Med det menar jag att jag numer också njuter av livet på ett helt annat sätt, är mer noga med att hålla mig i bra fysisk form med sömn, mat och motion (så gott det går med två småbarn hemma). Jag har ett psykiskt tungt jobb men har mindre problem än mina kollegor med att släppa jobbet när jag går hem och stressar mindre. Jag har fått mig en tankeställare av att bli sjuk och känner mig på många sätt friskare än innan jag blev sjuk. Så klart är ms-tröttheten tung emellanåt och jag blir galen av min något nedsatta känsel i händerna när jag ska försöka knäppa barnens mini-knappar på kläderna men i det stora hela så mår jag bra. Jag har absolut fått göra saker på ett annat sätt än jag tänkt men det har gått och jag har hittills levt det liv jag hade tänkt mig innan jag blev sjuk. Så håll modet uppe, det finns inget skäl att ta ut det värsta i förhand även om jag förstår helt hur du känner. Jag tog också hjälp av en kurator när jag blev sjuk vilket var guld värt!