Jag har fått två barn, den sista föddes ett år innan min diagnos. Jag hade inga komplikationer som orsakades av min sjukdom.
Jag vet att jag var sjuk under tiden nu i efterhand. Blev sjuk runt 2009 och första barnet föddes 2011. Då hade jag ändå ganska många skov under dom åren.
Men möjligt att man måste gå till specialist för att man tar medicin osv. Annars är det nog ingen fara.

Jag fick min son ca 2,5 år efter att jag fått min diagnos. Gick på special MVC hela graviditeten och min neurlog var inkopplad hela vägen. Jagvhade ett skov som hölm i sig 3 mån under graviditeten, har rester kvar idag. Slutade med katastrofsnitt, 4 dgr på BB, IVIG-behandling som gick snett. Men nu har jag en son på 13 år som var värd allt! 😊

Hej.
Jag fick min dotter sista maj i år. Graviditeten va underbar. Jag har bara gått på vanliga MVC. Inget speciellt under förlossning heller. Dock tycker jag du ska diskutera med sin läkare noga vad ni ska gör efter förlossning. Risken för skov är högre och förhör dig grundligt över alla alternativ! Som Undersökningar och behandlingar hur fort man ska börja med medicinering mm.

Hej!

Jag födde mitt första barn i september i år och jag hade en helt fantastisk graviditet och förlossning! Inga graviditetsbesvär eller komplikationer vid förlossningen. Min ms har inte varit aktiv sen jag insjuknade för några år sedan. Jag har gått till vanliga MVC som (så gott de kunnat) läst på om sjukdomen. Det har egentligen inte varit på tal om ms förutom vid diskussion gällande amning.

Jag fick en remiss till specialistmödravården i början av graviditeten, men man ansåg inte att min ms var till anledning att fortsätta gå där (om jag inte ville). Gällande att vara garanterad sin plats kan jag inte uttala mig om, men jag blev mottagen som “vem som helst” på förlossningen 🙂

Allt gott! 🙂

Jag pausade min Mabthera behandling och blev gravid november 2018, mådde hur bra som helst, inga symptom. Tyvärr fick jag avsluta den graviditeten (INTE ms-relaterat) och fick en fin pojke i vecka 18 som inte klarade sig.

Jag fick höra att det var stor risk för skov därefter, men jag ville inte påbörja behandling då jag ville bli med barn igen. Klarade mig helt utan skov. Blev gravid i juni samma år, mådde lika bra som förra gången. Inga skov, inga restsymptom. Hade löpande kontakt med spec.mödravården.

Det som diskuterades var ifall jag ville ha epidural under förlossningen, det krävde ett helt eget läkarbesök och “godkännande” då de på förlossningsavdeöningen (Västerås) hade dåliga erfarenheter av ms-patienter och epidueal. En del kvinnor hävdade att ev. skov efter förlossning berodde på felaktig epidural, men enligt samtliga läkare jag konsultera fanns ingen relation mellan epidural och skov, utan ev. skov berodde på frånvaro av medicin. Jag fick epidural under förlossning och fick inga komplikationer av det.

Fick en pojke 28 februari i år, fick en plats på vanliga förlossningen. Jag var inställd på att inte amma då jag skulle börja med Mabthera några dagar efter förlossning. På grund av pandemin blev det inte så. Jag var naturligtvis väldigt orolig för skov, men har inte fått något. Ska ta Rixathon nu i början av december.

Trots vakna nätter med bebis, ett väldigt slarv med medicinen då jag inte tagit Avonex så ofta som man ska, så har jag haft turen att må väldigt bra. Både under graviditet och därefter.

Hör av dig om du har funderingar! 

Hej Antoinette!

Intressant det du skriver om epiduralen. Jag bor också i Västerås (tolkar dig så) och födde här. Jag behövde inget samtal för godkännande av epidural. Jag frågade bara min neurolog via 1177 huruvida olika “smärtlindringsmetoder” kunde komma att behöva anpassas pga ms. Men det var inga konstigheter att använda epidural, och inga frågetecken dök upp från förlossningsavdelningen. Däremot avstod jag den när jag blev erbjuden.

Jag har haft min diagnos i 5 år nu och födde mitt första barn för snart ett år sedan. Med mig hade dem nästan löjligt mycket kontroller och jag hamnade direkt hos specialistmödravården men då har jag svår astma också och sovande binjure. På slutet var jag in varannan vecka då bebis växte lite dåligt. Det var först på slutet det blev spikat med kejsarsnitt men det var inte förens någon timme före snittet som dem bestämde att jag skulle få vara vaken.

Sjukvården kan ha väldigt svårt att bestämma sig och det är jobbigt men det kommer gå bra för dig 🙂

Sedan ska jag tillägga att de olika avdelningarna inte har koll på varandras områden. Spec var dörädd för ms:en medan Neuro inte alls var oroliga för den biten utan mer nervös för min astma. Jag födde i Umeå.

Hej!
Vill tipsa om detta lite äldre ämne: https://ungmedms.com/topic/mabthera-och-skaffa-barn-och-vara-gravid-med-ms/