MS-neurologen Lucía Alonso Magdalena, biträdande överläkare och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Tysabri hemma

“Kommer alla MS-patienter som går på Tysabri att tvingas ta den själv hemma som spruta?”

Svar: Hej! Nej, ingen MS-patient kommer tvingas att ta Tysabri själv hemma. De flesta MS-patienter bedöms kunna klara detta på egen hand och det stämmer väl med min erfarenhet. Det finns såklart fall där detta inte fungerar av olika skäl. I sådana fall kan det finnas andra lösningar, till exempel en närstående som hjälper till med sprutan eller kanske vårdcentralen. Man kan också fortsätta få behandling på sin klinik dock i de flesta fall blir det mest sannolikt att man får behandlingen i form av dropp (biosimilar Tyruko) i stället.

Prognos

“Hur ser framtiden ut för MS-patienter idag? Kommer även de som behandlats med mabthera osv utveckla i samma utsträckning SPMS? Finns någon utredning och forskning om det?”

Svar: Hej! Framtiden/prognosen för MS-patienter idag är bättre än tidigare eftersom vi har mer effektiva behandlingar och behandling oftast påbörjas tidigare än förut. Alla utvecklar inte SPMS. Det pågår dessutom en del forskning kring nya preparat som kan bromsa progression, dvs hastigheten av funktionsnedsättning som inte beror på skov.

ADHD

“Hej, min MS påverkar mig främst genom att min kognition och exekutiva funktioner är enormt påverkade. Har även ADHD men sen jag fick MS så är det som att jag fått extremt svår adhd. Jag åt ADHD-medicinen elvanse ett tag och det gav mig mitt liv tillbaka! Nu får jag inte längre äta den pga allvarlig biverkan. Jag är helt knäckt. Min liv är kaos och kan knappt ta hand om mig själv. Vad för andra alternativ finns? Har hört om den antidepressiva medicinen Voxra, som ev kan ge skjuts utöver den antidepressiva effekten tex lättare komma igång med saker? och Atomoxetin som också är en ADHD-medicin, men måste skrivas ut of label för MS-problematik?

Jag gör annars allt man ska, tränar på gym flera ggr i veckan, tar promenader i naturen, yogar, mediterar men detta har blivit väldigt svårt att hålla i nu när jag inte har elvanse längre. Börjar bli rätt deppig också då jag inte klarar/orkar göra sånt som jag mår bra av eller vara social längre”

Svar: Hej! Svårt att svara på, detta är ett ganska komplext område. Mitt förslag är att ta upp frågan med din neurolog som förhoppningsvis i sin tur kan stämma av med en neuropsykolog och psykiatri (antigen din psykiater om du redan har en som följer din ADHD eller som en allmän konsultation).

Kognition

“Vad ska/bör ens neurolog kunna ansvara för? Om ens ms symtom är främst kognitiva, tex stora exekutiva svårigheter och som i sin tur också leder till depression och enorm fattige, bör neurologen kunna sätta in behandling för det, tex antidepressiv medicin och centralstimulerande läkemedel? eller behöver man bli remitterad till psykiatrin och vårdcentral? Min neurolog remitterar mig överallt istället för att ta tag i problemet själv. Har blivit en vårdcirkus av detta utan att ha fått hjälp. Jag vet andra som fått läkemedelshjälp av sin neurolog för sina symtom utöver bromsmedicin. Mitt förtroende har sjunkit avsevärt pga detta”

Svar: Hej! Komplex fråga du tar upp. Kognitiva svårigheter kan förekomma hos MS patienter men kan också vara ett uttryck för depression, ångest och/eller fatigue; ibland förekommer flera av dessa samtidigt. En neuropsykologisk bedömning kan då vara av värde. Vad gäller depression så är primärvården första linjens vård, dvs primärvården ansvarar för bedömning och behandling samt vid behov remittering till specialiserad psykiatrisk vård. Behandling av depression görs inte alltid med läkemedel, ibland räcker det med psykoterapi. Neurologens roll i detta blir att (eventuellt tillsammans med neuropsykolog) identifiera eventuella depressiva besvär samt ta kontakt och samarbeta med primärvården. Vad gäller fatigue, finns det inte vetenskapligt stöd för att använda läkemedel utan den grundläggande behandling innebär andra strategier.

Först och främst behöver man göra en kartläggning vilket oftast görs av en arbetsterapeut. Därefter kan man planera åtgärder och strategier för att minska konsekvenser av fatigue i vardagen, till exempel deltagande i ”Fatigue managementkurs”, fysisk aktivitet och en sammanhängande rehabiliteringsperiod. Tillgång till allt detta varierar runt om i landet. Man kan i undantagsfall prova läkemedel (amantadin, modafinil eller centralstimulantia såsom metylfenidat) om allt annat inte fungerar och ens neurolog ska kunna förskriva dessa preparat.