Ung Med MS-
Inlägg
-
-
Hej! jag fick min diagnos när jag var 17 år gammal det var andra året i gymnasiet och året innan fick jag reda på att jag hade dyslexi. jag hade så svårt med skolan och att plugga ikapp, så jag gav upp och jobbade ihjäl mig istället. nu har det gått några år och det känns som att jag har fastnat, jag vill så mycket men vet verkligen inte vart jag ska börja..
så.. min fråga är hur fick ni hjälp med att kunna plugga vidare eller jobba i ett jobb som passar er hälsotillstånd?
Eller hur gjorde ni för att nå eran drömmar och mål? -
Hej! Jag fick min diagnos i jan-01, skulle fylla 17 i mars samma år. Är idag snart 36 år, men minns att jag också hade det tufft i skolan (gick gymnasiet då).
Det råd jag kan ge är att ta emot den hjälp du erbjuds, av såväl skolpersonal som anhöriga, känn dig själv och din ms och säg stopp när det behövs.Många kramar till dig
-
Hej,
jag fick min diagnos när jag var 14.Sedan min diagnos har jag levt som vanlig och gjorde allt som innan vilker tyvärr inte va så bra, tog ingen hänsyn till min sjukdom eftersom jag bodde i ett samhälle där man inte fick berätta om sjukdomen samt visste men inte mycket om den.
Nu 8 år senare har jag lärt mig att jag ska alltid berätta för andra och ta hänsyn till min MS eftersom jag har upplevt så många saker sedan dess och märkt att det är viktigt att lyssna på kroppen och göra det som är bäst för mig.
Att få hjälp och förståelse från andra är svårt.
Lyssna på din kropp och gör det du tycker känns bäst glöm inte art ta hänsyn till din MS.
Du har MS men MS är inte ditt liv det är bara en del av den så njut ac och gör drt bästa av det. 🧡
-
Exakt så kände jag mig! jag är också uppvuxen i ett område där man inte pratar med någon om sina sjukdomar etc. Det gjorde också att jag inte berättade till någon för att en av mina anledningarna var för att jag levde i förnekelse och för att jag ville bli behandlad som en normal person. men eftersom jag inte tänkte på min kropp och hälsa och jobbade ihjäl mig i åtta år så blev min hälsa bara värre med tiden.
Tyvärr så vände jag mig till myndigheten för stöd för olika anledningar eller så att jag kunde fokusera på plugget men jag fick bara avslag år efter år. så till slut gav jag upp och kände att jag var ensam i allt detta. jag kände inte heller någon annan i min ålder om hade ms eller någon överhuvudtaget med ms, så kände mig väldigt onormal och ensam.
jag kunde inte prata med någon om detta fasten min familj visste att jag hade ms och ibland känns det som att de glömmer att jag har ms.
jag hade och har fortfarande jätte svårt att prata öppet om det här för vänner och arbetsgivare etc.Tack för att ni hörde av er och tack för eran fina ord och råd!
kramar till er med ! 🧡
-
-
Hej
jag fick sjukdomen när jag va 19 . Jag bodde i ett land som inte hade medicin för sjukdomen. Nu e jag har i sverige jag har bara tagit en medicin, nästa vecka ska jag ta andra men varje dag händer nya saker, jag har huvudvärk varje dag! Jag kan inte se bra! Finns de någon som kan berätta för mig vad jag kan göra .
-
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.