Jag har en dotter på 15 månader, hade haft MS i fyra år när jag bestämde mig för att bli gravid och gjorde uppehåll i behandlingen under graviditeten.

Det var skitjobbigt att inte amma henne, ammade en natt innan medicineringen startades upp och jag grät och kände mig värdelös när jag inte ammade mer men jag är säker på att jag inte hade mått lika bra om jag inte börjat medicinera direkt.

Nu är hon frisk, hon växer som hon ska, springer omkring i lägenheten, är mindre sjuk än barn som har ammats och dessutom har hennes pappa kunnat ta hälften av alla matningar! 😉