Det behöver inte alls vara så mörkt som du föreställer dig. Försök vara glad att det verkar ha hittats tidigt så att du inte hunnit få så mycket skador på dina nervbanor. Med dagens bromsmediciner kan du förhoppningsvis slippa skov framöver.
Själv fick jag min diagnos precis när jag börjat läsa in kurser på komvux för att kunna komma in på högskolan. Mina barn var 3 respektive 1år då. Men jag tog mig igenom totalt 3,5år av studier.

När jag fick min diagnos hade jag redan haft symptom i minst 6år, troligen ännu längre än så. Trots att jag haft måånga skov under de åren har jag haft tur att det inte blivit alltför illa. Sedan jag började med bromsmedicinen jag har nu (Rixathon/Mabthera) har jag inte haft några nya skov. Har fått den i 6år och det fungerar jättebra. Jobbar heltid, gör vardagliga saker som alla andra och tränar när andan faller på. Vet man inte om att jag har MS så är det inget som någon kan se på mig (just nu iallafall).

Livet blir inte alltid som man tänkt sig, men det behöver inte bli sämre för det.