Hej
MS innebär en fysisk förändring men även en psykisk förändring som jag upplevde som värre.

Innan diagnos var jag odödlig och uppfattade mig sjäv som en stark person som klarade alla motgångar. Jag kan översätta min självbild till att vara en hängmörad oxfile på Östermalmshallen för 799 kr kilot. Överdriven position men känslan var sån.

Sedan kom diagnosen 1996 som sänkte självbilden ner till botten och var nu mer lik positionen som den nyss upplockade köttfärsen från ICA’s golv som fick nytt förpackningsdatum för 49 kr kilot.

Jättejobbigt att uppfatta sin självbild så förändrad och jag ifrågasätta mitt fortsatta liv. Efter möte med psykologer om detta spalltade vi upp egenskaperna på en lång rad och även två kolumner: före diagnos och efter diagnos.

Vid ifyllandet av denna kartläggning kunde vi se att det var få egenskaper som förändrats och att jag varit för generös innan diagnos och för tuff mot mig själv efter diagnos. Förändringen konstaterades vara mindre i verkligheten än jag hade förändrat självbilden.

Men trots insikten av detta har det påverkat mig i relation till tjejer som jag tycker intressanta då jag ser olika för uppvaktning och då intresse visas. Jag gillar att umgås med människor och denna sida av mig uppskattas av många. Men om jag känner av ett intresse så blir jag obekväm om min MS. Kan få känslan av att personen har missat min MS och vill säkerställa att hon känner till eller borde satsa på en frisk istället.

Är det fler än jag som uppfattar det på liknande sätt att inte du är värd att vara tillsammans med på grund av sin MS?