6 år med diagnos symptom 5 år innan dess iallafall! Man märker inte av det på mig knappt lite svag i vänstersidan och MS trött ibland

Hej.
Ganska exakt 12 år.
Jag är i stort sett blind på höger öga pga synnervsinflammationer (vänster är också på väg att gå samma öde till mötes).
Min balans är väldigt påverkad så vid längre promenader (1km +) så tar jag med barnvagnen. Går allmänt väldigt vingligt.
Blåsan håller inte tätt (inkontinens vid 28 år är inte kul!!) så får medicin för det.
Har lätta skakningar i händer (tålde inte medicinen mot de men de kan jag leva med)
Extrem trötthet och ofta värk i höfter och ben.

Ja det var nog det.

Diagnos sedan 2år, symptom sedan 2009 så minst 8år. Pågående skov just nu (synnervsinflammation).
Har som ett konstant “surr” i fötterna/smalbenen (mest höger). Märks främst när jag är stilla på kvällarna. Står jag upp eller går en hel dag så blir jag jättetrött i benen, men jag fixar ju det. Har lite koncentrations- och minnessvårigheter (kan dock bero på att jag är småbarnsförälder också) 😊
Tycker det är jobbigt för hjärnan i stökiga miljöer.
Annars är det nog inget särskilt, eller har jag bara vant mig vid det så det anses normalt..

Ja hur kan en blind person gå ute?
Det är ju inte så att det är becksvart. Jag klarar min vardag hyfsat bra, så länge jag slipper läsa.
Jag bor i samma stad, och samma område som jag växte upp i så här vet jag nog vart varenda grop är i vägarna.

Man räknas ju som “gravt synnedsatt/blind” när man trotts korrigering med glas eller lins inte kan läsa bokstäverna hos ögonläkaren/optiker .
Mitt synfält “rakt på” är ju helt väck men om jag tittar på sidan om så ser jag att det är “någonting” där.

Det har ju blivit sämre under en lång tid så det är ju inget som kommit över en natt, så det är faktiskt inte så jobbigt som det låter.😀

Med två tokiga pojkar hemma ) så är det faktiskt ganska skönt att inte se riktigt alla dumheter dom hittar på. Som kritstreck på väggen i deras rum osv. 😂

Har haft symptom i tio år och diagnos i två år. Har massor med besvär, från värk, yrsel, domningar, känselbortfall, balansproblem till trötthet, kramper och minnesrubbningar. De flesta besvär är från tiden innan jag fick diagnos, innan jag fick barn. Det är bara kramper och känselbortfall i händerna som tillkommit de senaste åren.

Fick diagnosen i början på 2014 och allt börja hösten 2013.
Använder rullstol utomhus alltid för mina ben orkar inte gå mycket och balansen är väldigt dålig. Sen graviditeten (födde 25/12) försöker jag nu sluta med rullstol inne. För vill inte bli fäst vid den 24/7, försöker träna upp benen så jag kanske kan börja gå mer med rullator/kryckor. Har lite jobbigt med ögonen sedan en synnervsinflammation. Känslig för värme, mycket ljud (som vid tex kalas och liknande) vilket försämrar min syn och gör mig svagare i kroppen. Det är väl det som är jobbigast. Trötthet, spasmer osv finns också men det är inte lika jobbigt att leva med.

Fick diagnos 2015/december.

Är helt blind på höger öga efter min synervs inflamation. Får dålig balans när jag stressar.

Varje dag önskar jag att jag får min syn tillbaka 😔😭

Har ett öga kvar ☺

Fick diagnosen nu i december, just nu har jag konstigt med känseln, är överkänslig i ena halvan av kroppen beröring orsakar smärta. Det bränner i fötter och smalben på kvällarna. Har pirr i benen och är galet trött!! Vill helst inte köra bil, känner mig “full” problem med uppmärksamheten. Min läkare tror att det är gamla skador som aktiveras för att jag har det tungt psykiskt just nu. Jag är skeptisk men hoppas att han har rätt.

(Uppskattar verkligen att det finns forum som detta och att få läsa vad alla skriver)

Jag fick min diagnos hösten 2015. Det började med halv ansiktsförlamning, suddig syn och balansen blev väldigt dålig.
Allt förutom balansen gick till sig då.
Då jag har en kognitiv hjärnskada sedan innan är det svårt att veta om jag har fått fatigue av MS:en men mest troligt är det så. Minnet har blivit betydligt sämre, jag kan sluddra i talet när jag blir för trött och får svårt att hitta ord. Balansen är inte som den ska och sedan december har ena foten blivit hyperkänslig (när någon av hundarna kliver på den säger foten KROSSAD medan hjärnan vet att så inte är fallet så det kan bli lite komiskt ibland 😜.) Den orkar heller inte gå så långt ute så nu väntar jag på utprovning av en rullstol så att jag slipper sitta fast i lägenheten 😝 Inne går det bättre men sambon räddar mig dagligen från att trilla ikull.

Jag fick symptomen i typ december 2015, i maj 2016 fick jag MS-diagnos. Jag hade domnat bort från fötterna till höfterna och gick jättedåligt, och kom inte långa sträckor. Min balans var obefintlig. Jag hade dimsyn på ena ögat och hade dimsyn som blev värre när jag var stressad.

Nu😃: Jag går normalt i 25-40 minuter innan jag får problem med fot & ben, och ju mer jag övar, ju bättre går det. Min balans är betydligt bättre, den har jag övat en del på, och fortsätter öva. Jag blir bättre med träning och ger mig inte. 🙂

Ögat är typ “återställt”, men jag ser sämre än innan. Jag har glasögon vid dator, tv och läsning för i och med synnervsinflammationen visade det sig att jag har brytningsfel sen innan, jag har bara inte märkt det. Men dimsyn får jag knappt alls, bara kort när jag är väldigt ansträngd.

Så jag är otroligt tacksam för att MS:en har slått ut så “lätt” mot mig. 🙂

Har haft det i 5 år nu med nedsatt funktion i vänster sida. diagnosen sattes för 5 år sedan men funktions nedsättningen har jag haft i 10 år. Så läkarna tror att jag har gått med MS sedan dess, går nu på mabthera och inga nya skov med min funktions nedsättning e tyvärr kvar träffa sjukgymnast varje vecka och visst lite bättre blir det ju men jag undrar om man kommer tillbaka helt?