Jag var arbetslös när jag fick min diagnos och valde att inte berätta på anställningsintervjuer eftersom jag då inte hade några besvär. Numera använder jag käpp och det är ju svårt att dölja och jag berättar såklart. Jag har dock jobbat på samma ställe i 6 år nu och det har aldrig varit några problem. Var heller inte några problem när jag fick jobbet.

Jag tror det är bäst att känna efter själv hur mycket man är bekväm att dela med sig av. Jag själv är väldigt öppen med min diagnos, både på jobbet, privat och på sociala medier. Jag tycker det är jätteskönt för det har gjort att jag har fått otroligt mycket support och förståelse. Jag har t.o.m hållit en online-presentation om min diagnos på nationell nivå inom min organisation, i hopp om att minska stigmat kring olika sjukdomar. Alla på mitt lokala kontor vet även om att jag är i riskgrupp, så de förstår varför jag ibland skippar AWs mm under influensasäsonger.

Jag ska även nämna att jag jobbar inom life science industrin (läkemedel, medicinteknik, mm), så mina kollegor har kanske en mer förstående syn på sjukdomar eftersom dom flesta av oss har valt detta yrke just för att hjälpa olika patientgrupper. Hade jag jobbat inom en annan bransch hade jag kanske inte känt mig lika bekväm med att öppna upp mig, jag vet inte. Man får också vara beredd på att folk ställer frågor, men det brukar jag bara uppmuntra folk till då jag tycker det är viktigt att öka kännedomen om MS.

Men som sagt, gör det som känns bäst för dig. Vi alla är olika och sitter även i olika situationer 🧡

Välkommen till klubben 🙂

Som fler skriver, det är ju helt upp till dig. Jag har valt att inte berätta för någon, förutom för min högsta chef som måste veta pga av det är han som tar del av ekonomisk ersättning när jag är borta från jobb ( arbetar i Danmark)
Annars vill jag inte att någon ska veta då jag är i övrigt “frisk”. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig pga av min diagnos och kanske tycka att jag inte är lika arbetsduglig.