Biblioteket

Biblioteket ung med msHär hittar du berättelser och tankar kring att vara ung och att ha MS. Hela innehållsförteckningen finns i kolumnen till höger samt finns listade i kronologisk ordning nedan. Ung Med MS frånsäger sig allt ansvar för vad som står skrivet i det insända och publicerade materialet.

Dela med dig av dina erfarenheter!

Det finns många som är interesserade av att läsa om vad just du har varit med om! Vi ger dig som medlem på sidan möjligheten att anonymt få din historia och dina erfarenheter publicerade.

Skicka in ditt bidrag
 

Livsstilsråd för dig med MS – 2022

Imni och Qbert

Senast uppdaterad 2022-09-25 – Ändringshistorik återfinns längst ner.

Personer med MS är ofta intresserade av vad de själva kan göra i sin vardag för att bättre kunna hantera sin sjukdom, mildra sina besvär och kanske till och med reparera skador de ådragit sig. Denna efterfrågan på information kring livsstil är något som vi här på Ung Med MS märker av. Problemet är att få vet var de ska börja leta eller hur de kan ska sålla i det överflöd av information som finns på nätet. För att underlätta i det arbetet har @Imni och @Qbert här på Ung Med MS gått igenom vetenskaplig litteratur på området för att försöka ge ett nyanserat svar på frågan:

Vad kan du som MS-patient göra, utöver att ta din bromsmedicin, för att bättre kunna hantera din sjukdom?

Sammanfattning

Vi kan konstatera att det finns en rad livsstilsfaktorer som kan vara värda att ta hänsyn till om man har skovvis förlöpande MS. Baserat på de vetenskapliga studier vi tagit del av anser vi att det kan vara fördelaktigt att:

  • Äta mycket grönsaker, bär och frukt
  • Undvika processad mat (skräpmat och helt/delvis färdiglagade produkter)
  • Träna regelbundet
  • Ta extra D-vitamin
  • Sluta röka

Det finns områden där forskningen inte kommit lika långt som ovan, men där det finns goda indikatorer på att det kan vara fördelaktigt att även:

  • Äta mycket fet fisk
  • Minska saltintaget
  • Implementera regelbunden fasta, intermittent fasta och/eller kalorirestriktion baserat på dina förutsättningar (se boktips nedan).

Belägg och detaljer finner ni nedan.

Inledning

Vi kommer inte att ge detaljerade måltidsplaner eller specifika träningsprogram utan försöka måla med breda penseldrag. All information vi presenterar har sin grund i vetenskapliga studier, vars referenser hittas längst ner på sidan. Tyvärr är dessa studier ofta, oavsett om de tittar på kostupplägg, träning eller andra interventioner ganska begränsade i sin omfattning. Men de representerar i alla fall den bästa information vi har i dagsläget. Det bör även nämnas att majoriteten av forskningen är fokuserad på skovvis förlöpande MS, så det är tyvärr mestadels den typen av MS som omfattas av forskningen som presenteras här, även om undantag förekommer.

Efter den korta sammanfattningen ovan kommer vi att fokuserar vi på de områden där vi lyckats identifiera ett flertal studier (både studier på patienter med MS men även på musmodellen av MS, förkortad EAE). Vi har endast valt ut områden där majoriteten av studierna pekar i samma riktning, för det är endast inom dessa områden vi anser att man kan ge generella råd. De områden vi identifierat är ”Kost/dieter”, ”D-vitamin”, ”Träning” och “Rökning”. Området ”fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion” kommer inte redovisas som en rekommendation utan mer som en intressant metod. Fler områden såsom tex ”stresshantering” kan komma att läggas till när tillräckligt vetenskapligt underlag finns.

Kost / Dieter

Av de kategorier vi tittar på här är kost den som väcker störst intresse bland MS-patienter. Under årens lopp har det gjorts flertalet studier där man antingen tittar på enskilda komponenter i kosten (såsom olika fetter eller specifika ämnen i kost) eller på hela dieter. Det finns flera dieter som sägs kunna hjälpa vid MS (Wahls Protocol / Wahls Elimimination diet, AIP, Swank, Best Bet Diet, MS Recovery Diet, etc) men vi tänker inte rangordna eller på något sätt betygsätta dessa. Men med utgångspunkt i dessa dieter noteras att alla har en gemensam komponent – ett stort intag av grönsaker, bär och frukt.

Samtliga av studierna på området som vi tittat på (1–15) visar på positiva effekter för patienter, oavsett om det är en (strukturerad) så kallad stenålderskost (2,3,7,13–15), en medelhavskost (9,10,12) eller helt enkelt en kost med ett stort intag av grönsaker, bär och frukt (1,4–6,8,11). , som undersökts. Det kan också noteras att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, med ett högt intag av kostfibrer, resulterar i en mer diversifierad tarmflora. Kopplingen mellan just tarmfloran och autoimmuna sjukdomar är något som är ett väldigt aktuellt forskningsområde (16,17) men det är inget vi kommer att kommentera vidare här. Något man däremot sett i flertalet studier är att flera av de ovan nämnda dieterna hade en klart positivt inverkan på fatigue och därigenom på ett mått som mäter patienters livskvalite (Quality of Life, QoL). (2,14,15).

Ett inom MS-kretsar mycket omdiskuterat område är kopplingen mellan intag av fisk och antingen fördröjd utveckling av att få MS, eller att mildra dess effekt (18–36). Det är sällan studier tittar på enbart effekten av Omega-3-tillskott på MS även om de studier vi refererar till här visar på positiva effekter. Enbart en studie har gjorts specifikt på Omega-3-tillskott och den visar inte på någon signifikant skillnad mot placebo (32) En nyligen publicerad metaanalys (36) kommer dock fram till att fiskintag kan reducera risken att utveckla MS. Vår slutsats är därför att det är bättre att äta fet fisk än att ta Omega-3-tillskott.

Så nu när vi sett att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, samt fet fisk, kan vara bra mot MS, finns det då något livsmedel som är sämre? Här är forskningen inte lika tydlig men det finns indikationer på att mejeriprodukter kan ge negativa följder (37–39) samt att processad mat, eller ”skräpmat”, har ökar risken för att få MS (40) samt ge negativa följder när man väl fått sjukdomen (41,42). Notera att processad mat inkluderar alla former av helt/delvis färdiglagade produkter såsom tex pastasåser. Indikationer finns även att ett högt saltintag har setts ge förvärrade symtom (43–45) även om inte alla studier pekar i samma riktning i det fallet (46,47).

Fasta / intermittent fasta / kalorirestriktion

Nästa område vi tar en titt på är fasta, intermittent fasta och kalorirestriktion. Forskning kring detta, ibland kontroversiella ämne, och dess koppling till neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, och MS i synnerhet, har pågått i flera årtionden även om många av studierna är relativt nya. Den kanske mest kända studien kring fasta och MS kom 2016 där en fem dagar lång diet som skulle försätta kroppen i att efterlikna fasteläge visade på mycket goda resultat, både för människor och möss (48). Man har i studier sett att fasta minskar neuroinflammation (49) och flertalet studier visar på goda effekter på möss med EAE och/eller patienter med MS med antingen fasta (48,50–54), intermittent fasta (55–57) eller kalorirestriktion (58–61).

Med det sagt är inte fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion något som vem som helst bör ge sig på. Dessa interventioner kräver att man är väl insatt i kost- och näringslära samt att man inte har, har haft, eller riskerar någon typ av ätstörning. Man bör även ha ett BMI som inte är för lågt (normalspann: 18.5 – 24.9). Av dessa anledningar ser vi inte på fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion som en intervention vi kan rekommendera utan mer som mycket lovande metod som bör implementeras med försiktighet.

För dig som vill prova på att fasta rekommenderas varmt boken ”The Complete Guide to Fasting” av Jason Fung och Jimmy Moore (62). Den är inte MS-specifik men ger en god inblick i olika typer av fasta och vad man bör tänka på.

D-vitamin

Efter kost och fasta tar vi en titt på D-vitamin. Kopplingen mellan MS och D-vitaminnivåer har det forskats en hel del kring, och det har kommit en rad studier (26,63–71). Man har sett att högre D-vitaminnivåer korrelerar mot lägre skovfrekvens (64,70) och en översiktsstudie från 2017 rekommenderar en daglig D-vitamindos på 2000-4000IU, vilket motsvarar 50-100 µg per dag (64).

Det bör nämnas att nätapotekens D-vitamintillskott kan ha oerhört felaktig dosering enligt livsmedelsverkets granskning. Så be om recept från din neurolog eller köp kvalitetskontrollerade produkter från ett fysiskt apotek. Då de ofta inte har högre doseringar än RDI så får man, i så fall, ta flera tabletter i stället. Tänk också på att en högre dosering nödvändigtvis inte är bättre.

Träning

Det kanske minst kontroversiella området vi identifierat är träning och fysisk aktivitet. Det finns flera studier där man undersökt träningens effekt på MS (och EAE) (72–85). Man har sett att allt från vanlig aerob träning och generell fysisk aktivitet (72–75,77,81,83,84), simning (76) och hästhoppning (80), till högintensiv träning (78), balansträning (82) och styrketräning (79,85) alla har positiva effekter mot sjukdomen.

Rökning

Att rökning är skadligt för hälsan är väl känt. I en nyligen publicerad artikel där man har tittat närmare på tillgänglig forskning på området har man konstaterat att rökare har en högre risk att utveckla MS och upplever fler relaterade biverkningar och komplikationer (86). En review-artikel nämner att rökning ger en 14 gånger högre risk att utveckla MS (16).

Om nikotinberoendet gör det svårt att sluta röka så har snus paradoxalt nog visat sig minska risken för att utveckla MS (16). Det kan därför anses vara ett bättre alternativ än rökning ur MS-perspektiv.

Slutsats

Vi anser att det finns mycket man kan göra för att påverka sitt sjukdomstillstånd och sin sjukdomsutveckling. Detta ger i alla fall oss en känsla av att ha mera kontroll över våra liv trots att vi har MS.

Om du undrar något så är det bara att skriva en kommentar nedan eller skriva i forumet.

Vi avser uppdatera detta biblioteksbidrag regelbundet för att hålla det aktuellt med den senaste forskningen.

Referenslista

1. Hadgkiss, E. J., Jelinek, G. A., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. The association of diet with quality of life, disability, and relapse rate in an international sample of people with multiple sclerosis. Nutr Neurosci. 2015;18(3):125–36.

2. Irish, A. K., Erickson, C. M., Wahls, T. L., Snetselaar, L. G., & Darling, W. G. Randomized control trial evaluation of a modified Paleolithic dietary intervention in the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis: a pilot study. Degener Neurol Neuromuscul Dis. 2017;7:1–18.

3. Irish, A. K. Evaluation of a modified paleolithic dietary intervention for the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis [Thesis in Master of Science]. [Iowa]: University of Iowa; 2015.

4. Saresella, M., Mendozzi, L., Rossi, V., Mazzali, F., Piancone, F., LaRosa, F., ... & Clerici, M. Immunological and clinical effect of Diet Modulation of the gut Microbiome in Multiple sclerosis Patients: a Pilot study. Front Immunol. 2017;8:1391. 

5. Fitzgerald, K. C., Tyry, T., Salter, A., Cofield, S. S., Cutter, G., Fox, R., & Marrie, R. A. Diet quality is associated with disability and symptom severity in multiple sclerosis. Neurology. 2018;90(1):e1–11. 

6. Azary, S., Schreiner, T., Graves, J., Waldman, A., Belman, A., Guttman, B. W., ... & Ness, J. Contribution of dietary intake to relapse rate in early paediatric multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2018;89(1):28–33. 

7. Bisht, B., Darling, W. G., Grossmann, R. E., Shivapour, E. T., Lutgendorf, S. K., Snetselaar, L. G., ... & Wahls, T. L. A multimodal intervention for patients with secondary progressive multiple sclerosis: feasibility and effect on fatigue. J Altern Complement Med. 2014;20(5):347–55. 

8. Lauer, K. Diet and multiple sclerosis. Neurology. 1997;49(2):S55–61. 

9. Materljan, E., Materljan, M., Materljan, B., Vlačić, H., Barićev-Novaković, Z., & Sepčić, J. Multiple sclerosis and cancers in Croatia–a possible protective role of the» Mediterranean diet «. Coll Antropol. 2009;33(2):539–45. 

10. Sedaghat, F., Jessri, M., Behrooz, M., Mirghotbi, M., & Rashidkhani, B. Mediterranean diet adherence and risk of multiple sclerosis: a case-control study. Asia Pac J Clin Nutr. 2016;25(2):377–84. 

11. Riccio, P. The molecular basis of nutritional intervention in multiple sclerosis: a narrative review. Complement Ther Med. 2011;19(4):228–37. 

12. Chermon, D., Levi, I., Segal, E., & Achiron, A. Effect of dietary patterns on disease activity in early multiple sclerosis. Mult Scler J. 2018;24:551–551. 

13. Ramanathan, M., Fellows, K., Wahls, T., Browne, R., Bisht, B., Snetselaar, L., & Weinstock-Guttman, B. A Paleolithic Diet-Based Intervention Decreases Multiple Sclerosis Fatigue via Lipid Profile Changes. Neurology. 2018;90(15):P2. 358. 

14. Lee, J. E., Titcomb, T. J., Bisht, B., Rubenstein, L. M., Louison, R., & Wahls, T. L. A modified MCT-based ketogenic diet increases plasma β-hydroxybutyrate but has less effect on fatigue and quality of life in people with multiple sclerosis compared to a modified paleolithic diet: a waitlist-controlled, randomized pilot study. J Am Coll Nutr. 2021;40(1):13–25. 

15. Wahls, T. L., Titcomb, T. J., Bisht, B., Eyck, P. T., Rubenstein, L. M., Carr, L. J., ... & Snetselaar, L. G. Impact of the Swank and Wahls elimination dietary interventions on fatigue and quality of life in relapsing-remitting multiple sclerosis: The WAVES randomized parallel-arm clinical trial. Mult Scler Journal–Experimental Transl Clin. 2021;7(3). 

16. Nourbakhsh, B., & Mowry, E. M. Multiple sclerosis risk factors and pathogenesis. Contin Lifelong Learn Neurol. 2019;25(3):596–610. 

17. Zhou, X., Baumann, R., Gao, X., Mendoza, M., Singh, S., Sand, I. K., ... & Baranzini, S. E. Gut microbiome of multiple sclerosis patients and paired household healthy controls reveal associations with disease risk and course. Cell. 2022;185(19):3467–86. 

18. Langer-Gould, A., Black, L., Wu, J., Smith, J., Gonzales, E., Barcellos, L., ... & Lucas, R. Fish, Fatty Acid Biosynthesis Genes, and Multiple Sclerosis Susceptibility. Neurology. 2018;90(15):S44.002. 

19. Bäärnhielm, M., Olsson, T., & Alfredsson, L. Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple sclerosis. Mult Scler J. 2014;20(6):726–32. 

20. Cortese, M., Riise, T., Bjørnevik, K., Holmøy, T., Kampman, M. T., Magalhaes, S., ... & Myhr, K. M. Timing of use of cod liver oil, a vitamin D source, and multiple sclerosis risk: The EnvIMS study. Mult Scler J. 2015;21(14):1856–64. 

