Hej, jag är mitt inne i min HSCT. Har skördat för 3 veckor sedan och blir inskriven på torsdag för den jobbiga delen. Jag fick diagnosen -16. Stod på plegridy till januari -19 då vi bytte till mabthera. I våras hade jag fortfarande nya plack trots mabthera. Jag är 25, och livet är stabilt så för mig var det ganska lätt att ta beslutet eftersom jag bara har allt att vinna på det. MEN, det jag skulle ha önskat att jag förstått innan jag tackade ja är att det inte bara är ett par månader på sjukhus och sedan är jag frisk.

Jag började med flera veckor fertilitetsbevarande behandling under min semester, i september blev jag sjukskriven. Nu är det oktober. Kanske är jag så frisk att jag kan börja gå tillbaka i arbete så smått i februari. I sommar kan jag börja vaccinera mig mot alla barnsjukdomar igen, kanske kan jag åka på planerad semester om ett år. Så det är lång tid innan livet är tillbaka till “vanligt” igen. Samtidigt så är det en chans att få tillbaka en framtid som togs ifrån en när man fick diagnosen. Det är ett svårt beslut och ingen kan göra det åt dig tyvärr. Jag gjorde mitt val ffa för min neurolog gjorde det så krasst enkelt för mig. “Nu, eller aldrig”.