Hej.

Idag hände en grej som jag aldrig varit med om i min MS (som varit bekräftad sen 1,5 år men som jag haft i säkert 10). Undrar om någon annan kan relatera till detta?
Jag hade en av mina standard fatigué-episoder under dagen. Dessa brukar vara någorlunda samma (typ 2-3 per dag och varar nån timme eller två) även om det varierar mellan olika veckor, intensitet och beroende lite på aktivitet.
Men generellt brukar jag plötsligt känna att hjärnan blir överbelastad, antingen av yttre stimuli eller bara av sig självt, varav tröttheten blir extrem. Jag får muskelsvaghet och drar benen efter mig. Orkar nästan inte stå och rör mig i slow motion. Helst behöver jag ligga ner (sida) och om jag sitter på en stol behöver jag hitta en position där ingen muskel liksom bär upp mig (eller ens typ ett finger). Jag orkar inte bära eller ställa ner föremål på ett “vanligt” sätt utan liksom tappar. Ofta blir jag extra liksom känslig där min känsel är nedsatt och ibland pirrar det extra längs ryggraden.

Iaf, idag satt (låg typ) jag vid bordet med min familj och åt lunch. Benen var vikta under stolen och huvudet typ liggande på armen medan jag åt. Behövde gå till köket några ggr för att hämta div och då är liksom trösklar jobbiga att ta sig över (alltså jag kan gå men det är väldigt ansträngt att inte hasa fram). Detta var ganska rejäl fatigué och kanske lite värre än mitt snitt.
Från ingenstans försvann tröttheten och muskelsvagheten. Jag bara ställde mig från stolen, tog ett skutt och var helt normal. På en sekund! Det har aldrig hänt innan! Fatiguén brukar liksom klinga av under rätt lång tid. Min fru bekräftade det som inträffade och såg tydligt övergången! (Sekundär info och potentiellt flummig, ursäkta, men jag visualiserade ett objekt när fatiguén försvann. Jag vet inte om jag medvetet skapade bilden i mitt inre men det var en ljusgrå avrundad kil som lyftes upp/av.)

Som sagt, jag har aldrig varit med om denna extrem tidigare. Det jag dock noterat tidigare är att jag kunnat bryta att gå in i fatigé-tillståndet i ett tidigt skede när jag känner att det är på g, genom att tex snabbt byta miljö (ofta, ut ur lägenheten asap och ta cykeln). Detta funkar dock långt i från alltid.

Men det som va idag va för mig helt nytt. Känner nån igen sig?

(Nästan wall of text, sorry. Jag behöver nog nån med MS att prata av mig med.)