Hej på er. Jag behöver få ventilera mig lite och få bolla lite tankar och åsikter med er som redan har er diagnos.

I november – 19 brakade helvetet lös för mig. Brännande smärta i benen, domningar i vänster benet upp till höften och halva snippan. En jäkla massa små muskelryckningar, fötterna lever sitt eget liv och gör vågen ibland. En pirrande kittlande känsla konstant runt höger fotvalv.
suddig syn som kommer och går, blixtar i synfältet, ryckningar i höger ögonlock och brännande känsla i höger ansiktshalva, känsla av att det stramar runt höger underben och höger underarm, ibland svaghet i en vecka i armen för att det sedan ska försvinna och komma tillbaka en månad senare igen. Kan inte ha ankelstrumpor på höger fot för det kittlas i ankeln som jämt pirrar. Ibland känns det som att det vibrerar inne i höger ben, helt obegripligt trött i perioder. Elstötar i fötterna och tusen nålar runt smalbenen. Mitt ringfinger och lillfinger domnar bort titt som tätt. Alla blodbrover visar helt normala världen utan ett som indikerar på neuroborrelia, men jag har inte blivit biten av någon fästing och det visar också att den är begränsad och inte utvecklad borrelia. Alltså anses den som negativ.
Alla symtom blir värre om jag ligger under ett varmt täcke/duschar varmt och när jag ligger och ska vila/sova.

I december, alltså någon vecka efter debut fick jag göra en MR hjärna utan kontrast som inte visade något konstigt. Neurologen jag fick träffa konstaterade att jag har en neurologisk sjukdom men att mitt case nu mer är avslutat utan vidare utredning och diagnosering, han sa helt enkelt att jag kommer få komma tillbaka när “jag går sönder” (hans ord, inte mina). Jag är alltså tillbaka på ruta ett. Jag har inte fått lämna något ryggmärgsprov, jag fick göra röntgen utan kontrast väldigt tidigt under sjukdomsdebuten och undrar om det kan vara så att jag går runt och har MS men att man helt enkelt skiter i mig för att första röntgen plåten Utan kontrast såg bra ut? Det har gått 6 månader och problemen kvarstår liksom.. Periodvis är det något bättre, men det är iaf dagligen några av symtomen ovan nämnda som spökar, ofta avlöser dem varandra. Kan exempelvis ha en pirrande kittlande känsla runt fotvalvet i en vecka och nästa vecka så är det muskelryckningarna i ögonlocket som gormar, och vecka tre så är jag dödens trött och har blixtar i tårna. Känner mig så jäkla ensam och övergiven typ. Får ingen hjälp trots att jag ringer och tjatar om att få komma tillbaka till en ny neurolog som faktiskt tar mig på allvar.