Jag hade höga planer med mitt liv och stora ambitioner när jag vid 23 års ålder fick min diagnos, vilket blev en enorm livskris. Jag var student, men sadlade om och har kunnat arbeta hela tiden efter att jag bytte inriktning. Jag lever som tidigare, men med mindre stress och mer träning. Jag tar hand om mig mer nu och har tagit bort alla energitjuvar. Jag har färdtjänst och hemtjänst och är oerhört tacksam då det gör att jag kan fortsätta att arbeta och leva så gott som möjligt. Hoppas att det löser sig för dig.