21. Swank, R. L., Lerstad, O., Strøm, A., & Backer, J. Multiple sclerosis in rural Norway: its geographic and occupational incidence in relation to nutrition. N Engl J Med. 1952;246(19):721–8. 

22. Westlund, K. Distribution and mortality time trend of multiple sclerosis and some other diseases in Norway. Acta Neurol Scand. 1970;46(4–5):455–83. 

23. Presthus, J. REPORT ON THE MULTIPLE SCLEROSIS INVESTIGATIONS IN WEST‐NORWAY. Acta Psychiatr Scand. 1960;35(S147):88–92. 

24. Goldberg, P., Fleming, M. C., & Picard, E. H. Multiple sclerosis: decreased relapse rate through dietary supplementation with calcium, magnesium and vitamin D. Med Hypotheses. 1986;21(2):193–200. 

25. Bates, D., Cartlidge, N. E., French, J. M., Jackson, M. J., Nightingale, S., Shaw, D. A., ... & Millar, J. H. A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1989;52(1):18–22. 

26. Hayes, C. E. Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proc Nutr Soc. 2000;59(4):531–5. 

27. D’hooghe, M. B., Haentjens, P., Nagels, G., & De Keyser, J. Alcohol, coffee, fish, smoking and disease progression in multiple sclerosis. Eur J Neurol. 2012;19(4):616–24. 

28. Kampman, M. T., Wilsgaard, T., & Mellgren, S. I. Outdoor activities and diet in childhood and adolescence relate to MS risk above the Arctic Circle. J Neurol. 2007;254(4):471–7. 

29. Kampman, M. T., & Brustad, M. Vitamin D: a candidate for the environmental effect in multiple sclerosis–observations from Norway. Neuroepidemiology. 2008;30(3):140–6. 

30. Weinstock-Guttman, B., Baier, M., Park, Y., Feichter, J., Lee-Kwen, P., Gallagher, E., ... & Awad, A. B. Low fat dietary intervention with ω-3 fatty acid supplementation in multiple sclerosis patients. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 2005;73(5):397–404. 

31. Kouchaki, E., Afarini, M., Abolhassani, J., Mirhosseini, N., Bahmani, F., Masoud, S. A., & Asemi, Z. High-dose ω-3 Fatty Acid Plus Vitamin D3 Supplementation Affects Clinical Symptoms and Metabolic Status of Patients with Multiple Sclerosis: A Randomized Controlled Clinical Trial. J Nutr. 2018;148(8):1380–6. 

32. Torkildsen, Ø., Wergeland, S., Bakke, S., Beiske, A. G., Bjerve, K. S., Hovdal, H., ... & Dalene, F. ω-3 fatty acid treatment in multiple sclerosis (OFAMS Study): a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Arch Neurol. 2012;69(8):1044–51. 

33. Nordvik, I., Myhr, K. M., Nyland, H., & Bjerve, K. S. Effect of dietary advice and n‐3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurol Scand. 2000;102(3):143–9. 

34. Jelinek, G. A., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. Association of fish consumption and omega 3 supplementation with quality of life, disability and disease activity in an international cohort of people with multiple sclerosis. Int J Neurosci. 2013;123(11):792–801. 

35. Simopoulos, A. P. Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. J Am Coll Nutr. 2002;21(6):495–505. 

36. Rezaeizadeh, H., Mohammadpour, Z., Bitarafan, S., Harirchian, M. H., Ghadimi, M., & Homayon, I. A. Dietary fish intake and the risk of multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Nutr Neurosci. 2022;25(4):681–9. 

37. Winer, S., Astsaturov, I., Cheung, R. K., Schrade, K., Gunaratnam, L., Wood, D. D., ... & Dosch, H. M. T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. J Immunol. 2001;166(7):4751–6. 

38. Banwell, B., Bar‐Or, A., Cheung, R., Kennedy, J., Krupp, L. B., Becker, D. J., & Dosch, H. M. Abnormal T‐cell reactivities in childhood inflammatory demyelinating disease and type 1 diabetes. Ann Neurol. 2008;63(1):98–111. 

39. Malosse, D., Perron, H., Sasco, A., & Seigneurin, J. M. Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology. 1992;11(4–6):304–12. 

40. Al Wutayd, O., Mohamed, A. G., Saeedi, J., Al Otaibi, H., & Al Jumah, M. Environmental exposures and the risk of multiple sclerosis in Saudi Arabia. BMC Neurol. 2018;18(1):1–8. 

41. Lerner, A., & Matthias, T. Changes in intestinal tight junction permeability associated with industrial food additives explain the rising incidence of autoimmune disease. Autoimmun Rev. 2015;14(6):479–89. 

42. Marck, C. H., De Livera, A. M., Weiland, T. J., Jelinek, P. L., Neate, S. L., Brown, C. R., ... & Jelinek, G. A. Pain in People with Multiple sclerosis: associations with Modifiable lifestyle Factors, Fatigue, Depression, anxiety, and Mental health Quality of life. Front Neurol. 2017;8:461. 

43. Farez, M. F., Fiol, M. P., Gaitán, M. I., Quintana, F. J., & Correale, J. Sodium intake is associated with increased disease activity in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2015;86(1):26–31. 

44. Faraco, G., Brea, D., Garcia-Bonilla, L., Wang, G., Racchumi, G., Chang, H., ... & Iadecola, C. Dietary salt promotes neurovascular and cognitive dysfunction through a gut-initiated TH17 response. Nat Neurosci. 2018;21(2):240–9. 

45. Wilck, N., Matus, M. G., Kearney, S. M., Olesen, S. W., Forslund, K., Bartolomaeus, H., ... & Vvedenskaya, O. Salt-responsive gut commensal modulates T H 17 axis and disease. Nature. 2017;551(7682):585–9. 

46. Fitzgerald, K. C., Munger, K. L., Hartung, H. P., Freedman, M. S., Montalbán, X., Edan, G., ... & Howell, S. Sodium intake and multiple sclerosis activity and progression in BENEFIT. Ann Neurol. 2017;82(1):20–9. 

47. Cortese, M., Yuan, C., Chitnis, T., Ascherio, A., & Munger, K. L. No association between dietary sodium intake and the risk of multiple sclerosis. Neurology. 2017;89(13):1322–9. 

48. Choi, I. Y., Piccio, L., Childress, P., Bollman, B., Ghosh, A., Brandhorst, S., ... & Wei, M. A diet mimicking fasting promotes regeneration and reduces autoimmunity and multiple sclerosis symptoms. Cell Rep. 2016;15(10):2136–46. 

49. Vasconcelos, A. R., Yshii, L. M., Viel, T. A., Buck, H. S., Mattson, M. P., Scavone, C., & Kawamoto, E. M. Intermittent fasting attenuates lipopolysaccharide-induced neuroinflammation and memory impairment. J Neuroinflammation. 2014;11(1):1–14. 

50. Choi, I. Y., Lee, C., & Longo, V. D. Nutrition and fasting mimicking diets in the prevention and treatment of autoimmune diseases and immunosenescence. Mol Cell Endocrinol. 2017;455:4–12. 

51. Razeghi Jahromi, S., Ghaemi, A., Alizadeh, A., Sabetghadam, F., Moradi Tabriz, H., & Togha, M. Effects of intermittent fasting on experimental autoimune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Iran J Allergy Asthma Immunol. 2016;15(3):212–9. 

52. Sanna, V., Di Giacomo, A., La Cava, A., Lechler, R. I., Fontana, S., Zappacosta, S., & Matarese, G. Leptin surge precedes onset of autoimmune encephalomyelitis and correlates with development of pathogenic T cell responses. J Clin Invest. 2003;111(2):241–50. 

53. Gerriets, V. A., Danzaki, K., Kishton, R. J., Eisner, W., Nichols, A. G., Saucillo, D. C., ... & MacIver, N. J. Leptin directly promotes T‐cell glycolytic metabolism to drive effector T‐cell differentiation in a mouse model of autoimmunity. Eur J Immunol. 2016;46(8):1970–83. 

54. Bai, M., Wang, Y., Han, R., Xu, L., Huang, M., Zhao, J., ... & Chen, Y. Intermittent caloric restriction with a modified fasting-mimicking diet ameliorates autoimmunity and promotes recovery in a mouse model of multiple sclerosis. J Nutr Biochem. 2021;87:108493. 

55. Fontán-Lozano, Á., López-Lluch, G., Delgado-García, J. M., Navas, P., & Carrión, Á. M. Molecular bases of caloric restriction regulation of neuronal synaptic plasticity. Mol Neurobiol. 2008;38(2):167–77. 

56. Kafami, L., Raza, M., Razavi, A., Mirshafiey, A., Movahedian, M., & Khorramizadeh, M. R. Intermittent feeding attenuates clinical course of experimental autoimmune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Avicenna J Med Biotechnol. 2010;2(1):47. 

57. Cignarella, F., Cantoni, C., Ghezzi, L., Salter, A., Dorsett, Y., Chen, L., ... & Zhou, Y. Intermittent Fasting Confers Protection in CNS Autoimmunity by Altering the Gut Microbiota. Cell Metab. 2018;27(6):1222–35. 

58. Piccio, L., Stark, J. L., & Cross, A. H. Chronic calorie restriction attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis. J Leukoc Biol. 2008;84(4):940–8. 

59. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez, V., Cutrera, R. A., & Cardinali, D. P. Experimental allergic encephalomyelitis in male Lewis rats subjected to calorie restriction. J Physiol Biochem. 2004;60(4):245–52. 

60. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez-Ortega, V., Fernández-Mateos, M. P., & Cardinali, D. P. Immune response after experimental allergic encephalomyelitis in rats subjected to calorie restriction. J Neuroinflammation. 2007;4(1):1–10. 

61. Fitzgerald, K. C., Vizthum, D., Henry-Barron, B., Schweitzer, A., Cassard, S. D., Kossoff, E., ... & Mattson, M. P. Effect of intermittent vs. daily calorie restriction on changes in weight and patient-reported outcomes in people with multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2018;23:33–9. 

62. Moore, J., & Fung, J. The complete guide to fasting: Heal your body through intermittent, alternate-day, and extended fasting. Canada: Victory Belt Publishing Inc.; 2016. 

63. Ascherio, A., Munger, K. L., & Simon, K. C. Vitamin D and multiple sclerosis. Lancet Neurol. 2010;9(6):599–612. 

64. Pierrot-Deseilligny, C., & Souberbielle, J. C. Vitamin D and multiple sclerosis: An update. Mult Scler Relat Disord. 2017;14:35–45. 

65. Ascherio, A., Munger, K. L., White, R., Köchert, K., Simon, K. C., Polman, C. H., ... & Edan, G. Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA Neurol. 2014;71(3):306–14. 

66. Mowry, E. M., Krupp, L. B., Milazzo, M., Chabas, D., Strober, J. B., Belman, A. L., ... & Waubant, E. Vitamin D status is associated with relapse rate in pediatric‐onset multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;67(5):618–24. 

67. Laursen, J. H., Søndergaard, H. B., Sørensen, P. S., Sellebjerg, F., & Oturai, A. B. Vitamin D supplementation reduces relapse rate in relapsing-remitting multiple sclerosis patients treated with natalizumab. Mult Scler Relat Disord. 2016;10:169–73. 

68. Pierrot-Deseilligny, C., Rivaud-Péchoux, S., Clerson, P., de Paz, R., & Souberbielle, J. C. Relationship between 25-OH-D serum level and relapse rate in multiple sclerosis patients before and after vitamin D supplementation. Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(4):187–98. 

69. Simpson, S., Taylor, B., Blizzard, L., Ponsonby, A. L., Pittas, F., Tremlett, H., ... & van der Mei, I. Higher 25‐hydroxyvitamin D is associated with lower relapse risk in multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;68(2):193–203. 

70. McKay, K. A., Jahanfar, S., Duggan, T., Tkachuk, S., & Tremlett, H. Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: a systematic review. Neurotoxicology. 2017;61:189–212. 

71. Krementsov, D. N., Asarian, L., Fang, Q., McGill, M. M., & Teuscher, C. Sex-specific gene-by-Vitamin D interactions regulate susceptibility to central nervous system autoimmunity. Front Immunol. 2018;9:1622. 

72. Marck, C. H., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Van der Meer, D. M., Pereira, N. G., & Jelinek, G. A. Physical activity and associated levels of disability and quality of life in people with multiple sclerosis: a large international survey. BMC Neurol. 2014;14(1):1–11. 

73. Le Page, C., Bourdoulous, S., Beraud, E., Couraud, P. O., Rieu, M., & Ferry, A. Effect of physical exercise on adoptive experimental auto-immune encephalomyelitis in rats. Eur J Appl Physiol. 1996;73(1–2):130–5. 

74. Souza, P. S., Gonçalves, E. D., Pedroso, G. S., Farias, H. R., Junqueira, S. C., Marcon, R., ... & Calixto, J. B. Physical exercise attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis by inhibiting peripheral immune response and blood-brain barrier disruption. Mol Neurobiol. 2017;54(6):4723–37. 

75. Benson, C., Paylor, J. W., Tenorio, G., Winship, I., Baker, G., & Kerr, B. J. Voluntary wheel running delays disease onset and reduces pain hypersensitivity in early experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE). Exp Neurol. 2015;271:279–90. 

76. Bernardes, D., Oliveira-Lima, O. C., da Silva, T. V., Faraco, C. C. F., Leite, H. R., Juliano, M. A., ... & Arantes, R. M. E. Differential brain and spinal cord cytokine and BDNF levels in experimental autoimmune encephalomyelitis are modulated by prior and regular exercise. J Neuroimmunol. 2013;264(1–2):24–34. 

77. Dalgas, U., & Stenager, E. Exercise and disease progression in multiple sclerosis: can exercise slow down the progression of multiple sclerosis? Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(2):81–95. 

78. Zaenker, A., Favret, F., Londsdorfer E. L., Muff, G., De Seze, J., Isner-Horobeti, M. E. High-intensity interval training combined with resistance training improves physiological capacities, strength and quality of life in multiple sclerosis patients: a pilot study. Eur J Phys Rehabil Med Ed Minerva Medica. 2017; 

79. Kjølhede, T., Siemonsen, S., Wenzel, D., Stellmann, J. P., Ringgaard, S., Pedersen, B. G., ... & Dalgas, U. Can resistance training impact MRI outcomes in relapsing-remitting multiple sclerosis? Mult Scler J. 2018;24(10):1356–65. 

80. Vermöhlen, V., Schiller, P., Schickendantz, S., Drache, M., Hussack, S., Gerber-Grote, A., & Pöhlau, D. Hippotherapy for patients with multiple sclerosis: A multicenter randomized controlled trial (MS-HIPPO). Mult Scler J. 2018;24(10):1375–82. 

81. Stellmann, J. P., Schulz, K. H., Maarouf, A., Baquet, L., Poettgen, J., Patra, S., ... & Nolte, G. Aerobic exercise induces functional and structural reorganisation of the brain network: Results from a randomized controlled trial in relapsing-remitting multiple sclerosis. Mult Scler J. 2017;23:75–6. 

