Mitt första skov kom inte i samband med en intensiv period i livet men jag är just i detta nu mitt inne i en mycket stressig period. Håller på att skriva mitt masters, slutar snart min 5åriga utbildning och ska ut i arbetsmarknaden med allt vad det innebär. Och jag har absolut kännt av mina tidigare skov mer än vanligt. Igår fick jag ett riktigt illa pseudoskov och började känna av min synnersinflammation som jag inte kännt av sedan jag hade den för 2 år sedan.

I sommar arbetade jag för första gången inom det jag utbildar mig till. Det är ett extremt krävande och stressigt arbete och med oro för min MS frågade jag min läkare innan sommaren hur stress påverkar aktiviteten. Han skrattade när jag förklarade att jag var orolig inför mina 8 veckor sommarjobb och hävdade att MS och den ökade risken för skov kräver långvarig stress, längre än 8 veckor. Jag fick mitt första skov i sedan diagnos i slutet av sommaren och ska nu gå över till mabthera (från Plegridy). Så om det bara är mitt “normala” sjukdomsförlopp eller om aktiviteten hade kunnat förhindras med bättre stresshantering går inte att veta. Men intressant är det! Fick en artikel om stresshantering vid mitt senaste besök hos rehab för ett par veckor sedan (efter att ha brustit ut i kaskad gråt i besöksstolen >.< ). Kanske borde ta mig för och läsa den…