Jag hoppas verkligen det. Jag mår psykiskt dåligt. Jag är fängslad i mitt egna hus och kan inte gå någonstans. Helt ärligt, De här tankarna kommer ganska ofta ”tänk om jag kommer får leva såhär för resten av mitt liv, att jag aldrig kommer kunna gå t.ex till en mataffär på egen hand för att det är så långt. Att aldrig kunna åka kommunalt igen. Att aldrig kunna spela basket igen”. Och listan fortsätter…