82. Hebert, J. R., Corboy, J. R., Vollmer, T., Forster, J. E., & Schenkman, M. Efficacy of Balance and Eye-Movement Exercises for Persons With Multiple Sclerosis (BEEMS). Neurology. 2018;90(9):e797–807. 

83. Stennett, A., De Souza, L., & Norris, M. The meaning of exercise and physical activity in community dwelling people with multiple sclerosis. Disabil Rehabil. 2020;42(3):317–23. 

84. Negaresh, R., Motl, R., Mokhtarzade, M., Ranjbar, R., Majdinasab, N., Khodadoost, M., ... & Patel, D. Effect of Short-Term Interval Exercise Training on Fatigue, Depression, and Fitness in Normal Weight vs. Overweight Person With Multiple Sclerosis. Explore. 2019;15(2):134–41. 

85. Rahimi, A. Eight weeks resistance training reduces interlukin-17 in women with multiple sclerosis. J Phys Act Horm. 2019;2(4):26–40. 

86. Arneth B. Multiple Sclerosis and Smoking. Am J Med. 2020;133(7):783–8.

Ändringshistorik

2018-08-12
Första versionen.

2019-05-12
1. Lagt till fler referenser. De flesta av de nya artiklarna publicerades efter första versionen. De ger ingen direkt ny information utan stärker resonemangen i föregående version.
2. Tagit bort en referens i ursprungslistan som var en dubblett.
3. Förtydligat enstaka detaljer i texten såsom att några av studierna kring fasta inte enbart var gjorda på möss.
4. Lagt till rubriker i referenslistan för tydligare struktur.
5. Lagt till denna ändringshistorik.

2020-10-02
1. Tagit bort rekommendationer kring fiuskolja, spannmål och mjölkprodukter pga för tunn forskningsgrund.
2. Flyttat fet fisk och fasta/kalorirestriktion till mer osäkra. Detta då fet fisk inte är så beforskat och fasta/kalorirestriktion är kontroversiellt.
3. Justerat inledningen och löptexten baserat på ändringarna ovan.

2021-08-01
1. Lagt till avsnitt om rökning.
2. Justerat meningsuppbyggnader.
3. Lagt till ref [87] och [88].

2022-09-25
1. Uppdaterad referenshantering.
2. Mindre justeringar av meningsbyggnad.
3. Tre nya artiklar tillagda.
4. Lagt till referens till bokrekommendation om fasta.

Beskurna och ihopklippta foton av Rain Love AMR, @Qbert och Gareth Williams.

Detta inlägg har 8 kommentarer

Diagnostisering av Multipel Skleros (MS) – En guide för patienter

Ung Med MS

Denna guide skall ses som en förenklad introduktion kring vad MS är, vilka symptom som är vanligast och hur MS diagnostiseras. Syftet är att på ett tillgängligt sätt vägleda personer som misstänker sig ha eller är under utredning för MS. Då det finns många bra bromsmediciner är en tidig diagnos extra viktig för att minska risken för bestående skador. Avsaknad av diagnos kan dessutom begränsa möjligheten till stöd från samhället.

Guiden är skriven kring vanligt förekommande frågeställningar och svaren på frågorna visas genom att trycka på dom. Längst ner finns en ordlista med vanligt förekommande begrepp och förkortningar för att lättare kunna tolka denna text samt information från vården.

Många detaljer i denna guide är tagna från Svenska MS-sällskapets metodbok, där du hittar mer akademiskt skriven information kring alla aspekter av sjukdomen: https://www.mssallskapet.se/metodbok/

Denna artikel är skriven av

Mattias Millbro, Spetspatient och Ordförande i Neuro Ung Med MS

Med stor hjälp från

Anna Cunningham,
 MS-sjuksköterska vid ASC – Centrum för Neurologi MS

Den har granskats av

Dr. Albert Hietala, Neurolog vid Karolinska Sjukhuset – Forskare vid Karoliska Institutet

Samt har korrekturlästs av

@iama och @emma

Vanliga frågeställningar inför en MS-diagnos

Vad är MS?
MS är en neurologisk sjukdom, dvs en sjukdom i kroppens centrala nervsystem (CNS). Sjukdomen är autoimmun, dvs. kroppens eget immunförsvar attackerar det egna nervsystemet. Det finns i huvudsak två typer av MS: skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Ca 90 % av alla som diagnostiseras har skovvis förlöpande MS. Debutåldern är vanligast mellan 20 och 40 år där 2/3 är kvinnor och 1/3 är män. Progressiv MS är mer ovanlig, debuterar ofta från 40 års ålder och är lika vanligt bland kvinnor som män.

Vad händer i kroppen vid MS?
Människans nervsystem består av det ”inre” centrala nervssystemet (CNS) och det ”yttre” perifera nervsystemet (PNS). I det centrala nervssystemet ingår storhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet består av nervsystemet ute i kroppen dvs allt utanför det centrala nervsystemet. MS drabbar enbart det centrala nervsystemet och påverkar in perifera nervsystemet.

För att kroppen ska fungera skickar hjärnan ut information i kroppen. Samtidigt skickas massor med information från kroppen (synintryck, ljud, känsel, smärta, nödighet osv) in till hjärnan som tolkar budskapet. Detta fungerar genom att nervcellerna (neuron, så kallad grå substans) startar en nervsignal och skickar ut signalen i en lång nervtråd en s.k. axon. För att budskapet ska nå fram blixtsnabbt så omges axonet av ett vitt fettliknande isolerande hölje som heter myelin (s.k. vit substans). Detta fungerar ungefär som det isolerande materialet som omger vissa störningskänsliga elektriska kablar.

I hjärnan är blodkärlen utrustade med extra tjocka kärlväggar, detta för att inte farliga ämnen ska läcka ut och förstöra vårt känsliga nervsystem. Dessa kärlväggar kallas blod-hjärn-barriären. I normala fall så håller sig blodkroppar och kroppens immunsystem in blodkärlen och cirkulerar runt och sticker inte ut och beblandar sig med nerv-celler och nervtrådar.

Vid MS reagerar dock kroppens immunsystem felaktigt och tror att myelinet är något främmande som ska förstöras. Vita blodkroppar fastnar på kärlväggen, skapar ett hål i blod hjärnbarriären och sticker ut i nervsystemet för att attackera myelinet och skapa inflammation. I denna inflammatoriska process förstörs myelinet (s.k. demyelinisering) och det skapas och frisätts en rad olika ämnen. Nervcellerna kan inte längre överföra sin nervsignal på ett effektivt sätt eftersom det uppstår ”störningar i sladden”. Detta gör att neurologiska symtom uppstår. Efter ett tag går inflammationen över, det blir mindre svullet i området och nervsignalerna som skickas kan bli tydligare igen. Kroppen kan också, till viss del, återskapa myelinet (s.k. remyelinisering) och ”lappa ihop” isoleringen för att ytterligare förbättra nervsignalen i axonet. Det bildas dock ett ärr i nervsystemet efter inflammationen. Tyvärr blir inte heller signalöverföringen lika bra som den var från början men kan vara fullt tillräcklig för att symtomet ska gå tillbaka helt eller delvis.

Inflammationer och ärr uppstår på olika ställen i centrala nervsystemet. Ärr blir som en förhårdnad vilket på läkarspråk heter ”skleros”. På detta vis har sjukdomen fått sitt namn, Multipel Skleros som betyder många ärr.

För mer information rekommenderas Neuros filmer om MS, de återfinns här: https://neuro.se/diagnoser/multipel-skleros-ms/filmer-om-ms/

Mer detaljerad medicinsk information finns i Svenska MS-sällskapets metodbok: https://www.mssallskapet.se/metodbok/

Vad är Skovvis MS?
När en inflammationsattack kommer och sedan avtar kallas det för skov, se ”Vad är ett skov?”-nedan för mer detaljer. En del personer kan ha flera skov på ett år, andra kan endast ha ett eller ett fåtal under hela sitt liv.

Beroende på var i det centrala nervsystemet dessa inflammationer uppstår så kan en mängd olika neurologiska symptom uppträda. Symptomen varierar i omfattning beroende på hur stora dessa inflammationer är, hur länge de varar och hur väl kroppen återhämtar sig. Små inflammationer kan uppstå utan att märkas och då får man inga symtom. Större inflammationer ger tydliga symptom som varar under dagar, veckor eller ännu längre. Efter att inflammationen har läkt försvinner oftast symptomen helt eller delvis, ibland efter flera månader. Detta beror på hur kraftig skada det lämnar efter sig. Om du är yngre och inte har haft MS särskilt länge är det mer sannolikt att du återhämtar dig bättre.

Vad är Primärprogressiv MS och Sekundärprogressiv MS?
Vad som händer i hjärnan och nervsystemet vid progressiv MS är studerat men ej fullständigt klarlagt, Det man vet är att sjukdomsprocessen präglas mer sällan av en tydlig inflammation i nervsystemet. Hos en andel av dem med progressiv MS förekommer ändå behandlingsbar inflammation liknande den som ses vid skovvis förlöpande MS. Detta gäller framförallt i början av det progressiva förloppet. Ibland kan också inflammation plötsligt uppstå efter år av progressiv sjukdom. Om inflammatorisk aktivitet förekommer så finns anledning att medicinera även om en progressiv sjukdom har konstaterats.

Symptom vid progressiv MS liknar symptom vid skovvis förlöpande MS med en distinkt skillnad. Vid progressiv MS har man inte skov utan symtomen blir i stället gradvis sämre och fler över en längre tid (månader/år) utan återhämtning.

Om sjukdomen debuterar som progressiv MS kallas den för primärprogressiv MS (PPMS). Om skovvis MS övergår i progressiv MS kallas den för sekundärprogressiv MS (SPMS). Även vid sekundärprogressiv MS kan det vara värt att fortsätta medicinera mot inflammatorisk MS då viss behandlingsbar inflammation kan kvarstå.

Vad beror MS på?
MS uppstår sannolikt till följd av ett komplext samspel mellan gener och miljöfaktorer. Vissa gener ökar risken för MS men ärftligheten är förhållandevis låg (ca 2%). Mycket forskning har fokuserats på att hitta specifika miljöfaktorer som utlöser MS men detta är ännu inte fastställt. Starka teorier talar dock för att vissa virusinfektioner kan spela en viktig roll vid utvecklingen av MS.

Vilka symptom kan MS orsaka?
En mängd olika neurologiska symptom kan uppträda vid MS och är beroende på var inflammationerna och skadorna sitter i hjärnan och ryggmärgen. Ett tydligt sätt att veta om symptom är orsakade av MS kan vara om de kan kopplas till det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan, lillhjärna, hjärnstammen och ryggmärgen. Symptom som inte kan kopplas till det centrala nervsystemet orsakas inte av MS. Det finns också symtom som är vanliga vid MS men som också är vanliga vid andra sjukdomstillstånd.

MS-symptom blir ofta mer påtagliga vid ökad kroppstemperatur (vid t. ex. varmt väder eller feber). Äldre symtom som vanligtvis inte märks kan då dyka upp igen. Detta kallas för ett s.k. pseudoskov (mer om det nedan).

Viktigt att tänka på:

  • MS-symptom varierar väldigt mycket från person till person. Även om listan på symptom nedan är lång så ger MS oftast, på individnivå, upphov till ett fåtal av dessa symptom.
  • Alla symptom nedan kan orsakas av annat än MS.

De vanligaste symptomen som kan uppträda vid MS är:

  • Känselnedsättningar/Domningar/Stickningar
  • Muskelsvaghet eller svårt att styra musklerna
  • Synnedsättningar
  • Dubbelseende
  • Yrsel/Nedsatt balans
  • Försämrad koordination
  • Impotens
  • Störd kontroll av blåsa och tarm
  • Onormal trötthet (fatigue)
  • Smärtor och muskelryckningar kan förekomma (där det senare är mer ovanligt beroende på hur muskelryckningen definieras) under förloppet av MS men är inget som räknas som vanliga debutsymtom.

Vilka symptom kan MS inte orsaka?
Det finns neurologiska symtom som inte beror på MS. Vid MS sitter nervskadan i centrala nervsystemet, till exempel så kan man ha neurologiska symtom som beror på skador på nerverna utanför centrala nervsystemet (ej MS). Man kan också ha andra neurologiska sjukdomar i centrala nervsystemet som inte är MS.

Sen finns det en rad andra symtom som inte är neurologiska och därmed alltså inte orsakas av MS. Det kan som MS-sjuk vara svårt att avgöra vilka symtom som kan bero på MS och vilka symtom som orsakas av andra orsaker. Det kan vara värt att nämna att MS inte syns på kroppen exempelvis svullnad, rodnad etc.

Hur utreds symptom?
En neurolog kan genom undersökningar utreda de neurologiska symptomens karaktär och utbredning genom s.k. neurologstatus med rutin-nervstatus. Detta innebär att neurologen bl.a. knackar reflexer för att se hur kroppens nervsystem svarar. Man får även stå på ett ben (kontrollera balansen), titta från vänster till höger/uppåt och neråt (kontrollerar ögonmotorik), går på tå och på hälar (kontrollerar motoriska nervsignaler) och mycket mer. Genom fynd vid neurologstatus kan neurologen sannolikt identifiera var i nervsystemet skadan sitter samt utifrån symtomens karaktär och andra fynd vid neurologstatus ta ställning till om symptomen kan vara MS-relaterade eller ej.

Vad är ett skov?
Ett MS-skov är en nytillkommen försämring av neurologiska funktioner som håller i sig minst 24 timmar och som klingar av helt eller delvis efter en tid (vanligen efter några dagar till veckor). Det behöver gå minst 30 dagar från symptom har stabiliserats eller förbättras till nästa symptom uppstår för att man skall få kalla det nya symptomet för ett nytt skov. Symtomen ska också uppstå i frånvaro av feber.

Om man vid progressiv MS plötsligt får (under dagar) nytillkommen markerad försämring kan det också klassas som ett skov, men det vanliga vid progressiv MS är långsamtgående försämring.

Vad är ett pseudoskov?
Ett pseudoskov är symptom från ett äldre skov som kommer tillbaka när man till exempel har en höjd kroppstemperatur. Ett pseudoskov innebär inte risk för nya skador utan gör endast äldre skador mer märkbara. Pseudoskov är också mycket vanligt vid infektion och feber. Lite otippat kan också urinvägsinfektion orsaka pseudoskov (även om själva urinvägsinfektionen inte orsakar speciellt mycket symtom).

Vad är ett plack/lesion?
Ett plack eller en lesion är en inflammatorisk förändring på hjärnan eller ryggmärgen. Dessa förändringar syns tydligt som vita fläckar vid en magnetkameraundersökning (MR). Det går med hjälp av magnetkameraundersökning att skilja gamla lesioner från aktiva lesioner (ett pågående skov). Se mer detaljer om magnetkameraundersökning nedan.

Viktigt: Plack/lesioner kan uppkomma i hjärnan och ryggmärgen vid en rad olika tillstånd och behöver inte vara orsakade av MS.

Hur diagnostiseras skovvis förlöpande MS?
En MS diagnosen kan endast fastställas baserat på en sammantagen bild av en större mängd kriterier. Att diagnostisera MS är därmed ganska komplicerat men har blivit enklare tack vare bättre magnetkameraundersökningar, analysmetoder (framförallt analys av ryggvätskan, likvor) och diagnostiseringskriterier.

