Hej!
Jag fick diagnosen för 1,5 år sedan. Då hade jag så galet många symptom såsom dubbelseende, känselbortfall i vänsterhanden, yrsel så jag såg ständigt berusad ut med mera. Jag sökte hjälp sent eftersom jag var säker på att det berodde på stress. Så när diagnosen kom, och jag då bara kunde gå 500 meter innan min sambo behövde bära mig, va jag säker på att livet var kört. Idag är jag tillbaka där jag var innan det här skovet. Jag, precis som då, studerar 100% till lärare samtidigt som jag jobbar 50-75% (idag som lärare), lever livet som jag gjorde innan och märker sällan av sjukdomen i vardagen. Jag har lhermittes tecken som jag känner av, jag kan max gå fem kilometer innan benen strejkar och blir väldigt yr av för många intryck (exempelvis gå på ett köpcenter). Men i vardagen som sagt, där märker jag sällan av sjukdomen och orkar leva i fullt tempo igen.