-
FörfattareInlägg
-
-
2018-01-19 kl. 22:15 #4943
Jag har varit sjuk sedan 2016 och går sedan dess på Tysabri. Efter två behandlingar försvann samtliga av mina symtom helt och jag är fortfarande idag 100% symtomfri. Är jättetacksam för detta såklart men kan ändå inte njuta av det eftersom jag ständigt pendlar mellan hopp och förtvivlan och en enorm rädsla för framtiden. Hur gör ni i dessa situationer? Hur tänker ni när ni vill lugna oron ? Hur tror ni att vi som är unga och sjuka idag mår om typ 20 år?
Kram på er!
-
2018-01-19 kl. 22:37 #4944
Jag skulle nog säga att jag är extremt lugn då mina vänner typ klagar på mig men jag tror på att framtiden är god vissa säger tillomed att vi kmr kunna bota ms inom 20 år.. Vissa forskare har de j hoppet iaf och min läkare är väldigt hoppfull o positiv när jag fick diagnos var jag lättad tror inte jag ens sörjt min ms.. Kanske lever i förnekelse men jag tror på att om man ändrar sin vana och börjar äta bra träna regelbundet och tänker positivt kmr jag må bra tror stressen kan förvärra allt
-
2018-01-19 kl. 22:39 #4945
Försök unna dig själv med allt du tycker om gör inte saker som du inte vill göra tänk såhär imon kanske jag inte mår lika bra jag tar vara på varje dag som jag faktiskt mår bra för när du blir sämre ta de då utgå från hur du mår just nu du mår nog värre av att tänka hur de blir.. De kan vara skrämmande men lev i nuet 🙏
-
2018-01-19 kl. 22:43 #4946
Ja, tror absolut att du har rätt när det gäller att ändra livsstil och inställning.
Vad säger din läkare om framtiden, tror hen att du kommer bli sämre eller kunn leva som vanligt?
-
2018-01-19 kl. 22:44 #4947
Lär känna “nya” dig. Träning. Planera aktiviteter typ. Personligen bara blivit friskare och piggare sen stamcellstransplantation. Men det tog ett tag för mig att lära känna kroppen och mig själv igen.
-
2018-01-19 kl. 22:45 #4948
Jag fråga han jag ba betyder detta rullstol då var hans svar. Var glad att du fick detta 2017 för så som framtiden ser ut skulle jag säga nej inte i dagens läge kanske om du fick det för längesen men jag e positiv… Du kmr leva mer som innan kanske jag har en mild för jag har endast myrkrypningar trötthet och en känselförändrning som börjat avta
-
2018-01-19 kl. 23:16 #4949
AnonymHej Sofie
Det du gör nu är ett bra sätt att ventilera dina tankar då vi är flera som haft liknande oro för framtiden pga av diagnosen. Att tala om sin oro visar din styrka att visa dig svag och det är starkt av dig.Jag oroade mig mycket för framtiden men troligen för mycket då det drog ner mig fast att jag fungerade bra till 2014 då jag sades upp tillsammans med många andra på företaget.
Om jag vore du skulle jag försöka leva i nuet – framtiden kommer bli bättre än du tror.
Vilka mål hade du innan diagnosen? Sätt upp målen på nytt då de ger bra energi och känsla i kroppen.
Sofie du har ansvar för dig själv så gör det bästa av ditt liv👍
Palle
-
2018-01-19 kl. 23:28 #4950
Tack snälla Palle för fina och vettiga ord.
Det svåra för mig är just att leva i nuet, jag tror inte riktigt att jag vet hur man gör. Det är lite av ett personlighetsdrag jag har. Men jag ska absolut träna på det.
Just nu befinner jag mig mitt i starten på en blomstrande karriär, jag utvecklas dagligen och jobbar mig stadigt uppåt. Är ofta orolig att sjukdomen en dag ska sätta käppar i hjulet för detta som jag har kämpar för så länge…
Kram!
-
2018-01-20 kl. 06:37 #4954
Hej Sofie.
Låt inte bekymmerna bekymra dig föränn bekymmerna bekymrar dig.
Det har hjälpt migKram
-
2018-01-20 kl. 12:57 #4955
AnonymSofie
Lev som om du aldrig fått diagnosen
Sätt lockande mål och fokusera på dessa
Gör resan mot målen underbar
Du kommer lyckas i det du vill
Lycka till
Palle🤸♀️ -
2018-01-22 kl. 14:17 #4960
En sak som fungerar för mig är att grotta ner mig i forskning kring sådana saker jag själv kan påverka (träning, kost, fasta, D-vitamin, yoga/mindfulness etc) för det finns så mycket positiv forskning kring allt det där. Är nästan svårt att inte få upp hoppet när man läser allt. Det är också därför jag skriver och uppdaterar i kost- och träningstrådarna. Jag tänker att om jag själv mår bättre av att se vad vetenskapen säger kring vad man själv kan göra för att förbättra sin sjukdom så kanske andra också skulle vilja läsa detta. Sedan har jag märkt en enorm skillnad när jag la om till min nya kost (skrivit i biblioteket) så en sådan förändring spär ju på ens vilja att fortsätta eller kanske tom göra mer.
-
2018-01-25 kl. 19:14 #4992
Jag är inte heller typen som har lätt för att leva i nuet, är dessutom oroligt lagd och svartsynt. Detta gör att jag har svårt för goda råd av den lite väl flummiga och glättiga kalibern (hur välmenande de än är). Vad som däremot lindrar en del av oron är att införskaffa kunskap, både gällande evidensbaserad forskning andras erfarenheter.
Och @Imni jag uppskattar verkligen dina inlägg både i kost och träningstråden! Tänkte att jag skulle passa på att säga det, eftersom att du tappert postar vidare trots en något bristande respons 😉 Min syn på mat och träning är tyvärr lite komplicerad sedan innan, och därför sitter jag inte och fördjupar mig i olika artiklar än så länge. Och har alltså inte så mycket att bidra med själv, men jag värdesätter den vetenskapliga tonen som jag tycker är viktig, eftersom att det kan bli så fel med dylika råd annars.
-
2018-01-26 kl. 09:07 #4993
Tack @Emma det värmer. Jag kommer fortsätta att leta forskningsresultat även om responsen ibland saknas:P Det räcker med att en person blivit hjälpt av sånt jag letar upp så är det värt det, och jag vet i dagsläget att flera personer redan tagit till sig olika råd och blivit hjälpta. Sedan har jag full förståelse att alla kommer in med olika förhållanden till mat och lyckligtvis har jag alltid haft ett gott sådant vilket gör att jag kunnat hoppa på min MS-diet utan vidare krångel.
-
-
-
FörfattareInlägg
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.