I dag fastställs diagnosen i mycket högre grad baserat på undersökningar och provresultat än enbart symptombild. En central del är magnetkameraundersökningar (MR) där man specifikt letar efter uppfyllande av de s.k. McDonaldkriterierna. Man ställer då in magnetkamerans program specifikt för att se MS-förnedringar. Letar man efter andra sjukdomar så körs andra program.

Historiskt sett har symptombilden varit viktigare. Bara 1 av 10 inflammatoriska förändringar i hjärnan och ryggmärg ger upphov till märkbara symptom. Det är därför otillräckligt att förlita sig för mycket på endast symptombilden.

Den historiska principen för att diagnostisera MS baseras på att man ska ha minst två skov som ”separeras i tid och rum”. Detta betyder att man ska ha skov vid olika tillfällen (minst 30 dagar mellan två skov) och symtom på olika ställen i kroppen. Denna princip finns för att utesluta MS från andra neurologiska tillstånd och sjukdomar som endast orsakar en enda fas med inflammation i det centrala nervsystemet.

För att fastställa en MS-diagnos behövs generellt:

  • Unika symptom som kan kopplas till inflammation i det centrala nervsystemet (CNS) där det går att konstatera att de har orsakats vid olika tidpunkter och på olika platser.
  • En magnetkameraundersökning av hjärnan och/eller ryggmärgen med kontrast som specifikt analyseras efter tecken på inflammatoriska förändringar (de så kallade plack/lesioner) som är placerade i MS-specifika delar av det centrala nervsystemet (CNS).
    • Om man har ett pågående skov vid magnetkameraundersökningen så läcker kontrastvätskan ut genom hålen i blod-hjärnbarriären till det inflammatoriska området och ”lyser upp” området, på läkarspråk kallas det att lesionen ”laddar kontrast”.
    • Man ser också äldre plack/lesioner där inflammationen läkt ut.
  • Analys av ryggvätska (även kallad likvor). Provet tas genom ett ryggvätskeprov(så kallad Lumbalpunktion eller LP). Likvorvätskan analyseras med en rad olika metoder där följande fynd talar för inflammation i CNS:
    • Förekomst av vita blodkroppar
    • Förekomst av oligoklonala IgG-band och/eller förhöjda antikroppsnivåer av IgG.
    • Förhöjt Neurofilament Light (NFL) och cytokinen CXCL13 som brukar uppstå vid inflammation i det centrala nervsystemet och som även kan ge vägledning i hur mycket inflammation som fanns då man tog provet.

Det finns ytterligare analyser som kan ge vägledning kring skador på nervsystemet och inflammationsnivåer men ovanstående är de viktigaste vid MS.

Det bör poängteras att ingen av dessa analyser är helt MS-specifika utan talar för inflammation i CNS. Neurologen måste utesluta andra tillstånd för att diagnosticera en person med MS.

- Exempel på olika MS-diagnostiseringar
Exempel 1: Tydlig diagnostisering

  • Symptombild som tyder på skov vid minst två separata tillfällen. Till exempel en tidigare synnervsinflammation och en pågående domning i en hand.
  • Magnetkameraundersökning som uppfyller McDonald-kriterierna.
  • Analys av ryggvätskeprov som visar på oligoklonala IgG-band och förhöjda antikroppsnivåer av IgG samt eventuellt andra analyser som talar för inflammation i CNS såsom förhöjt Neurofilament Light (NFL) och cytokinen CXCL13.

Exempel 2: Tydlig diagnostisering med enklare symptombild

  • Tydligt symptom på ett skov.
  • Magnetkameraundersökning som uppfyller McDonald-kriterierna.
  • Analys av ryggvätskeprov som visar på oligoklonala IgG-band och/eller förhöjda antikroppsnivåer av IgG samt eventuellt andra analyser som talar för inflammation i CNS såsom förhöjt Neurofilament Light (NFL) och cytokinen CXCL13.

Kommentar: Många inflammationer i CNS ger inte symtom. Man behöver ofta inte vänta på ett andra skov utan kan ofta se att ett det har inträffat tidigare genom att titta på resultaten från magnetkameraundersökningen. Man kan exempelvis se äldre lesioner samtidigt som man har en lesion med aktiv inflammation på en annan plats i CNS. Det kan också behövas en upprepad magnetkamera där man ser samma lesioner som vid förra undersökningen men att det tillkommit ytterligare en inflammation på ett annat ställe, se exempel 4. Det är därför viktigt att påbörja en neurologisk utredning även vid symptom på endast ett skov.

Exempel 3: Radiologiskt isolerat syndrom (RIS)

  • Inga symptom
  • Magnetkameraundersökning som uppfyller McDonald-kriterierna.
  • Analys av ryggvätskeprov som visar på oligoklonala IgG-band och/eller förhöjda antikroppsnivåer av IgG samt eventuellt andra analyser som talar för inflammation i CNS såsom förhöjt Neurofilament Light (NFL) och cytokinen CXCL13.

Kommentar: Ibland kan MS-plack upptäckas vid en magnetkameraundersökning som görs av annan anledning, så kallat bifynd. Diagnos kan därmed fastställas utan symptom genom uppfyllande av McDonald-kriterierna och analys av ryggradsvätskan.

Exempel 4: Diagnos baserat på efterföljande MR

  • Oberoende av symptombild.
  • En första magnetkameraundersökning som inte uppfyller McDonald-kriterierna då plack enbart kan kopplas till inflammation vid ett tillfälle.
  • Analys av ryggvätskeprov som visar på oligoklonala IgG-band och/eller förhöjda antikroppsnivåer av IgG samt eventuellt andra analyser som talar för inflammation i CNS såsom förhöjt Neurofilament Light (NFL) och cytokinen CXCL13.
  • En uppföljande magnetkameraundersökning som visar på att nya plack har uppkommit efter den första magnetkameraundersökningen.

Hur diagnostiseras progressiv MS?
Diagnos av progressiv MS är mycket svårare att fastställa. Det beror på att det finns ett antal andra diagnoser som kan ge liknande symptom.

För att kunna ställa diagnosen progressiv MS krävs fastställande av symtomförsämring under minst ett års tid samt uppfyllande av minst två av dessa tre kriterier:

  • Minst två magnetkameraundersökningar som visar på spridning av plack/lesioner.
  • Minst två magnetkameraundersökningar som visar på spridning av minst två lesioner i ryggmärgen.
  • Analys av ryggvätskeprov som visar på oligoklonala IgG-band och/eller förhöjda antikroppsnivåer av IgG samt eventuellt andra analyser som talar för CNS-skador Varför räcker inte ett skov + plack för en MS-diagnos?


MS är en kronisk sjukdom. Det finns andra tillstånd som kan ge inflammation i nervsystemet vid enstaka tillfällen samt tillstånd som kan likna MS men som inte är- eller beter sig som MS. Man skall också komma ihåg att två skov inte bara behöver vara kroppsliga symptom utan att radiologisk bild (och biomarkörer i spinalvätskan) vägs in numera i begreppet skov.

Läs mer om “Möjlig MS” nedan om du inte uppfyller kravet på skov vid separata tillfällen.

Vad är diagnosen Möjlig MS?
“Möjlig MS” används i situationer då starka misstankar om MS finns men då diagnoskriterierna för MS inte är fullt uppfyllda. Diagnosen bör leda till noggrann uppföljning med regelbundna magnetkameraundersökningar och dialog kring eventuell MS-medicinering. Detta för att undvika permanenta skador till följd av eventuellt efterföljande skov.

Viktigt: Om medicinering sätts in i tid och det visar sig vara MS kanske en diagnos aldrig fastställs. Detta då medicineringen förhindrar fortsatta skov vilket krävs för fastställande av en MS-diagnos.

Vad gör jag om jag misstänker MS?
Vänd dig i första hand till din vårdcentral. Beskriv dina symptom och hur de har varierat över tid. Har du eller har du haft neurologiska symptom borde du få genomgå en neurologisk utredning. Observera att du inte behöver ha pågående symptom för att en neurologisk utredning skall initieras, läkaren bedömer din berättelse av symtomen. Även om symtomen hunnit gå över tills du träffar läkaren så är det också en viktig ledtråd.

Vill primärvårdsläkaren inte utföra eller remittera till en neurologisk utredning kan du i många delar av Sverige skriva en egenremiss till en närliggande neurologmottagning. Denna artikel på SVT-nyheter sammanfattar hur du kan gå vidare med detta.

Vad gör jag om jag inte får någon diagnos efter neurologisk utredning?
Det kan vara så att dina symptom inte beror på MS. I så fall kan du behöva utredas vidare för andra tänkbara diagnoser.

Om du tror att bedömningen är felaktig har du rätt till att begära en så kallad “second opinion”. Det innebär att en annan läkare med samma kompetens gör en till bedömning utifrån den tillgängliga informationen. För att begära en second opinion kontaktar du läkaren som gjort den ursprungliga bedömningen.

Det kan också vara så att du har neurologiska skador och symptom men inte uppfyller kriterierna för en MS-diagnos. Se “Möjlig MS” ovan.

Viktigt! Om ingen vidare utredning görs, se till att du bokas in för uppföljande magnetkameraundersökningar. Det är viktigt att följa upp och se om det uppstår inflammationer i det centrala nervsystemet.

Kan behandling mot MS påbörjas utan en diagnos?
Ja. Kriterier för fastställande av en MS-diagnos är inte ett krav för att påbörja behandling om det finns tillräckliga skäl att göra det. Många MS-läkemedel är kraftfulla och riskerna med medicinering måste vägas mot sannolikheten för att det är MS och konsekvenserna för eventuellt skov. Se ”Möjlig MS” ovan.

Ordlista

  • Centrala nervsystemet (CNS) – Består av hjärnan, lillhjärna, hjärnstammen och ryggmärgen.
  • Perifiera nervsystemet (PNS) – Alla delar av nervsystemet som inte hör till det centrala nervsystemet.
  • Inflammation – Kroppens sätt att försvara sig mot sådant som den anser är skadligt.
  • Myelin – Isolerande lager kring nervförbindelser i hjärnan och ryggmärgen.
  • Primärprogressiv MS (PPMS) – MS som debuterar med ett progressivt förlopp.
  • Sekundärprogressiv MS (SPMS) – MS som debuterar skovvis men övergår i progressivitet.
  • Demyelinisering – När myelin bryts ner.
  • Remyelinisering – När myelin återbildas.
  • Magnetkamera (MR) – Kamera som bland annat kan ta bilder av hjärnan och ryggmärgen.
  • Plack/lesion – Inflammatorisk förändring i det centrala nervsystemet som vanligtvis syns tydligt vid magnetkameraundersökning.
  • Kontrastvätska – Vätska som sprutas in under magnetkameraundersökningen. Behövs för att kunna se pågående inflammationer.
  • Kontrastladdande plack/lesion – Område i CNS som “lyser upp” vid injektion av kontrastvätska under pågående magnetkameraundersökning, dessa indikerar pågående inflammation.
  • Ryggradsvätska (Likvor) – Vätska som innesluter det centrala nervsystemet.
  • Lumbalpunktion (LP) – Metod som används för provtagning av ryggradsvätska.
  • Proteinelektrofores med isoelektrisk fokusering (IEF) – Metod för att analysera ryggradsvätska.
  • Oligoklonala IgG-band (OGB) – Band av immunglobuliner, förekomst av OGB i likvor talar för inflammation i centrala nervsystemet.
  • Immunglobulin G (IgG) – Antikropp och som ingår i det adaptiva immunförsvaret, förekomst av IgG i ryggvätskan talar för inflammation i nervsystemet.
  • Neurofilament Light (NfL) – Restprodukter vid nedbrytning/skada av nervsystemets vävnad, ju högre nivåer desto mer inflammation/skada på nervsystemet, kan analyseras både i ryggradsvätska och på vissa laboratorium i blodprov.
  • Kemokin CXCL13 – Kemokin som frisätts i det centrala nervsystemet vid inflammation.
  • Fria lätta kappa kedjor (FLC) – Analysen används främst för att utesluta andra diagnoser.
  • McDonald-kriterierna – MS-specifika diagnoskriterer som innefattar klinisk bild, magnetkameraundersökningar och analys av ryggvätska.
  • Kliniskt Isolerat Syndrom (CIS) – CIS är den första kliniska episoden eller skovet som uppvisar symtom som är vanliga vid MS men där de diagnostiska kriterierna inte är uppfyllda.
  • Radiologiskt Isolerat Syndrom (RIS) – MR genomförs vid utredning av andra symtom och undersökningen visar inflammatoriska förändringar som ser likartade ut med de man ser vid MS. Om symtom saknas som inger misstanke om MS så kallas detta tillstånd radiologiskt isolerat syndrom (RIS).
  • Second opinion – När en annan läkare gör en andra bedömning utifrån samma information som den föregående.

Detta inlägg har 2 kommentarer

Covid-19 uppdatering för patienter som får anti-CD20 behandling 2022-01-17

Ung Med MS

I samband med den ökande smittspridningen av Covid-19 så ser vi också ett ökat behov av att ställa frågor som rör MS och sagda virus här på Ung Med MS. Samtidigt som allmänheten blivit medveten om att två doser vaccin inte ger ett speciellt gott skydd mot smittspridningen av virusvarianten Omikron (även om det verkar ge ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död för de flesta). Allt fler MS-patienter, i synnerhet de som står på anti-CD20 behandling (Mabthera, Rixathon, Truxima, Ritemvia, Ocrevus mfl), har blivit varse om att det inte är säkert att de fått tillräckligt med antikroppar även efter sin tredje vaccindos.

Vissa har blivit uppmanade av sina mottagningar att ta ett antikroppstest, andra har inte fått den uppmaningen. Vissa har fått höra att de ska kontakta sin MS-mottagning vid ett positivt testsvar för Covid-19, eller att kontakta infektionsläkare på annat sätt, för bedömning om man vid ett tidigt skede ska sätta in behandling med antiviral monoklonal antikroppsterapi. Andra har ingen aning om att vad som rekommenderas. Tillgången till antiviral monoklonal antikroppsterapi kan dessutom vara mycket begränsad och behöver samtidigt prioriteras till de patienter som behöver den mest.

Att döma av inläggen i forumet så finns det exempel på de som haft Covid-19 utan några komplikationer alls, samtidigt som de finns de som behövt läggas in. På samma vis som sjukdomen multipel skleros kan te sig väldigt individuellt med varierande svårighetsgrad, verkar Covid-19 kunna drabba både den breda allmänheten och oss MS-patienter väldigt olika. Så givetvis finns det många frågetecken, och även om vi som står bakom sidan inte är sjukvårdspersonal så försöker vi nu med hjälp av vedertagna källor hjälpa till med att räta ut dem. Så här följer några viktiga punkter som är värda att känna till just nu.

