Hej.
När jag fick ms i samband med att min första dotter föddes (läkarna tror förlossningen utlöste min ms) så ammade jag när jag fick diagnosen och då ville läkaren att jag skulle sluta så fort som möjligt för att ta medicin. Men min dotter ville inte sluta amma så vi höll på tills hon var tio månader.

Nu när jag fick min andra dotter för snart ett år sedan så ville inte min läkare att jag skulle amma i mer än fyra månader men jag ville amma i sex månader. Sen bytte jag sjukhus och läkare och han tyckte jag kunde amma i sex månader. Så det gjorde jag.

Första gången önskar jag att jag slutat amma mycket tidigare och börjat med medicin eftersom jag blev sämre så fort.

Andra gången var det inga problem då min nya läkare hade stenkoll. Det gjordes MR någon månad efter förlossning och han såg inga förändringar. Så det kändes tryggt att amma i sex månader.

Men allt är olika för alla och min ms är väl ett skräckexempel jämfört med dem flesta då jag blivit sämre så snabbt att jag hamna i rullstol på två år. Men amningen hade jag aldrig valt bort. Speciellt inte andra gången då det var det enda jag gjorde själv utan hjälp från omgivningen. Så jag var liksom oersättlig när hon var hungrig och det behövde jag då jag var väldigt deprimerad en lång tid.

Grattis till bebis och lycka till 😀