Hej!

Jag hade/har samma problem med min sambo. Jag vill berätta hur jag känner och vad som är jobbigt. Han lyssnar men verkar inte bry sig.

Han vill aldrig hitta på något om vi är barnlediga. Det svärs alltid över min rullstol som ska in i bilen om vi åker och hälsar på hans eller mina föräldrar. Han säger alltid att jag kan stanna hemma för då slipper han göra något.

Och min vänskapskrets har fullt upp med sina liv med barn och jobb. Så förstår ensamheten du känner. Och det är nog så jobbigt redan att själv förstå och hantera allt som händer. Men vi med MS är starkare än andra för vi vet att dem aldrig klarat av det vi går igenom.