Det du förlorar.

  • Författare
    Inlägg
  • #7677

    Det finns alla olika bilder/sidor av ms.
    Den onda , den goda och den fula … samt några till.

    Sen jag blev drabbad (inte diaginstiserad ) så började ett helvete rent av.
    Klart människor kravlat sig upp ur värre saker men denna berg och dalbana är inte utav denna värd för många av oss som får permanent åka med i de obekväma sitsarna.

    Jag vet att jag inte är ensam om att känna hjälplöshet som kommer och går, fysiska problem som blir värre av och till, toaletten som var en sån befrielse förut har nu bara blivit en krystad nödvändighet som man frukar då och då. Och ibland bönfaller.Ett underliv som vill men inte kan och beter sig som mig när jag inser att rulltrappan inte går idag. Bedrövat. Man kämpar utan täckning.Ansträngt och känslolöst.smärtsamt och bedövat.

    Det vi förlorar är det ingen ser . Och måste vi kan berätta för att få det ur våra känsliga system? Förstår dom ? Förstår Nån?

    Det vi vinner är de dom ikring oss ser. Om vi har något de ser äns i denna lömska sjukdom. Och jag högaktar och lider med den del av oss som inget syns utåt på.

    Min vinst är i mitt fall Käppen, min dåliga gång och svetten som rinner med tårar från mina känsliga ögon ner under mina solglasögon varje dag. Utan undantag. Ansträngningen som ger medlidande då jag bara försöker göra allt så gott det går utan att det går så gott.

    Men hos alla oss finns det så mycket mer.
    Så mycket ångest, saker vi inte vill kännas vid men blir ibland tvugna.orken som aldrig kan garanteras och alla dessa läkarbesök.

    Vänner , finns alla kvar nu?
    Familj, vad anser dem?
    Jobbet, får jag sparken inomkort?
    Kan jag som singel dejta?
    Om jag dejtar måste ju resten funka. Gör de det?
    Osv

    Frihetern att bara vara en fullt fungerande människa med alla de normala problem och förklarliga personlighetsförändringar pga livet och åldern, relationer mm. Ni vet.

    Det har iaf jag förlorat . Och när man förlorar mycket och samtidigt får en hel arsenal av andra bekymmer som inte är det du är van vid. Hur tar man sig an det och kommer ut varje tisdag eller lördag genom dörren rak i ryggen, stolt och kampvillig…

    You tell me.

  • #7678

    Blev så rörd när jag läste detta, hoppas du snart mår bättre.. tror prata gör de lite lättare

  • #7680

    Lenis.g
    🙏😊
    Tack och absolut gör de det!

  • #7681

    Väl skrivet!!!

  • #7687

    Fick en tår i ögat på tunnelbanan när jag läste vad du skrivit. Vilken kämpe du är. Tack för att du delar med dig!

    För mig gav liknande tankar upphov till en enorm frustration. En frustration jag tog ut i helt andra kontext i mitt liv utan att förstå att det grundade sig i min MS.

    Se till att få träffa en kurator för att prata av dig om allt du känner. De ska ha en i anslutning till din neurolog.

    Ett annat tips är att kontakta Eva Helmersson som själv har MS och är diagnosstödjare på Neuro. Du når henne genom att:
    – Ringa 08-677 70 11 och prata in ett meddelande om att du vill prata med Eva
    – Eller maila diagnosstod@neuro.se och säga att du vill komma i kontakt med Eva

  • #7698

    Det är något vackert i din sanning och råa brustenhet, jag imponeras av din styrka och kraft- kraft du förmodligen inte inser själv att du besitter.

    Tack för att du delar med dig av dina tankar och jag kan bara instämma i vad Lenis.g och Qbert säger; fortsätt prata och sök även stöd hos kurator. Jag har hört mycket bra om Eva (såg henne på Fråga doktorn härom kvällen där hon sa många bra saker), ta vara på rådet att söka upp henne.
    Utöver det finns vi här, som du redan så modigt visat att du känner.

  • #7699

    Tack ni alla fina människor för era ord, stöd och råd.
    Denna sida är en grym utbildnings avdelning och ventilplattform.

    Ska verkligen kika upp Eva.

    Tack igen och hoppas att jag samtidigt bidrar med något då jag själv får så oerhört mycket av er!

    🙏🤟💕💫

    • #7700

      Du är en inspirationskälla och bidrar mycket till vårt lilla community!

  • #7705

    Jeanettel

    🙏😊 Tack så fint sagt.

  • #7712

    Hallå. Din text är gripande och tack för att du låter oss komma så nära. Jag har själv många gånger försökt formulera mitt mörker och sätta ord på mina demoner men misslyckats. Det blir lätt för nattsvart. Men ibland är livet just så, nattsvart och jag har tvingat mig att acceptera alla sidor av det ”nya” livet.

    Det som fick mig att må sämst var alla framtidstankar och egenkomponerade sanningar om hur livet skulle vara. Jag la många krokben på mig själv första tiden och nu ser jag tillbaka på den tiden som ett mörkt men bitvis rätt så underhållande identitetssökartid. Vem var jag med ms? Kunde någon annan älska mig som sjuk och viktigast av allt.. kunde jag?
    Jag har kommit en bit på min resa och allt det jag föreställde mig då har varit helt fel. Jag kunde inte i min vildaste fantasi kunnat tro att jag skulle vara lycklig och leva det livet jag gör nu, trots ms. Jag har mycket att tacka min sjukdom för också och det krävdes endel för att se det.

    Jag har förresten dejtat och varit öppen med min sjukdom och det har aldrig varit ett bekymmer mer än för mig, är personen bra så löser sig allt. Kämpa på❤

  • #7713

    Nilla92

    Exakt så är det när man gräver på djupet i känslor.
    Blir lätt nattsvart och jag lyckades formulera mig denna gång då jag lämnade känslorna som åskådare. Det råa, bedrövade och frågande personifierat i likgiltighet fick vara på scen!

    Så glad för din skull att du kunnat finna ro och en posetiv inställning. Krokben är något andra borde lägga och inte en själv. Känner igen det där mycket
    .
    Starkt att du dejtat och kan erkänna att det mest ligger hos dig då du tvekat. Där är vi under samma vingar i förståelse. Tror jag iaf .

    Men du Nilla. Det är deras förlust att förlora oss som är sanningen. Varje människa borde inse att i kärlek finns inte sjukdom och hinder utan Bara i hjälpande händer och vackra själar som gläds åt varandra och inser varandras brister och tillkortakommanden.

    Tack for dina fina ord och din ärlighet. ❤️🙏💫

  • #7785

    Qbert

    Tack för rådet att kontakta Eva.
    Pratade med henne idag och vi ska hålla kontakten på Mail och telefon. Mycket trevlig och varm människa med erfarenhet som är ovärdelig.

    Tack så mycket.
    🙏💫🙏

  • #7786

    Jeanettel

    Eva blev mycket glad när jag sa att människor på ung med ms rekommenderar henne och hört bra saker om henne.

    Tack för din närvaro.
    🙏💫🙏

    • #7788

      Fint att ni kommit i kontakt med varandra, önskar dig all lycka och välgång, håll oss uppdaterade! Och du vet var vi finns om du behöver oss 😊

  • #7807

    Nilla92

    Om det var du i ms-podden senast så måste jag tacka för ett magiskt gripande och rörande hemskt avsnitt med din historia.
    Verkligen fint och starkt av dig att dela med dig av din tunga historia!

    Allt gott till dig.
    Du är en hjälte!

    🙏💫🙏👊🏼

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

En sida för dig som är ung och har Multipel Skleros.