-
FörfattareInlägg
-
-
2020-03-23 kl. 19:24 #9737
Hej, förutom fatiguen tycker jag det faktum att man har så svårt på arbetsmarknaden är den värsta konsekvensen av MS. I alla fall för min del.
-
2020-03-24 kl. 09:25 #9747
Arbetsförmedlingen ska hjälpa med detta. Vi som har handikapp ska inte tvingas rådda med allt vad detta innebär.
Jag fick efter en del fram och tillbaks hjälp med en lönebidragsanställning. Detta gör en ju lite mer attraktiv för en arbetsgivare att anställa när man har en såpass osäker sjukdom som vi har. -
2020-04-23 kl. 13:34 #9984
Håller med dig där. Jag blev av med mitt dåvarande arbete när jag fick MS, har varit sjukskriven i perioder men det tog AF 12 år att sätta mig på “fördjupat stöd” – som nu är pausat pga Coronavirusets framfart. 😛 Tycker det är skitsvårt att passa in när man både har kognitiva besvär och rörelsebesvär, att “tävla” mot friska 25 åringar är inte jättelätt då. De jobb som verkligen skulle kunna funka… där är man chanslös att komma in på egen hand.
-
2020-04-23 kl. 20:21 #9987
Mas, jag har haft anställning med lönestöd i snart tio år. Det är givetvis bra att det finns, men samtidigt kan jag tycka att arbetsmarknaden är osund då minsta lilla nedsättning ska kräva kompensation från staten för att en arbetsgivare ska vilja anställa. Jag gör inte ett sämre jobb än någon annan på mitt arbete och får ständigt påminna om att jag har MS (då det inte syns för en medicinskt oskolad person) för att få anpassning. Det känns som att många arbetsgivare utnyttjar systemet med lönestöd.
Man kan heller inte byta arbete som andra utan måste vara kvar på samma ställe. Det känns ofta som att jag ska vara tacksam för att jag har jobb, och visst är jag det, men samtidigt är man låst. Jag är inte bitter, men visst känns det hårt och orättvist när man ser hur andra kan göra s k karriär, som man vet har sämre eller likvärdiga meriter som en själv och jag hindras av MS som jag fick i unga år.
-
-
FörfattareInlägg
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.