Hej Clementine!
Jag är själv ny här på sidan men mitt första skov fick jag för tre år sedan. Jag vet inte hur du mår nu då det var några månader sedan det senaste skrevs här. Men jag tänkte att jag skriver ändå.

Mitt första skov slog riktigt ordentligt. Jag minns inte ens alla symptom men de du har hade även jag. Jag låg inlagd ungefär en vecka och en bra dag kunde jag ta mig till matrummet, för det mesta var det en seger att kunna sitta upprätt och läsa en bok.

Hur som helst fick jag inne på sjukhuset kortison intravenöst för att hämma inflammationen som innan dess bara gav fler symptom för var dag. Det gjorde susen. Jag har i efterhand förstått att om man får svåra symptom kan jag komma in för att få en ny dos – men nu har det inte varit så illa sedan första skovet. Har du fått kortison eller vetskap om det?

Jag förstår att det också känns tufft för dig. Jag vet inte hur det kommer att bli för dig men jag blev ganska snabbt av med just yrseln och efter ett halvår blev jag av med huvudvärken och de värsta syn- och hörselproblemen jag haft och efter det har jag levt i stort sett som tidigare. Det kan nog gå lite upp och ner. Men jag märker att ingen runt mig ser mig som “tjejen med MS”, de verkar ofta glömma bort läget istället. Jag tror att det allra viktigaste för att det ska vara så är att jag själv inte ser mig som “tjejen med MS” 🙂

Lycka till, jag hoppas att du fått bra hjälp och att det känns mer hoppfullt för dig!