Hej,
När jag läst det du skrivit, och andras kommentarer, tänker jag att det är viktigt att framför allt ta upp det med att skoja/återberätta det som hänt framför vännerna, att berätta hur det känns. Det kanske var litet för honom men det känns som att det blev förödmjukande för dig.

Tyvärr är det nog ganska jobbigt att i längden möta någon som har mindre ork och är ledsen. Det kan jag säga av egen erfarenhet då jag och min sambo just har kämpat oss igenom en sådan period där han känt sig otillräcklig på grund av mitt mående. Vår lösning: att PRATA. Prata prata prata. Skoja. Att hitta det fina i vardagen och det vi tycker om. Det senaste vi gjorde när vi började känna att det är tufft och att det är mycket som känns som “sämre” sedan vi träffades var att skriva ner fem saker jag upplever blivit bättre eller utvecklade både för sig själv och den andre och sedan berätta om dem för varandra. Det har verkligen fått upp vårt humör och trots att jag är trött och inte orkar så mycket som jag vill är vi lugna, glada och nöjda med läget.

Hoppas det gått bra för dig!