Rituximab och Covid-19

De flesta frågor gäller rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon, Truxima etc. kärt barn har många namn efter att patentet gick ut). Rituximab är en av de vanligaste bromsmedicinerna mot MS men tycks ge ett sämre vaccinationssvar (åtminstone vad gäller antikroppar). Vad gäller T-cellsvar så verkar MS-patienter på rituximab kunna få ett robust sådant. På grund av varierande vaccinationssvar kan det vara av värde att veta att svenska MS-sällskapet, redan i sin senaste uppdatering från september, skriver att: ”Infektionsläkare skall omgående kontaktas vid positiv PCR test för SARS-CoV-2 (gäller även lättare symtom) för ställningstagande till tidig initiering av antiviral monoklonal antikroppsterapi.”. Detta är något som vissa kliniker i Sverige särskilt har informerat sina patienter om i närtid,

Prioritering av testning

Vid symtom är det särskilt viktigt för patienter på anti-CD20 behandling att försöka få tag i ett PCR-test, även om man har fått tre doser vaccin, och även om det råder prioriteringsordningar i olika regioner på grund av testbrist. Det är högst troligt att patienter som tar anti-CD20 behandling hör till de som bör prioriteras! Folkhälsomyndigheten listar i texten ”Stöd för prioritering av testning och smittspårning under fjärde vågen av covid-19” att just personer med en indikation/diagnos som kräver övervägande av läkare för fortsatt handläggande, som särskilt viktiga att testa.

Oro

De allra flesta har ett tillräckligt vaccinationsskydd och kommer inte att få ett allvarligt sjukdomsförlopp vid en Covid-19-infektion med Omikron. Däremot så är risken för ett allvarligt förlopp som sagt något högre, samtidigt som det finns en erfarenhet av att patienter med anti-CD20 behandling tagit längre tid på sig för att tillfriskna, eftersom immunförsvaret ofta är påverkat och kan behöva lite hjälp på traven. Vår avsikt med detta inlägg är inte att skapa oro utan på bredare front informera om sådant som enbart delar av patienterna har blivit informerade om från sina kliniker. Får du inte testa dig, har du testat positivt eller känner du en stor oro så kontakta din klinik. Har du frågor och funderingar, eller bara vill prata av dig så finns vi naturligtvis alltid här för dig på ungmedms.com.

Ta hand om er allihopa!
/ @Emma och @Qbert

Detta inlägg har en kommentar

Coronaviruset – Risker vid MS

Ung Med MS

Senast uppdaterad: 2022-10-19

Det finns en stor efterfrågan på information gällande Coronaviruset, vaccination och hur MS-patienter påverkas. Den senaste informationen som publicerats för MS-patienter kommer från Svenska MS-sällskapet. De släppte 2022-02-20 ett uppdaterat dokument med namnet “UPPDATERING OM CORONAVIRUSINFEKTIONEN COVID-19 OCH RISKER VID MS”. Det listar allmänna rekommendationer samt går in på djupet hur olika MS-medicinering kan påverka en eventuell virusinfektion med COVID-19. De lyfter även vaccinationsfrågan ur ett MS-perspektiv.

Ni hittar Svenska MS-sällskapets dokument på deras hemsida http://www.mssallskapet.se/ eller via denna direktlänk:

PDF om COVID-19

Tidigarelagd påfyllnadsdos för patienter med immunbrist

FHM har publicerat nya rekommendationer gällande påfyllnadsdoser av vaccin för patienter med immunbrist. Detta är förmodligen aktuellt, i samråd med läkare, för en del MS-patienter som står på anti-CD20 behandling (Mabthera, Rixathon, Truxima, Ritemvia, Ocrevus mfl).

COMBAT-MS

Neurolog Anders Svenningsson har publicerat ett längre inlägg på COMBAT-MS Facebook-sida som går in på djupet kring en mängd frågeställningar.

Tryck här för att se hela inlägget från Anders Svenningsson
Lite uppdatering om COVID-19 och MS-behandlingar

Vi är nu mitt uppe i andra vågen och många funderar på vad vi har lärt oss om MS, MS-behandlingar och COVID-19 från i våras. Kunskaperna är ännu relativt fragmentariska eftersom ingen hittills har genomfört och publicerat forskning baserat på systematiskt insamlade data på befolkningsnivå, men det pågår sådant arbete inom COMBAT-MS studien just nu. Det finns i alla fall ett antal erfarenheter och rapporter från olika delar av världen som ter sig så genomgående att de kan betraktas som goda indikatorer på hur det ligger till. När vi nedan skriver ”svår COVID-19” så menar vi i princip att tillståndet lett till sjukhusvård. Ytterligare allvarligare är IVA-vård samt död pga COVID-19 och det specificeras för sig i så fall.

1. Risk för svår COVID-19 i relation till MS-sjukdomen i sig.
Lite som förväntat så finns ett samband mellan svår COVID-19 och svår MS. När vi talar om svår MS menar vi MS som lett till kraftigt försämrad gångförmåga eller behov av rullstol för förflyttning (motsvarande EDSS 5/6 och uppåt). För personer med påverkad andningsfunktion vet vi att risken är högre för allvarligt förlopp oavsett orsak till detta och gäller förstås MS också. ”Allmänna” riskfaktorer som hög ålder, högt BMI och annan svår sjukdom bidrar också negativt. Om man har MS med en eller flera av dessa riskfaktorer, oavsett behandling, bör man vara extra noga med att skydda sig från att bli smittad.

2. Risk för svår COVID-19 i relation till olika MS-behandlingar.
Data spretar lite i detta hänseende men det glädjande är att ingen behandling verkar innebära en kraftig överrisk att få svår COVID-19. Rituximab är ju i Sverige det vanligaste MS-läkemedlet och givet att behandling med detta innebär en liten ökad risk för andra infektioner så det fanns en viss oro för att personer med denna behandling (eller andra anti-CD20 behandlingar) att en starkt ökad risk för mycket allvarlig COVID-19. Data från både Sverige, Italien och USA pekar mot att det finns en viss överrisk att behöva sjukhusvård om man står på rituximab i storleksordningen dubblerad risk mot annan behandling. Man skall då veta att risken för svår COVID-19 om man är ung och frisk i övrigt är extremt liten. Det föreligger nog även en motsvarande ökad risk för IVA-vård, men hittills ingenting som antyder ökad risk för död relaterat till behandling med rituximab i sig. Dock bör man även här beakta andra riskfaktorer i kombination med rituximab-behandling. Om man närmar sig 60 år, har en svår MS och/eller man har andra allvarliga sjukdomar i tillägg till rituximab behandling bör man (förutom att avstå behandling just nu (se nedan) skydda sig mot att bli smittad. Data från USA talar för att perioden 1-2 månader direkt efter en rituximab-infusion är den största riskperioden, därefter inga tydliga riskökningar, enligt dessa data. Vi har kollektivt kännedom från ett stort antal individer med MS och rituximab-behandling som haft ett alldeles ”normalt” förlopp av COVID-19, även helt utan mätbara B-lymfocyter i blodet. Huruvida man utvecklar immunitet efter COVID-19 och samtidigt står på rituximab är en fråga som vi inte har någott bra svar på. Enligt opublicerade data från Fredrik Piehls grupp på KI föreligger en hög förekomst av antikroppar mot SARS-CoV-2 även hos individer som står på rituximab och får infektionen, medan prover hos andra som tagits via sjukvården varit negativa. Det ser ut som om det finns ett T-cells svar som sannolikt innebär visst skydd, men i praktiken vet vi inte hur mycket vi kan lita på det. Sannolikheten för att bli immun ökar med största säkerhet ju längre tid efter infusion som man blir smittad.

För övriga MS-läkemedel finns inga tydliga signaler, men man bör inte erhålla behandling med kraftigt immundämpande behandlingar (t ex alemtuzumab eller stamcellstransplantation) under pågående pandemi annat än i undantagsfall. Som tidigare anser vi natalizumab vara ett bra alternativ vid aktiv MS om behandling måste initieras eller eskaleras under pandemin. Övergång från rituximab till natalizumab är sällan indicerat vid pågående rituximab-behandling (se nedan).

3. Fortsätta med MS-behandling under pågående COVID-våg.
Grundregeln är att behandling bör fortsätta på oförändrat sätt under denna period, men i vissa fall kan modifiering av dosregim av rituximab vara motiverat. Vi vet sedan lång tid att effekten av rituximab sträcker sig långt förbi de 6 månader som är ett vanligt infusionsintervall. Studier pågår med årliga intervall och i klinisk praxis tillämpas på många ställen successivt utglesning av doserna upp till 2 år utan att vi ser tydliga signaler om att sjukdomen skall komma tillbaka. Är man därför orolig för COVID-19 så kan det vara ett bra alternativ att skjuta på doser som är inplanerade mitt under en aktiv våg av COVID-19, eftersom risken för återfall i MS-sjukdomen i de allra flesta fall är mycket låg även lång tid efter senaste rituximab-infusion. I vissa fall kan man kombinera detta med resonemang kring vaccin enligt nedan. Vi rekommenderar inte att addera annan behandling om man skjuter upp en rituximab-infusion eftersom vi inte vet om den ”dubbelbehandling” som i så fall skulle bli fallet eventuellt kan öka risken mer för svår COVID-19 än med någon av de enskilda läkemedlen i sig. De enda undantagen från den regeln som vi ser det är i så fall interferon och glatirameracetat, vilka var för sig sannolikt inte innebär någon riskökning alls för svår COVID-19. För interferon kan det ju till och med vara det motsatta, eftersom dess funktion är anti-viralt. Här behöver man dock hålla reda på om man tidigare har stått på interferon och utvecklat anti-läkemedelsantikroppar mot det, eftersom det då inte kommer att ha den förväntade effekten.

4. Tankar kring vaccinering relation till MS och MS-behandling.
Den viktigaste rekommendationen vi har är att alla bör se till att vaccinera sig så fort man blir erbjuden detta. Överlag är säkerheten med vaccinerings mycket hög och med tanke på alternativet, att leva kvar i ett samhälle med ständigt återkommande vågor av COVID-19, är fördelen i förhållande till risken given. Det är inte självklart att MS-sjukdom i sig kommer att betraktas som riskgrupp för att få vaccineras i den allra första omgången, de gamla och multisjuka bör ha företräde i detta skede. Sannolikt bra för samhället att sjukvårdspersonal blir vaccinerade tidigt också. Om man dock har en svår MS och är över ca 50 år är det rimligt att bli prioriterad tidigt för vaccination. Har man ytterligare riskfaktorer är rekommendationen starkare. Unga i övrigt friska, oavsett behandling, kan vaccineras enligt ”allmänna” riktlinjer, när de kommer.

Vad gäller MS-behandlingar kan man se tre huvudsakliga grupper:
a. Behandlingar som inte har någon immundämpande effekt alls, i princip interferon och glatirameracetat: Vaccination bör ha full effekt som för alla andra.
b. Behandlingar som på något vis dämpar vissa funktioner i immunsytemet:
– För natalizumab påverkas sannolikt inte vaccinationssvaret på något meningsfullt vis utan man kan utgå från ett normalt vaccinsvar även om vissa studier antyder en liten negativ effekt.

– För läkemedel där den totala mängden lymfocyter i blod går ner som ett led av behandlingen får man räkna med att vaccineffekten kan var något sämre än normalt, men viss effekt är att förvänta. Sådana läkemedel är framför allt fingolimod, cladribine och i vissa fall dimetylfumarat. Det kan vara en bra idé att kontrollera att man utvecklat antikroppar någon månad efter vaccination och eventuellt ta en booster vaccination efter något år.
c. Anti-CD20 behandlingar (rituximab och ocrelizumab): Förvänta ett klart nedsatt vaccinsvar så länge B-lymfocyter ligger på 0 och troligen något sänkt även efter att de börjat komma tillbaka. Vi vet inte i detalj när det är bra tajming att ge vaccin om man står på dessa behandlingar men har studier planerade för att ta reda på detta. Generellt sett bättre ju längre efter dos som möjligt. Det kan vara en god idé att mäta B-lymfocyter i blod innan vaccinationen för att värdera om det är lönt att prova. Det är av denna anledning det kan vara en bra idé att i nuläget ligga lågt med en planerad dos rituximab under de kommande månaderna och invänta möjlighet att bli vaccinerad. Antikroppsvar bör kontrolleras någon månad efter vaccination och en booster dos är sannolikt av värde efter något år.

Till slut, det INTE farligt att vaccinera sig med någon av de vaccin som tas fram mot SARS-CoV-2 oavsett MS-behandling. Inget vaccin kommer att bygga på levande vaccin så vaccinet i sig skall inte kunna leda till någon form av infektion.

Övrig information

– Svenska MS-registret publicerar ofta intressant information om nuläget.
– I vårt forum finns det även en hel del information, främst i detta ämne.

Regionspecifika rekommendationer

Sahlgrenska i Göteborg – 2021-10-26
Centrum för Neurologi i Stockholm – 2020-06-29
Observera att dessa riktlinjer kan vara regionsspecifika baserat på hur höga riskerna är för en eventuell COVID-19-infektion.

Vi avser att uppdatera denna sida allt eftersom att kunskapsläget förbättras.

Beskuret foto av NIAID.

Detta inlägg har inga kommentarer

Se hela paneldiskussionen om blåsa/tarm-symptom

Ung Med MS

Neuro Ung Med MS arbetar hela tiden för att göra tillvaron bättre för unga personer som lever med MS. Därför följde vi upp vår väldigt uppskattade webbsändning om sex och relationer med ytterligare en webbsändning om blåsa- och tarmsymptom! Det är ett område som berör många MS-patienter men som kan vara både svårt och pinsamt att prata om. Det finns mycket hjälp att få och vi vill inte att någon ska behöva lida i det tysta!

Även denna gång sammankallade vi en panel med mycket kunskap på området och öppnade upp för att anonymt skicka in frågor. Sedan besvarades frågorna av expertpanelen i en live-streamad webbsändning. Det gick även att ställa frågor under sändningens gång.

Panelen bestod av

Carina Andersson, Uroterapeut Sjuksköterska, Neurorehab NUS
Malin Sallstedt,
Leg fysioterapeut / sjukgymnast, Rehab Station Stockholm
Eva Roos Waldebäck,
MS-sjuksköterska vid ASC – Centrum för neurologi
Mattias Millbro,
Patient och Ordförande i Neuro Ung Med MS
Moderator
Susanna Stavling,
Ung Med MS och RFSU Stockholm

Möjliggjordes tack vare ett samarbete mellan föreningen Ung Med MS och .

Ett stort tack till våra engagerade medlemmar

@susanna – För fantastiskt modererande och deltagande i förberedelsearbetet.
@iama – För deltagande i förberedelsearbetet samt den jättefina grafiken till webbsändningen, inlägg på ungmedms.com och YouTube-videon.
@maxoanna – För engagemang i förberedelsearbetet.
@josse – För engagemang i förberedelsearbetet.
@qbert – För engagemang i förberedelsearbetet, inlägg på ungmedms.com, videoklippning m.m.

Var med du också!

Gillar du vad vi gör? Vill du hjälpa andra patienter i samma livssituation? Var med du också och bidra till föreningen Neuro Ung med MS verksamhet.

Anmäl ditt intresse här

Detta inlägg har 2 kommentarer

Från XXL till L och Temelimab

tomans

En resa mellan vanmakt och förtvivlan till hopp och förtröstan – en period kantad av en åsnas envishet, värkande muskler och sömnlösa nätter. Kanske leder vägen till ett bättre liv. Hoppet måste leva.

Innan vi tar avstamp: Jag är inte forskare eller neurolog och har ingen koppling till Karolinska (förutom att jag är patient),GeNeuro eller något annat läkemedelsföretag. Jag är en privatperson med progressiv MS som försöker förstå mer om nya läkemedel och vart forskningen är på väg.

