Jag drabbades också när jag fick min ms för 4 år sedan. Sedan dess äter jag antidepressiva (som jag alltid förr känt en avsky till men fick inse att det behövdes.) Mår betydligt bättre med tabletterna och slipper att humöret blir så ojämnt.

Men kan väl tänka sig som så att vi har nån felbalans i hjärnan som gör oss mer mottaglig för depressioner. Men man kan väl även tänka att leva med ms inte är kul i alla lägen (om man har besvär är dessa jobbiga att leva med likaså är det jobbigt att gå och fundera på var, när och om besvär kan tänka uppstå) och då ger oss mer anledningar till att bli eller vara just deprimerad.
Jag har levt med min ms i ca 10 år och klev ner i en djup depression i samband med insjuknandet (pga en cocktail av trista saker) och har ätit antidepressiva tabletter hela tiden. Dessa upplever jag ger mig mer energi till att klara av resten av livet.