Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Tack för ditt svar, jag förstår vad du skriver ☺️
Det är mer att det känns svullet, som att det spänner, men det är inget som syns. Har funderat på om det kan vara min hypotyreos, men den sjukdomen känns ”bortglömd”, jag bara tar levaxin och går vidare i livet 🤷🏼♀️Hej! Intressant det med mjölkprotein men jag har ätit veganskt i många år och ändå haft det 🙁 Nu äter jag inte 100% veganskt längre, men jag märker inte att det är mer än innan heller.
Det är fruktansvärt att ha, och bra att du hittat vad som förvärrar det för dig men jag tror inte det är samma anledning för mig.
Däremot märker jag att magen inte mår så bra av mjölkprodukter.Usch det låter fruktansvärt! Hoppas det blir klart snart! Smärta påverkar ju precis allt.
Om jag duschar för varmt så kan det börja brusa och störa i kroppen där jag har eller tidigare har haft besvär så jag brukar duscha svalt. Vill jag någongång duscha varmt så har jag dörren öppen och draperiet öppet. Badar aldrig i varma bubbelpooler och solar sällan osv för det blir konstigt i kroppen.
Olika saker kan för mig kännas jättekonstigt på kroppen. Men kyla är inga problem för mig.Men som jag fått veta så kan man inte förvärra själva skovet eller framkalla nya inflammationer bara för att det känns värre, tack och lov!
Vad jobbigt för dig! Hoppas du får hjälp snart 🧡 Jag hade också mycket nervsmärta som strålade upp i nacken i början. Har knappt känt av det de senaste åren. Har haft jättemycket krångel jag med men det mesta har lugnat sig fysiskt, hoppas det blir så för dig med! Håller tummarna för dig!
Undrar folk varför du har käpp när du kan styrketräna? Det är en grej jag är orolig för, att behöva förklara varför det behövs ibland och ibland inte och hur det kommer sig att jag kan träna men måste ha käpp ibland osv..
Smart att säga det med balansproblem. Jag vet inte riktigt vad jag säger, blir typ tom och vet inte vart jag ska börja när någon undrar. I fredags behövde jag vingla ut från en föreställning för jag blev för yr och det blev helt fel med rumsuppfattningen, och då när jag ramlade ut där så blev personalen oroliga och då sa jag att jag har MS. Annars brukar jag ha svårt för att säga det, men ville ju inte att de skulle tro att jag var drogad.
Förstår att du är grinig över att gå med käpp, jag tycker det är jobbigt när jag behöver hålla i någon.. känner mig så liten och skör då. Usch. Då känns käpp mer värdigt. Känns lättare efter svaren jag fått av dig och de andra också.
Tack för ditt svar! Jag valde inte en hopfällbar för jag var rädd att de är rangliga, men de funkar bra alltså?
Kul att du pimpade den, såg för länge sen när Louise Hoffsten gjorde det med folk i något tv-program. Jag köpte en tråkig svart.Tidigare när jag och läkaren diskuterat läkemedel mot nervsmärta så verkar det vara antidepressiva läkemedel som gäller i första hand, för de kan tydligen hjälpa mot nervsmärta också, och de måste man ju äta hela tiden 😞 Har testat två sånna sorter men fick jobbiga biverkningar. Jag vill ha något vid behov som man kan ta när det är som värst. Har nervsmärtor då och då, men de är sällan outhärdliga så känns onödigt att ta antidepp när jag behöver något för enstaka tillfällen.
Men jag ska testa det du skrev! 😊 Tack för ditt svar!
Tack! Det hjälpte mig att läsa det du skrev i en annan kommentar också om att utsätta sig. Direkt efter att jag skrivit här tog jag en promenad tack vare dig och blev direkt lite gladare i psyket även fast alla problem var kvar.
Du skrev också att du isolerade dig i soffan med panikångest, och det beskrev mitt läge väldigt bra.. det var precis det jag gjort i några dagar när jag skrev här…
Nu kämpar jag med overklighetskänslan jag får när jag t ex varit ute och kommer in. Det är som att jag inte förstår rum. Och det ger mig sån ångest.
Tack så mycket för ditt svar! Hoppas du får ordning på det med nacken, att operationen gör det bättre 💖 Fruktansvärt att du haft problem med det så länge.
Tack igen 💕✨Gick in här på ung med ms för att fråga om precis det ni skriver om och det känns bra att ni kan sätta ord på det jag just nu är med om, fast det känns ju fruktansvärt också förstås att någon ska behöva vara med om det här. Bara att skriva här är ansträngning men jag måste för jag känner mig så rädd.
Får ofta yrsel och balanssvårigheter av stress och annat påfrestande, men nu har det hållit i sig ett tag och jag känner inte riktigt igen att det brukar vara så här intensivt och länge. Känns nästan som att jag åker hiss i hög hastighet emellanåt. Allt känns overkligt och glädjen har helt tagits ifrån mig de här dagarna pga yrseln och ostadigheten i skallen/ögonen/jag vet fan inte. Vågor av illamående och kallsvettningar kommer emellanåt också…Jag vill bara ligga ner, dra täcket över huvudet och försvinna. Har svårt att hålla fokus med ögonen och att fokusera på något långt borta och sen nära är som att be om att få ostadighet i hjärnan. Känner mig svag i armar, ben och händer, men när jag provar att göra saker som jag brukar klara av så fungerar det fint så det är inte så att jag faktiskt blivit försvagad. Jag vill bara få tillbaka glädjen inombords igen. Just nu känner jag mig så ledsen och orolig. Är det så här det ska vara hela tiden nu? Fy fan för den här jävla sjukdomen. Förutom den extrema tröttheten jag lider av så har det varit helt okej med kroppen ett tag nu. Blir så rädd.