åh shit, vilken mardröm! Känner med dig verkligen. Är ju också en jäkla situation vi befinner oss i med en sjukdom som kan kapa det mesta om den vill, så maktlösheten inför medicinering är tuff. Jag har utredits länge och man kan inte ställa diagnos, men står som misstänkt ms och ska få vidare utredning i Uppsala. När jag berättade för min kurator att jag skulle behandlas med mabthera undrade hon om jag skulle acceptera….vad har man för val, liksom. Inte så att man känner sig trygg med att “vänta och se”. Tufft för dig, förstår om det är mkt press och oro inför ny infusion. Men tänkte på det här med influensa. Vart 7:e år tar sig influensan epidemiska uttryck, och i vintras var ett sånt år (7 år tidigare härjade svininfluensan som värst). Jag åkte på den jag med och var jätte-sjuk. Hade nyss fått kortison-dropp så immunförsvaret var lågt. Men jag fick komma till vårdcentralen o göra ett prov, som visade att det var influensa A. Tog dom inte prov på dig? Nu ingår vi ju i riskgruppen för dom som blir sjukare av influensa så jag ska vaccinera mig i fortsättningen. Svårt bara för det är liksom ingen som informerar om allt “brevid”, har fått hålla i så mkt själv. Så har det varit för mig i alla fall. Hoppas du har en bra läkare att prata och ta upp all oro och funderingar med och som lyssnar. Det är väl liksom ingen som vill spendera tid på sjukhus mer än nöden kräver. Ska hålla alla tummar o tår för att det ordnar sig för dig!