Hej Lina,
Precis som för dig började min MS med en synnervsinflammation (i augusti 2014). Jag upptäckte det en dag när jag låg i soffan och tittade på tv och noterade att jag inte kunde läsa texten om jag blundade med mitt vänstra öga. Allt var suddigt på det högra. Jag tror dock i efterhand att jag haft inflammationen under ett par veckor då jag vet att jag under den sommaren upplevt besvär med avståndsbedömningen när jag löptränade på stigar med mycket rötter och annat stök. Hur som helst, första gången någon nämnde MS var i oktober/november 2014, i November 2015 fick jag mitt andra skov och blev diagnostiserad.

Min syn är inte helt återställd på höger öga, jag ser fortfarande suddigt om jag blundar med mitt friska öga och jag upplever att det högra ögat får “jobba” mer. Detta är dock inget som stör mig i vardagen. Jag upplever iof fortfarande problem med stiglöpning då min syn blir kraftigt försänrad när jag får upp pulsen (typ allt blir en suddig massa på det högra ögat). Men det hindrar mig inte från att springa 🙂

Min läkare sa att upp till ett år efter skovet kan jag förvänta mig förbättring (vilket också skedde) och sista jag träffade honom på återkontroll nu i oktober hade synen förbättrats sen jag var där sist.

OM du nu inte skulle bli helt återställd när det gäller synen så vill jag peppa dig med att iaf jag upplever att hjärnan lär sig att kompensera för det dåliga ögat och efter ett tag tänker man mindre och mindre på det!

När jag fick min diagnos trodde jag att livet var slut men jag jobbar heltid, tränar 4-5 ggr i veckan, tillbringar fritiden med att cykla MTB, åka alpint och resa. Nu när jag landat lite i sjukan funderar vi på att ta upp barnplanerna igen 🙂

Jag får också Mabthera sen i december 2015.