Som många skriver: gråt, skrik och var arg! Men sen är du inte MS. Du är du och ja, du har MS men för många kan man leva ett helt normalt liv. Jag fick min diagnos 2016 i Helsingborg, Där blev jag själv väldigt ”sjuk” för jag behandlades väldigt mycket som att jag var sjuk, 26 år och studerade och trodde livet sluta här. När jag bytte behandlingsplats till Stockholm och helt plötsligt satt med ”helt vanliga människor”, sköterskor som satte droppet och körde på kände jag ”herregud livet fortsätter”
Så vände mycket. Idag, 9 år senare, utbildning check, krävande arbete och körde på som vanligt under pandemin, familj med tre barn/plus två bonus och allt vad det innebär. Det kommer vända och man hamnar förhoppningsvis i ”nu kör vi Ms, häng med mig i livet”, men låt det ta den tid du behöver.