Hej! Jag kan verkligen relatera till det du säger. För mig så blev jag diagnostiserad mitt i min lärarutbildning som musiklärare och visste inte alls mkt om MS innan dess. Då var jag 24 år. Jag tänkte att jag förmodligen kanske inte kommer kunna spela trummor mer framöver. Jag fick precis som du, suddigt på högra ögat. Efter nån vecka fick jag också känselförändringar i höger ben. Det tog också nåt år tills jag hittade rätt medicin vilket var frustrerande då det stundtals var väldigt jobbigt att fokusera på utbildningen samtidigt som jag mådde dåligt med biverkningar av medicinen.

Nu har det gått 7 år och idag har skoven i ögat och benet i princip nästan försvunnit. Tränar och joggar mer idag än innan MS-diagnosen. Så det behöver inte betyda att ens framtid vänds upp och ner helt. Jag gick till en kurator på sjukhuset när jag hade som mest tankar och oro och det hjälpte mig jättemycket. Samt detta forum som är otroligt värdefullt! 🙂 Kram!