Jag hade inte direkt något val då jag insjuknade med en synnervsinflammation som gjorde mig blind på höger öga i ca.3 månader. Gick då första året på gymnasiet och när jag äntligen skulle ut i arbetslivet så var även min gång och balans påverkad så då “syntes” ju sjukdommen.
Nu kan jag inte gå ute utan stöd (tack och lov har jag små barn så barnvagnen hänger jämt med) och har en grav synnedsättning.
Tyvärr är jag och kommer nog alltid vara arbetslös. Men jag är inte deppig för de, jag lägger den lilla energi jag har på mina barn.