Det jag skrivit här är inte på något sätt akademiskt fullödig eller komplett men väldigt personligt. Jag sammanfattar vad jag lärt mig genom att tala med mitt vårdlag på Karolinska och att läsa undersökningar och artiklar. Kommentarer är välkomna men jag kanske inte svarar på allt. Och ja, jag vet att det finns ett par svordomar i texten.

Det kom ett brev

Under sommaren, någonstans mitt emellan Covid-19 våg 1 och 2, fick jag ett brev från Karolinska Sjukhuset. Jag blev lite förvånad eftersom det inte fanns några aktiviteter inplanerade – och kuvertet var tjockt. Mer än ett A4 papper… jag slet upp det på väg in från brevlådan.

Sommaren hade varit för varm för min smak, jag hade börjat använda rullstolarna mer och mer. El-rullen åkte permanent i bakluckan på bilen och fick bära mig till min träning i 25-meterspoolen på det lokala badhuset. Jag hade rullat runt i ÅsaViggen (min manuella rulle) på Bauhaus, Biltema och Willys. Fatiguen hade blivit värre dag för dag och medicineringen hjälpte inte längre. Jag hade klivit över till progressiv MS, vilket känts tungt att inse. 

Vi hade varit låsta hemma p.g.a. Corona som alla andra, men jag hade precis bokat en färjebiljett till Finland för att kunna se efter sommarstugan. Men även för att fiska, övervaka anläggandet av en ny väg och Corona-fika med släkten och annat löskefolk som bor mer eller mindre permanent i husen runt viken.

När jag öppnat kuvertet hittar jag inbjudningar till tre olika studier på Centrum för Neurologi på KS. Två av dem ignorerar jag direkt men den tredje handlar om en ny medicin. En studie på Temelimab. “Vad i hela friden är Temelimab?” Packandet av bilen får vänta, jag sätter mig framför datorn och börjar googla.

En timme senare har jag bestämt mig: Den här studien MÅSTE jag vara med i! Jag ringer alla telefonnummer som finns i brevet och lämnar två röstmeddelanden för att vara säker på att budskapet ska gå fram. Jag vill vara med.

Verkan av Temelimab

Under den timme jag lade på att söka information förstod jag att Temelimab är en ny typ av medicin som testas kliniskt för att påvisa om den kan minska eller förhindra progressionen av MS. I studien som jag anmälde mig till ges den till MS patienter som har, eller börjar uppvisa symptom på, ett progressivt sjukdomsförlopp och som tidigare har behandlats med rituximab (Mabthera).

Fakta: Temelimab neutraliserar ett protein som finns naturligt i hjärnan hos MS patienter, pHERV-W Env. Proteinets negativa egenskap är att det aktiverar de immunceller som angriper myelinet i hjärnan vilket ger upphov till demyelinisering, dvs. progressiv MS.

Fynd från tidigare studier tolkas även så att hjärnan kan regenerera myelin bättre när pHERV-W Env-proteinet neutraliserats (remyelinisering). Remyelinisering – den heliga graalen; kanske kan jag delvis återfå känseln under fötterna eller bättre gångförmåga?

Fördel, nackdel och biverkningar

Enligt GeNeuro har pHERV-W Env-proteinet ingen känd fysiologisk funktion, vilket medför att Temelimab förväntas ha god säkerhets- och toleransprofil utan någon effekt på immunsystemet. Detta har också bekräftats av alla hittills genomförda kliniska prövningar.

Potentiellt får jag alltså en bra medicin mycket tidigare än många andra (om försöken fortsätter efter ett år och jag svarar positivt på behandlingen).

Jag hittar ingen nackdel trots att jag försöker. Visst satsar jag på okänd häst – men alternativet är att fortsätta vara progressiv utan att ta chansen. Så roligt är det INTE att ha två rullstolar tycker jag.

Inklusions- och exklusionskriterier

Vad jag inte kände till när jag anmälde mig till studien, var att det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att man ska få delta i studien. Man måste till exempel

  • ha behandlats med rituximab (Mabthera).
  • ha, eller påvisa symptom på, sekundärprogressiv MS (SPMS).
  • ha en gångförmåga som överstiger 100 m.
  • ha ett felfritt EKG – hjärtproblem är exkluderande.
  • väga mindre än 100 kg.

Det kom ett telefonsamtal

Kommunikationen med KS tog fart i början av Augusti. Jag fick ett för-screeeningsbesök med min neurolog, och besökte avdelningen för att lämna en komplett blodstatus. 14 provrör med blod fattigare åkte jag glad i hågen hem. Då ringer telefonen.

“Vi glömde kolla en sak när du var här. Hur mycket väger du?” hör jag forskningssköterskan säga.

Helvete, vad är det här nu? Jag svarar, och får reda på att jag måste gå ner i vikt för att bli inkluderad i studien. Sussi, som min forskningssköterska kallas, hanterar samtalet väl, och vi kommer överens om att jag ska minska 8 kg i vikt på tre månader. “Det går. Det måste gå!” tänker jag stilla.

Problemet var bara att det var inte 8 kg det handlade om, det var 13,6 kg… men det behöll jag för mig själv.

En viktig sak

Jag har haft problem med min vikt sedan barnsben. När jag växte som mest på längden, och fram till 18-årsåldern, tunnade jag ut. 180 cm lång och 78 kg tung ryckte jag in i lumpen. När jag muckade efter 15 månader hade jag ökat till 82 kg (det är gott om god mat i bergrummen).

Med ett stillasittande arbete och tynande fritid gick det som det gick. Jag har alltid jobbat extremt mycket, 60 timmars veckor är inget ovanligt i konsult-branschen där jag verkat i 20 års tid. Ett antal år drev jag ett företag med kontor i tre städer, sov inget, körde bil mellan kontoren och hemmet och åt när det fanns tid (om det funnits guldkort på McDonalds hade jag haft platina).

Efter detta, och en rejäl utmattningsdepression, toppade jag på 119 kg.

En kollega (jag kallar honom MyckeMuskler) räddade antagligen livet på mig när han mer eller mindre släpade mig till Viktväktarna. Men det fungerade och jag gick ner 24 kg. Jag lärde mig väldigt mycket om näringsintag, kosthållning och vikten av träning (!), en kunskap som jag snabbt inser att jag har nytta av nu.

Intäkter och utgifter

Så, med Viktväktarkunskapen i bakhuvudet, en god relation till ägaren av mitt rehab-gym, och tillgång till en “riktig” våg satte jag igång den 10 Augusti. Samma dag som telefonsamtalet från KS kom.

Under tre månaders tid gjorde jag allt det där som man SKA göra om man har problem med vikten – men i ett rasande ursinnigt tempo. Jag bokförde noggrant näringsintag och träning och valde att ligga 1 500 kcal under rekommenderat intag per dag. Jag gymmade två gånger och simmade 3000 – 5000 m i veckan.

Träningen ger ju ett tillskott på kalorier, vilket innebär att jag kunde äta vettigt ändå. Enligt lagen om intäkter och utgifter i kalorier innebar det en viktminskning på ca. 1,4 kg per vecka. För mig, är det väl bäst att lägga till eftersom alla är olika disponerade för viktnedgång.

Från XXL till L

Den 6 November vägde jag in mig på 97,9 kg på KS och blev inkluderad i studien.

Kläderna jag hade på mig när jag stod på vågen var i princip de enda som jag hade, och det står Adidas eller Nike på varje plagg. Hela min tidigare garderoben är på väg till Myrorna – jag har minskat i klädstorlek från XXL till L.

Ny garderob ser jag dock som en möjlighet. En utmaning, absolut, men hur många gånger i livet kan man med gott samvete byta klädsmak? Köpa allting på nytt (eller begagnat), och välja att BARA köpa det som man VERKLIGEN vill ha?

Med en febless för svart, ferrari-rött och höga kontraster ska jag gå igenom hyllmeter efter hyllmeter på Quality Outlet… Fåfäng? Njä, skönt att kunna välja var jag vill handla. Märkeshomofil? Kanske. Men nån jävla nytta ska jag väl ha av bedriften.

Om även du vill vara med i studien

Fakta: I November 2020 startar en klinisk prövning på GNbAC1 (Temelimab) som utvecklats av företaget GeNeuro. Den årslånga Fas II studien drivs av Professor Fredrik Piehl (Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm) och riktas till patienter med sekundärprogressiv Multiple Skleros (SPMS).

Det är en randomiserad kontrollerad studie (Engelska: ”Randomized, double-blind, placebo controlled trial”). Det betyder att slumpvist utvalda deltagare får den verksamma substansen, medan en kontrollgrupp inom studien får placebo eller en (för) låg dosering för att vara verksam.

Om du vill vara med, men inte bor i stockholmstrakten, måste du vara beredd att resa hit ett antal gånger. I mitt fall tillbringade jag torsdagarna på Karolinska de tre första veckorna av studien. Ska du dessutom vara på avdelningen kl 07.30 som jag, kanske det är bra att sova i Stockholm natten innan besöket.

Kostnader för resor och uppehälle ska betalas av någon, av dig eller ditt landsting. Alla kan inte sova i vårt gästrum – även om några kan få göra det.

Under det följande året måste du vara på plats på Karolinska en dag varje månad för att få medicinen. Den måste ges på plats och precis som Mabthera intravenöst.

Två LP (ryggmärgsvätskeprov) ingår, ett i starten och ett i slutet. Bara så du vet. Min läkare är världsbäst på att göra LP, men alla gillar ju inte att ge ryggmärgsvätskeprov.

Alternativ till Temelimab

Det forskas mycket på medicin för progressiv MS. Det finns ett 20-tal substanser som ansetts ha potential att utvecklas till kommersiella läkemedel för att bromsa demyelinisering och/eller stärka kroppens förmåga till remyelinisering. Det pågår större kliniska studier i bl.a. USA och Australien.

Remyelinisering är inte ett unikt fynd från tester av Temelimab – stamceller, steroider, CNM-Au8, Miconazole samt ett antal andra substanser ger positiva resultat och är föremål för fortsatt forskning och kliniska tester.

Det finns minst ett kommersiellt tillgängligt läkemedel som anses bromsa demylenisering. Det marknadsförs under namnet Mayzent, den verksamma substansen är siponimod. Svenska Nuroförbundet publicerade en artikel om siponimod i September 2020.

Det florerar även rykten på internet om kosttillskott som promoverar remyelinisering. Detta ser jag jag personligen med stor skepsis på: Om det var så enkelt att en viss typ av sockermolekyl skulle vara mätbart positiv för remyelinisering och bromsa demyelinisering hade det troligen uppmärksammats av neurologer världen över. Vad jag vet är så inte fallet. Döm själv, men i mina öron låter det för bra för att vara sant.

Kontaktinformation till forskningsteamet på Karolinska

Notera att det alltid är förenat med viss risk att delta i en klinisk prövning av en ny medicin som inte är godkänd av Läkemedelsverket. De prövningar som gjorts hittills har dock påvisat små eller inga biverkningar av Temelimab – vilket gjorde att jag personligen valde att delta.

Men det är mitt beslut – du måste ta ett eget beslut.

Om du klarar “Inklusions- och exklusionskriterier” ovan, och är beredd att satsa på ett deltagande i studien, tycker jag att du ska ringa forskningssköterskorna och be dem screena dig för att bli inkluderad.

Ring 08-123 67 331 eller 08-123 67 311.

Av integritetsskäl uppger jag inte namnen på alla mina fantastiska forskningssköterskor, men en av dem heter Susanne (“Sussi”). De tar väl hand om dig, jag lovar. Och ja, jag har fått tillåtelse av Dr. Piehl att uppge telefonnumren ovan.

Till slut

Det här är ingen betald annonsplats eller rekryteringsannons. Jag hoppas ingjuta lite hopp och ge dig med SPMS en möjlighet att ta ett “leap of faith”. Att ha MS tycker jag ibland är ett ensamt helvete, ett krig mot hela världen inklusive min egen kropp och hjärna. Personligen tar jag hellre ett eget beslut och kör än att sitta på läktaren.

Jag ser studien som en möjlighet, ett sätt att själv ta taktpinnen och hamra fram ett solo – med mig själv som enda åhörare. Om bara en enda person till drar nytta av informationen, ringer till Sussi och blir med – då har jag vunnit ett krig. Gott så.

Håll ut!

Källor

Karolinskas studie på www.clinicaltrials.gov: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04480307?term=GNbAC1&draw=2&rank=8

Information om Temelimab (GNbAC1): https://multiplesclerosisnewstoday.com/gnbac1-for-rrms/

Resultat från andra kliniska studier: http://www.geneuro.com/en/clinicaltrials/english
(OBS: Google Chrome betraktar länken som ”osäker”, men det är den inte.)

Presentation på ECTRIMS 2019 kongressen i Stockholm:
http://www.geneuro.com/data/news/GeNeuro-ECTRIMS-PR-160919-ENG.pdf

Lista på studier från www.clinicaltrials.gov:
https://clinicaltrials.gov/ct2/results?cond=&term=GNbAC1&cntry=&state=&city=&dist=

GeNeuros hemsida:
http://www.geneuro.com/en/about/overview

Detta inlägg har 7 kommentarer

Förstoringsguide vid synnervsinflammation

Qbert

Senast uppdaterad 2020-12-13

Synnervsinflammation är ett av de vanligaste problemen för människor med MS. Ofta blir detaljrikedomen och ljusuppfattningen försämrad, vilket gör att det blir svårare/omöjligt att till exempel läsa och se vissa detaljer. Även dubbelseende är vanligt. Det finns dock flera saker man kan göra för att minska inverkan på livet. Genom att använda rätt program, som redan finns på din dator/ i din telefon/surfplatta, kan påverkan av en synnervsinflammation minskas. Själv har jag bestående men efter att ha haft synnervsinflammationer på båda ögonen som tyvärr inte har läkt. Som teknikintresserad och synskadad sedan en tid tillbaka så har jag prövat på det mesta i förstoringsväg under olika omständigheter, på arbetsplatser, i skolan, på kompisars datorer, smartphones, surfplattor mm. För min del så har det viktigaste varit att kunna zooma ordentligt och i bland invertera färger för bättre kontrast.

Så… här kommer en redogörelse för hur man kan göra detta på olika plattformar.

Smartphones / surfplattor

iOS (iPhone / iPad)

I iOS finns zoom och inverteringsfunktion, möjlighet att ändra textstorleken och mycket mer. Dessa funktioner slås av/på i Inställningar -> Hjälpmedel. Det finns mängder av inställningar här, så du får testa runt för att hitta de som passar just dig och dina synutmaningar. Här finns bland annat Zoom, Skärm och textstorlek samt Förstorare. Zoom-funktionen, när den är påslagen, kontrolleras med hjälp av tre fingrar, något som funkar väldigt bra på en iPad men känns lite trångt och klumpigt på en iPhone. För att zooma går man först in i zoomläget genom att kort trycka två gånger med tre fingrar på skärmen. Därefter kan du zooma in genom att dra tre fingrar uppåt för att zooma in och tre fingrar nedåt för att zooma ut. Det går även att flytta runt den inzoomade skärmen genom att hålla nere och flytta runt tre fingrar. Du går sen ur zoomläget genom att trycka ned tre fingrar två gånger eller zooma ut hela vägen.

