Ung Med MS-
Inlägg
-
-
hur tar era vänner det med er MS??. Mina tar det bra när jag legat på sjukhus i Januari för ett ms skov så hade jag jättemycket krya på dej hälsningar på facebook när jag kom hem..:) Träffa en bekant killkompis på krogen i lördags som är 25 som också fått MS jag gick fram te han och sa jag också har MS och vi kan stötta varann han blev glad..:) Jag tyker det är skönt alla vet…Bor i en småstad så..
-
-
-
-
-
jag vet inte nervsjukdom har jag sagt men den påverkar ju bara dem som har dålig prognos av den. De som har allvarlig ms.
jag tor jag knappt jag är sjuk, o undrar forf om han inte fel diagnosticeras mig, har inga åkommor, bekymmer eller problem med nåt. Känner eller märker inte av nånting alls. Och har heller inte den tröttheten många prata om, är mer speedad adhd o överpigg, så det är jag tacksam o glad för.
har bara haft ett sk. skov, aug 2014, o det va rätt litet inget mer efter där o ärren gick tbx o jag återhämtade mig snabbt efter inom 3 mån typ o började jobba fort ..så allt är som vanligt. det är konstigt. man borde ju ha nåt “besvär”, eller nåt?? tycker man..
-
-
mm men de flesta känner av nåt, + att det r lite konstigt att diagnosticera efterge ett litet skov, oftast krävs några fler.. Men det är nog Benign MS som den kallas. den är ju ovanlig o man känner inget av- Men jag fick mabtheran direkt så jag räknar inte att det händer mer än vad som hänt. Min läkare är verkligen super bra o jag litar på honom till 100% min kurva har bara gått uppåt sen jag hamna på sjukhus..
men det e skönt att man känner sig “fruk” frisk men ändå dolt sjuk som jag myntat med min kurator.
men alla med MS har verkligen olika typer av ms. och det är klart trist för dem som fått progressive 🙁 eller som fått jobbiga skov. Men det verkar som de flesta iaf fått nån form av trötthet? o den känner jag verkligen inte av
-
-
-
-
-
Mina vänner försvann en efter en när jag fick mitt besked om att jag hade MS. Gått 3år nu sen de försvann och jag har fortfarande inte fått nya vänner heller.
-
-
tur jag slapp dem då jag inte är i behov av dem när de ville gå egna vägar efter min sjukdom. Nu står jag och kämpar själv för det.
-
-
Jag valde att berätta för mina två närmsta vänner om min diagnos, och dom tog det väldigt bra och var väldigt förstående. Vi/dom har valt att inte göra en sån stor grej av det utan kan prata om det utan problem.. Jag är ju fortfarande jag.
Caroline jag känner igen mig i mycket av det du skriver! Jag har ingen trötthet, haft ett skov men inga kvarstående problem efter det, jobbar 100% och tränar som vanligt.. Har också ställt mig frågan om att kanske blivit feldiagnostiserad.
-
MS är en sjukdom som de flesta vänner och bekanta har hört nåt om men ofta missuppfattats väldigt. Många har snappat upp att sjukdomen går i skov och att MS kan bli mycket allvarlig.
Min erfarenhet är att MS kan vara allt från en lindrig sjukdom nästan helt utan påverkan till värsta varianten där funktioner kan slås ut. När jag fick diagnosen 1997 så hade jag en dyster bild själv av MS vilket gjorde att beskedet tog mig hårt trots att jag nästan var i normalskick med endast domningar på magen.
Om du får en diagnos trots att du inte känner dig påverkad av MS så lev livet vidare helt som normalt. Man vet inte om du kan påverkas senare eller ej så lev livet fullt ut.
Oavsett typ av MS du har är det viktigt att inte bli din sjukdom utan försöka göra allt det som glädjer dig. Enkelt att säga men svårare att leva efter men försök så gott du kan.
Värdefullt är det också att möta andra personer med MS och har du möjlighet så rekommenderar jag Rehab Stockholm Liljeholmen som erbjuder MS-Rehabilitering. Brukar vara små grupper som rehabiliteras tre dagar i veckan under åtta veckor. Remitteras av din läkare.
Palle
-
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.