Det finns även en Förstorare som använder kameran för att förstora omgivningen. Du aktiverar den enligt beskrivningstexten under på-knappen (lite olika beroende på om du har en hem-knapp eller inte).

Du kan även justera upp storleken på alla bokstäver i menyn Hjälpmedel -> Skärm och textstorlek.

Ett annat tips, om man som jag har lättare att läsa vit text på svart bakgrund, är att ändra till mörkare färger i alla menyer. Det gör du under Inställningar -> Visning och ljusstyrka

Röstsyntes i iOS

Det finns en bra textuppläsare i iOS som kan vara användbar för längre texter. Du hittar den under Inställningar -> Hjälpmedel -> Talat innehåll. Jag har inte använt denna funktion men Apple brukar ha bra röstsynteser.

Android

I Android finns det en inbyggd skärmförstorare som aktiveras från Inställningar -> System -> Tillgänglighet -> Förstoring -> Tryck tre gånger för att förstora. När den är påslagen så går du in och ur zoomläget genom att snabbt trycka på skärmen tre gånger i följd (med ett finger). Därefter kan man flytta runt och zooma med två fingrar. Det går även att snabbzooma genom att hålla kvar fingret vid den tredje tryckningen. Då hålls zoomlägen centrerat kring det nedtryckta fingret tills det släpps.

I Inställningar -> System -> Tillgänglighet finns även funktionalitet för att använda större teckensnitt, invertera färgerna samt skala upp allt i hela systemet. Testa runt för att hitta det som passar dig.

Röstsyntes i Android

Jag använder sedan några år tillbaka appen @Voice Aloud Reader som är en s.k. TTS-läsare. Sen har jag installerat röster från Acapela TTS som ger naturligt tal för alla möjliga språk.

Jag använder dessa appar för att lyssna på längre texter då det i längden kan bli lite väl mödosamt att zooma. @Voice Aloud dyker upp i dela-menyn och det gör att du kan skicka webbsidor, .pdf-filer, .docx-filer mm direkt till den för uppläsning. Det går även att kopiera in text direkt i appen samt göra spellistor.

Stationära datorer och laptops

Samtliga

I alla webbläsare (Chromem, Safari, Firefox, Edge, Internet Explorer mfl) går det att förstora webbsidor genom att hålla ner “Ctrl” och trycka “+” för att zooma in, “-” för att zooma ut samt “0” för att återgå till ursprungsstorleken. Man kan också.hålla ner “Ctrl” och scrolla upp för att zooma in, samt scrolla ner för att zooma ut. Det fungerar på samma sätt i en mängd olika program såsom tex Microsoft Word.

macOS

macOS har en finfin förinstallerad zoomfunktion som du hittar under “Systeminställningar” -> “Hjälpmedel” -> “Zoom”. Om den är aktiverad så zoomar man genom att hålla nere (till exempel) control och drar två fingrar upp; för att zooma in och ner; för at zooma ut. Du kan även slå på och av zoom-läget genom att trycka option + command + 8.

Färginvertering görs under Bildskärm i vänstermenyn. Det går även att slå på och av invertering genom att trycka control + option + command + 8.

Windows 7 / 8 / 10

I Windows 7, 8 och 10 finns ett program som heter Förstoringsglaset som är ganska bra. Har använt det på jobbet sedan många år tillbaka. Programmet startats genom att tex skriva Förstoringsglaset i startmenyn eller trycka windows-knapp och “+”. Då visas ett förstoringsglas på skärmen. Klickar man på det visas ett fönster där zoomnivån kan ställas och en inställningsmeny kan öppnas. Zoomnivån kan ändras med kortkommandona widows-knapp och “+” respektive “-“. Invertering kan slås på och av i inställningsmenyn eller med kortkommandot ctrl+alt+i.

Trycker du på menyn “Vyer” han du välja att ha en förstoringsruta eller att förstora hela skärmen. Jag kör alltid i helskärmsläge med invertering.

win_1win_2

Linux

Själv kör jag Linux (Ubuntu/Arch/Manjaro och Kubuntu) sedan en längre tid tillbaka. De fina zoomfunktionerna och konfigureringsmöjligheterna var en bidragande anledning till att jag övergav windows och aldrig tittade tillbaka. Bästa skärmförstoraren i dagsläget finns, enligt mig, i KDE. Lättaste sättet att köra KDE på är att installera Kubuntu, som har varit min favoritdistro de senaste åren. Jag är extra stolt över att jag hjälpte KDE-projektet att förbättra mus-spårningen i KDE så att zoom-funktionen blev så mjuk som den är i dag. Det behövs när man läser mycket text i zoomat läge.

Du slår zoom-funktionen i KDE genom att gå till System Settings -> Desktop Effects och slå på Zoom. Jag slår även på Invert. Här finns i sann Linux-anda mängder av inställningar att leka med. En sak som har varit väldigt användbart för mig är att mappa kortkommandona till ett program som heter XBindKeys.

XBindKeys är ett program som möjliggör att mappa tex super-key + scroll på till ett kortkommando i x. Jag har använt det för att mappa superkey + scroll up till att zooma in, samt superkey + scroll ner till att zooma ut. Paketet heter xbindkeys i de flesta repon. Dra ett mail till qbert@ungmedms.com om du vill ha hjälp med konfigfilen.

Detta inlägg har inga kommentarer

Se hela paneldiskussionen om sex och relationer

Ung Med MS

Att få en MS-diagnos påverkar många delar av livet och inte minst lusten, sexet och relationerna. Samtidigt kan de frågorna vara de svåraste att ta upp med sjukvården.

Därför bjöd Neuro Ung med MS in till en webbsändning den 26/6 2020 där vi diskuterade patienters och anhörigas frågor tillsammans med en expertpanel. Sändningen sågs live av nästan 300 personer och finns nu att se i sin helhet på vår YouTube-kanal.

Expertpanelen bestod av

Birgitta Hulter,
Medicine doktor, specialist i klinisk sexologi på SESAM AB

Anna Cunningham,
MS-sjuksköterska vid Centrum för neurologi

Björn Berglin,
Enhetschef vid Stockholms mansmottagning

Moderator
Susanna Stavling,
Ung med MS och RFSU Stockholm


Webbsändningen möjliggjordes tack vare ett samarbete mellan och .

Ett stort tack till våra engagerade medlemmar

@susanna – För fantastiskt modererande och deltagande i planeringsarbetet.
@iama – För den jättefina grafiken till webbsändningen, flyers, inlägg på ungmedms.com och YouTube-videon.
@jeanettel – För engagemang i planeringsarbetet.
@qbert – För engagemang i planeringsarbetet, inlägg på ungmedms.com, videoklippning m.m.

Var med du också!

Gillar du vad vi gör? Vill du hjälpa andra patienter i samma livssituation? Var med du också och bidra till föreningen Neuro Ung med MS verksamhet.

Anmäl ditt intresse här

Detta inlägg har inga kommentarer

Försäkringar – det tråkigaste som finns, tills de behövs?

Torkel

Försäkringar är kanske inte det roligaste att sätta sig in i. Men helt plötsligt har man fått eller misstänker en diagnos och då kan det snabbt bli något väldigt viktigt. Här hittar du en utförlig guide genom förskringsdjungeln för dig som har eller misstänker dig ha en diagnos.

Vem är jag som skriver?
Jag heter Jonas, en teknik- och IT-intresserad 30+:are som tidigare i livet varit försäkringsrådgivare. Fick min MS-diganos som julklapp vintern 2018 och får numera Tysabri som fungerar fint. Jag lever ungefär samma liv som innan diagnosen, fast med lite sämre balans, lite tröttare, lite stelare. (Jag skyller mest på min ålder ändå) Glad och positiv för livet både innan och efter, gillar att nörda i det mesta, älskar skidåkning och datorspel.

Mycket av min försäkringskunskap kommer under de 6 åren jag jobbade som rådgivare och coach på If skadeförsäkring. Mina kunskaper runt försäkringar är allmänna, tack och lov en bransch som inte är allt för nyskapande. 🙂 Lär man sig hur en försäkring fungerar, så är det enkelt att översätta alla andra varianter och typer. Så länge man orkar läsa lite trötta villkor…

Det är en av anledningarna jag försöker skriva och beskriva lite mer om försäkringar. Tyvärr är det ett “ämne” som man sällan vill läsa, diskutera eller ta tag i, förrän man själv eller någon nära är i behov av hjälp/ersättning. Jag ska nedan försöka förklara försäkringar, ens möjligheter och hur försäkringsbolag resonerar.

Saknar du en fråga? Skriv gärna en kommentar nedan så ska vi försöka uppdatera texten.

Vanliga frågor

Vad är egentligen en personförsäkring?
En personförsäkring täcker olycka, sjukdom eller dödsfall för försäkringstagaren, de flesta försäkringar som täcker sjukdomar kräver en hälsodeklaration innan försäkringen blir aktiv. Vissa gruppförsäkringar (vanligt via företag eller fack) kan täcka innan hälsokontroll, så länge man är frisk vid själva tecknandet, då gör de istället en hälsokontroll när du söker vård och ställer sina frågor. Har man då varit sjuk innan försäkringen tecknades, det kommer fram då att man har en diagnos eller varit sjuk innan, så kommer de inte betala ut någon ersättning.

Personförsäkringar erbjuds oftast till person upp till 50 år, har man en aktiv försäkring innan dess, så kan de ibland sträcka sig längre. Personförsäkringar blir dock bara dyrare och dyrare ju äldre man blir. Detta gäller alla personförsäkringar.

Det är också betydligt större risk att man blir sjuk och inte kan arbeta/blir begränsad i sitt liv än att man är med om en olycka som begränsar än. (Statistiskt är det mer troligt att man blir drabbad av en sjukdom, än att man ramlar och slår halv ihjäl sig. Det är en anledning varför Olycksfallsförsäkringar är billigare.)

För barn finns barnförsäkringar, de är Sjuk- och Olycksfallsförsäkringar men med högre försäkringsbelopp och lite mer ersättning runt omkostnader för anhöriga/föräldrar, de sträcker sig vanligtvis tills “barnet” fyller 25 år och man blir då ofta erbjuden en fortsättningsförsäkring utan en ny hälsodeklaration. (Längre ner kommer lite mer information om de olika försäkringarna)

Grundregel för alla försäkringar, är att man måste tecknat försäkringen (och helst betalat för den) innan skadan har skett. Betalning är det starkaste “ja:et” till en försäkring, du kan säga nej till alla rådgivare i telefon, men om du betalar så är det en accept av försäkringen.

Exempel; Försäkringen måste vara tecknad/betald innan huset brinner ner. Samma gäller för personförsäkringar.

Försäkringar fungerar då alla försäkrades hus inte brinner ner. Bara en liten den av de försäkrade hushållen får större skador. De utan skada, betalar de kostnader som uppstår när någons hus brunnit ner eller blivit skadat med sin årspremie. Samma gäller för personförsäkringar och bilförsäkringar, många delar på risken.

Försäkringsbolag är vinstdrivande företag, de ersätter bara det som står i villkoren. Försäkringsvillkoren dikterar vad man faktiskt köper, då du egentligen bara köper “en försäkran” om att bolaget ersätter dig, enligt avtalet (villkoret) under 1års tid/ fram tills nästa huvudförfallodag.

Och det finns obunden hjälp att få, på https://konsumenternas.se kan man jämföra försäkringar på deras sida. Men de har också en kundtjänst där man kan få bolla tankar och frågor runt försäkringar, om man inte vill ta en öppen dialog med sitt nuvarande bolag.

Vad skiljer de olika personförsäkringarna åt?
Sjuk- och Olycksfallsförsäkring – Försäkring som täcker sjukdomar och olycksfall. Brukar inkludera både Medicinsk invaliditet som valbart belopp och ibland Ekonomisk invaliditet.

Medicinsk invaliditet fungerar på samma sätt som för Olycksfallsförsäkringen, men då den även ersätter diagnoser för några fördefinierade sjukdomar. (Dessa kan man läsa om i försäkringsbolagets villkor och under deras täckningsschema/ersättningstabell)

Ekonomisk invaliditet är ofta ett fristående belopp i försäkringen, som ska täcka ifall man på grund av sjukdom eller olycka, inte kan arbete på 100% som tidigare. Vanligt att dessa belopp inte börjar betala ut någon ersättning förrän man passerar 50% förlorad arbetsmöjlighet. (Detta kan skilja sig från bolag och per försäkring) Men ofta betydligt högre.

Sjuk- och olycksfallsförsäkringar har flera ersättningsmöjligheter än bara utbetalning. Flera täcker tandskador, omkostnader (om du ramlat och glasögonen gått sönder) och exempelvis dagsersättningar om man behöver ligga inne på sjukhus flera dagar.

Men försäkringsskyddet som påverkar mest är återigen medicinsk invaliditet, det är själva kärnan i försäkringen.

*Försäkringen blir dyra och dyrare ju äldre du blir.

Hur resonerar försäkringsbolag vid ersättning?

Exempel; Sågar man av sig sin hand brukar man prata nått om 15-20% lite beroende på om det är den dominanta handen, om det är hela handen osv.

Invaliditetsgraden varierar från fall till fall och bolag till bolag, men man kan enkelt säga att de flesta bolagen resonerar på samma sätt;
Tummen är det viktigaste fingret på handen, och den dominanta handen är viktigare än den andra. Skador på “viktigare” kroppsdelar ger högre ersättning.

Försäkringsbolag är extremt sakliga och känslolösa i sina uppskattningar, men så förstår ni som läser lite hur “sakligt” de resonerar…

Olycksfallsförsäkring – Den minsta av alla personförsäkringar och som alla utan farliga jobb eller hobbies kan teckna. (Har du ett farligt jobb eller hobby, kontrollera med ditt fack eller förening inom sporten/hobbyn så finns det ofta olycksfallsförsäkringar där, dock något dyrare)

Olycksfallsförsäkringen täcker skador man fått på grund av en olycka. Detta gäller då fysiska skador på kropp och hjärna, men skadorna ska då uppkommit i en olycka. Inte sjukdom.

Olycksfallsförsäkringar är en av få försäkringar där man kan få ersättning från flera bolag för samma skada. Exempelvis om du har en olycksfall privat och en via jobbet, och är med om en olycka kan båda ersätta den fysiska skada.

“Kostnader” täcks bara en gång, exempelvis:
Dina glasögon går också sönder samtidigt, försäkringen täcker även dessa. Men bara 1 gång och av ett bolag. (Glasögonen kan bara ersättas 1 gång)

Olycksfallsförsäkringen kan tecknas oavsett diagnos, då den inte täcker några sjukdomar. Försäkringar täcker mindre eller ingenting om man exempelvis är berusad eller oaktsam.

Livförsäkring – Försäkringen som betalar ut ett fast belopp till utpekad “förmånstagare” vid bortgång.

Denna försäkring blandas ofta ihop med Sjuk- och Olycksfall. “Jo men jag har en sån livförsäkring”.

Generellt pratar man om två olika typer av Livförsäkringar:
Privat livförsäkring och Livförsäkring via banken.

Via bank, så är det en försäkring som halverar lånebeloppet för den kvarvarande partner. Inga pengar betalas ut till närstående utan lånet halveras. (Bra att ha också, brukar vara ganska billiga när man köper dyra fastigheter ihop) Kallas ofta mer korrekt för “Låneskydd” “Bolåneskydd” osv. Men rådgivare säger ibland livförsäkring i sin kommunikation. Ibland kan denna tecknas utan hälsodeklaration.

Via försäkringsbolag, försäkringen löses ut vid plötsliga dödsfall, vid tecknandet av försäkring väljs ett försäkringsbelopp som ska betalas ut, och man väljer även vem eller vilka som ska ta del av utbetalningen. Dessa försäkringar kräver en hälsokontroll. Så för mig som inte hade någon livförsäkring innan diagnosen, kommer inte kunna teckna någon ny försäkring.

Har man barn och gemensamt boende, så bör man ha både låneskyddet och en privat livsförsäkring. Så vid bortgång kan ens partner få mindre lån, men också hjälp att täcka andra omkostnader i livet.

Privat sjukvårdsförsäkring – En försäkring som ger dig tillgång till privat sjukvård och garanterar läkarbesök skyndsamt, och typ operationstid och liknande inom 14-dagar. Kräver hälsodeklaration eller fysisk hälsokontroll. Blir dyra och blir dyrare ju äldre du blir.

Vad är en hälsodeklaration?
För att få en personförsäkring som täcker sjukdom, behöver man ofta fylla i en hälsodeklaration där man får svara på frågor om sin hälsa. Har man redan en fastställd “allvarligare” diagnos kommer man med 99,99% säkerhet att bli nekad en försäkring. (Du kan t.ex. Få teckna en försäkring om du har allergi.)

Vissa sjukdomar eller krämpor kan man skrivna som “klausul” vilket innebär att försäkringsbolaget inte kommer ersätta skador/sjukdomar som är på grund av den redan tidigare sjukdomen/skada men kan tänka sig ersätta andra skador. Detta gör försäkringsbolag extremt sällan. Då avviker man från övriga försäkrade i gruppen och det är olönsamt. Det är helt enkelt inte värt risken för försäkringsbolaget att teckna en försäkring på dig. Med det sagt, så är det alltid fritt fram att fylla i en hälsodeklaration och kolla.

Att man själv tror att man eventuellt har någon sjukdom, är inte samma som att man har en fastställd diagnos.

Men! Ljuger man på sin hälsodeklaration, blir man utan ersättning vid skada. Försäkringsbolag är vinstdrivande och vill inte betala ut ersättning i onödan. Får du ersättning genom lögner så ses detta som försäkringsbedrägeri.

Hur beräknas ersättning?
Medicinsk invaliditet
Försäkringsbolag ger ersättning på personförsäkringar på % av invaliditet. Ersättningen baseras på försäkringens försäkringsbelopp, beloppet väljs vanligtvis när man tecknar försäkringen. Eller när man ska förlänga en gruppförsäkring, gruppförsäkringar kan man alltid välja ett högre försäkringsbelopp mot en högre månadskostnad.

Vilken % en skada eller en sjukdom får, sätts av försäkringsbolagens egna doktorer, efter kontroll av dina journaler och villkorens täckningsschema. Vissa sjukdomar har tydligare % som blir lika för alla. T.ex. Diabetes 1 och 2.

Exempelvis så fick jag 10% Medicinsk invaliditet när jag fick min fastställda MS-diagnos. Detta är då för mina första symptom och efter 5 år ska man kontrollerar mig igen, för att se hur mycket nedsatthet som blivit bestående eller om det blivit förvärrat. (Livskvalité osv osv)

Exempel: 10% av 1.000.000kr i medicinsk invaliditets försäkringsbelopp ger utbetalning på 100.000kr.

Medicinsk invaliditet = Bestående men.
Om skadan eventuellt kan läka eller bli mindre så kommer försäkringsbolag vilja avvakta i sin förhoppning att du/ni blir bättre. Men man kommer då inte få ersättning för ett brutet ben, om det läker som det ska och man inte får någon nedsatthet. Däremot kan man få ersättning för ärr som uppkommer efter operationer, om de anses fula och påverka ens utseende negativt.

Vanliga situationer

Jag har en MS-diagnos och har en sjukförsäkring. Vad gör jag nu?
Har man en aktiv försäkring och har blivit diagnostiserad vill man gärna behålla försäkringen man har, då det är nästintill omöjligt att få en ny försäkring. Se till att din försäkring blir betald, håll koll på när förfallodatumet är. 45 dagar innan försäkringensförfallodag får man sitt försäkringsbrev, som ska informera om ev förändringar.

Har du inte anmält till bolaget att du har fått din diagnos, gör det nu. Det tar lite tid för bolagen att reglera/hantera skadorna då de ska ha tillgång till journaler och liknande. Anmäl skadan, skicka in uppgifterna de begär och ställ frågor, personerna som du pratar med kan hjälpa dig förstå processen och när/hur försäkringen kommer fungera efter första utbetalningen.

Jag har en MS-diagnos och en sjukförsäkring. Kan jag byta?
Enkelt och kort: Nej.

Det finns ingen vinst för ett försäkringsbolag att ta över dina omkostnader och risk från en konkurrent.

Är du ägare av ett stort företag med massa försäkringar/fastigheter osv osv så kanske din företagssäljare kan övertyga privat-sidan av bolaget att ta risken/kostnaden men då har du ingen användning av en sjukförsäkring som i grund och botten bara ger pengar som ersättning.

Jag vet inte om jag har en sjukförsäkring. Hur får jag reda på det?
Byter du försäkringsbolag ofta eller har dina försäkringar utspritt, så behöver man kanske ringa runt till de stora aktörerna eller där man vet att man tidigare varit kund. Men jag skulle börja att ringa det bolaget där du har din hemförsäkring.

Är man under 25 år, kan det fortfarande ligga en barnförsäkring som någon vårdnadshavare betalar för som ingen tänker på eller vet om. Kontrollera även ifall du har något genom företag eller fackförbund.

Jag har en MS-diagnos men har ingen sjukförsäkring. Kan jag skaffa en?
På samma sätt som att byta, enkelt svar: Nej, du kan inte skaffa en ny försäkring som täcker sjukdomar. Kontrollera så att du har minst en Olycksfallsförsäkring, om inte teckna en privat så det finns något grundskydd.

Jag misstänker en MS-diagnos och har ingen sjukförsäkring. Kan jag skaffa en?
Här blir det krångligare, utan diagnos så är man inte sjuk än. Men man får samtidigt inte ljuga på hälsodeklarationen.

Svara sanningsenligt på hälsodeklarationen, det är det enda som krävs. Finns det några tveksamheter så kan försäkringsbolaget begära att få se dina journaler för avvgöra om du ska få teckna en försäkring. Men om det bara är dina egna misstankar så är det inget som ska vara ett problem.

Kan jag byta försäkring/försäkringsbolag?
Byte med eller utan diagnos, så kontrollera att det nya bolaget kan erbjuda samma eller bättre försäkring, på samma eller högre belopp och att den är aktiv, betald innan ni slutar betala för er nuvarande försäkring. Grundregeln om man har “allvarligare” diagnos är att du inte kommer bli erbjuden en försäkring hos något annat bolag. Men, man kan alltid försöka och kontrollera.

En personförsäkring kan du säga upp när du vill, man behöver inte följa huvudförfallodag som man behöver på bilar, båtar, hus och hemförsäkringar. Därför är det extra viktigt att kontrollera att personförsäkringarna blir betalda i tid!

Försäkringsbolaget som hade den aktiva försäkringen vid skadetillfället är det bolaget som ska stå för ersättningen.
Exempel; Hus brinner den 1 mars, med försäkringsbolag A. De bygger och reparerar.

Jag byter till försäkringsbolag B den 1 April och har ett inbrott strax efteråt.
Försäkringsbolag A är det bolag som ska hantera brandskadan som skedde under tiden jag var försäkrad hos dom. Inbrottet är en ny skada under tiden jag hade aktiv försäkring hos försäkringsbolag B.

Samma gäller för personskador egentligen. Men jag hade personligen haft kvar personförsäkringen hos det bolaget även om jag haft möjligheten att byta då de har ens historik och man haft försäkringen innan man blev sjuk. Det finns mycket mindre risk att det gamla bolaget bråkar om saker.

Jag har en MS-diagnos och är medförsäkrad via partner/familjemedlems fackförbund. Vad bör jag tänka på?
Ta kontakt med försäkringsbolaget och försök få försäkringen skriven på dig. Så du inte påverkas av partners karriärsval eller missade betalningar.

Min kunskap är tyvärr inte så stark runt gruppförsäkringar, men bolaget som har en aktiv försäkring på dig, är det enda bolaget som kan göra anpassningar. De har redan försäkrat dig, så där finns det möjligheter. Ta kontakt, hör med rådgivarna och se hur de resonerar.


Saknar du en fråga eller tycker att vi borde ändra något? Skriv gärna en kommentar nedan så ska vi försöka uppdatera texten.

Beskuret foto av Lisa Brettschneider .

Detta inlägg har 6 kommentarer

Snabbare än någonsin trots MS

sofia.norgren

Hej alla fina kämpar!

När jag fick min diagnos för drygt fem år sedan trodde jag att det var kört. Jag var säker på att allt i mitt liv skulle bli sämre. Idag vet jag att det inte är så.

Det hela började med en synnervsinflammation i april 2014. Jag hade bestämt mig för att springa ett halvmaraton, men veckan innan hade jag en ordentlig huvudvärk och var säker på att jag höll på att bli sjuk. Mina tre barn var sjuka så jag var övertygad om att de hade smittat mig och att huvudvärken var ett tecken på att en förkylning var på väg. Men jag blev inte sjuk ut utan kunde ställa upp på tävlingen, dock märkte jag strax efter målgång att synen var kraftigt försämrad på ena ögat.

Karusellen drog igång, det var läkaren på vårdcentralen som skickade mig till ögonmottagning och väl där konstaterades en inflammation på synnerven. Det blev en remiss till neurologen, magnetkameraundersökning och lumbalpunktion och flera andra tester. Så efter några månaders fick jag samtalet jag bävat för: Du har MS.

Ångesten var avgrundslik i början, chocken total. Jag, som inte kände mig sjuk hade helt plötslig fått en sjukdom som dessutom var kronisk. Jag kunde inte tänka på något annat än att jag hade fått en sjukdom och var övertygad om att jag i framtiden skulle vara rullstolsbunden. Jag hade massa förutfattade meningar om denna sjukdom och hittade tyvärr massa information om sjukdomen på nätet som inte var uppdaterad. Oftast utgick den infon från data där patienter gått utan bromsmedicin, det kan jag förstå idag, men inte då i början när jag ägnade massa tid åt att googla på sjukdomen i allmänhet och mina symtom i synnerhet.

Första året, eller mer än ett år, så mådde jag inte alls bra. Synen hade jag fått tillbaka, det mesta iaf, men jag hade oerhört svårt att acceptera att livet hade förändrats och att förutsättningarna var andra. Jag kände ilska, skam och kunde inte förlika mig med tanken att just jag blivit drabbad. Men på något vis lyckades jag, men en otrolig bra hjälp och stöttning från neurologmottagningen på Falu lasarett vända mina tankar och jag började sakteligen kravla mig upp ur detta svarta avgrundshål. Jag fick gå en MS-skola och träffa andra människor med MS och vi fick ny uppdaterad information om sjukdomen, vilka behandlingar som fanns och vad man själv kan göra för att må bättre. Jag lyckades vända denna negativa spiral och hitta verktyg för att lära mig fortsätta leva och finna glädje trots att livet tagit en oväntad vändning.

Så vad gjorde då konkret jag för att må bättre: Dels så började jag aktivt jobba med mina tankar, jag insåg att allt jag tänkte bara var negativt om MS, det fanns inga nyanser i mina tankar. Mina tankar avgjorde hur jag mådde och eftersom jag bara tänkte negativt mådde jag såklart därefter. Så jag blev uppmärksammad på hur jag tänkte och hur detta påverkade mig och började försöka tänka andra tankar. I detta arbete fick jag ovärderlig hjälp av både kuratorer och KBT -terapeuter knutna till neurologmottagningen. Jag märkte också otrolig skillnad, när jag började tänka på ett annat sätt kring min sjukdom, så märkte jag inte heller av mina symtom lika mycket. Eller åtminstone fokuserade jag inte på det lika mycket.

Den andra viktiga pusselbiten för mitt välmående och hur jag lyckades jobba mig ur krisen det innebar att få en sjukdom, var min träning. Jag är en person som alltid tränat, och efter att jag fått mina tre barn var det just löpning som jag fastnat för. Så enkelt och lättillgängligt. Jag fick även till mig, genom sjukgymnasterna på neurologmottagningen, att träning är viktigt för MS-patienter. Det fanns viss forskning som pekade på en minskad skov frekvens och en snabbare återhämtning efter skov för patienter som tränat regelbundet. Detta var jag redo för att höra. Så jag tog upp träningen igen och började även nu träna löpning mer målinriktat. Jag gick med i en lokal löparklubb och fick hjälp med styrketräning av sjukgymnasterna. Detta fick mig att må så mycket bättre, plötsligt fick jag också något meningsfullt att fokusera på. Det blev ett fritidsintresse som gav mig positiv energi och dessutom svarade min kropp bra på träningen. Trots MS kunde jag ju springa och träna och dessutom förbättra mig, vilken otrolig känsla! Träningen blev ett kvitto på att min kropp fungerade och jag känner mig piggare och gladare när jag får träna.

Mina resultat inom löpningen är egentligen inte det viktigaste, utan det är att jag mår bra, både fysiskt och psykiskt av att få röra på mig. Men det är ändå en sådan revansch för mig att kunna prestera på den nivån jag gör trots en kronisk sjukdom. I juni sprang jag t.ex. mitt första maraton på en tid av 3 timmar och 12 minuter och i augusti kom jag på plats 35 på tjejmilen och i Stockholm halvmaraton blev jag inbjuden att starta i elitledet. Helt fantastiskt! Mitt nästa mål nu är att ta mig till USA och springa Boston Marathon i april. Jag har med min tid från Stockholm maraton direktkvalificerat mig!

Så mycket i mitt liv blev faktiskt inte sämre efter att jag fått MS. Jag har idag en annan syn på MS. Jag kan se att jag lärt mig mycket, både om mig själv och om livet. Jag har blivit bättre på att leva i nuet och vara tacksam för det jag har. Jag har dåliga dagar också, dagar då jag inte orkar någonting, då synen och balansen är dålig och MS-tröttheten vedervärdig. Men jag ser med tillförsikt på framtiden och har bestämt mig för att inte bli min sjukdom. Jag har insett att mitt allmänna välbefinnande kommer styra hur jag upplever vissa symtom och därför fokuserar jag på att påverka just det. Jag prioriterar det som är riktigt i livet för mig: mina barn, träningen, sömn och kost och sociala relationer. Jag försöker vara mitt bästa jag utifrån de förutsättningar jag har fått. Gör det ni också! Testa era gränser och lev det liv ni vill leva!

MS is not the end of the world it is just a new beginning!

Följ mig gärna på Instagram! @runfor.ms

Detta inlägg har 6 kommentarer