Valde att amma men fick ett skov Efter 4 månader och slutade då! Hade jag kunnat få fler barn hade jag inte ammat alls mer än första dygnet

Hej.
När jag fick ms i samband med att min första dotter föddes (läkarna tror förlossningen utlöste min ms) så ammade jag när jag fick diagnosen och då ville läkaren att jag skulle sluta så fort som möjligt för att ta medicin. Men min dotter ville inte sluta amma så vi höll på tills hon var tio månader.

Nu när jag fick min andra dotter för snart ett år sedan så ville inte min läkare att jag skulle amma i mer än fyra månader men jag ville amma i sex månader. Sen bytte jag sjukhus och läkare och han tyckte jag kunde amma i sex månader. Så det gjorde jag.

Första gången önskar jag att jag slutat amma mycket tidigare och börjat med medicin eftersom jag blev sämre så fort.

Andra gången var det inga problem då min nya läkare hade stenkoll. Det gjordes MR någon månad efter förlossning och han såg inga förändringar. Så det kändes tryggt att amma i sex månader.

Men allt är olika för alla och min ms är väl ett skräckexempel jämfört med dem flesta då jag blivit sämre så snabbt att jag hamna i rullstol på två år. Men amningen hade jag aldrig valt bort. Speciellt inte andra gången då det var det enda jag gjorde själv utan hjälp från omgivningen. Så jag var liksom oersättlig när hon var hungrig och det behövde jag då jag var väldigt deprimerad en lång tid.

Grattis till bebis och lycka till 😀

Hej! Jag har en dotter på 11 dagar, och jag ammar. 🙂 Jag får amma 6mån, sen måste jag börja med mabthera igen. Förutsatt att jag inte blir dålig, ska göra MR om några veckor. Jag vill jättegärna amma, och är glad så länge det funkar. 🙂 Grattis till bebis! ♥ / Sandra

Jag valde att amma tre månader med första barnet och nu 10 mån med andra barnet. Båda gångerna har jag fått rådet att inte amma alls. Jag har (peppar, peppar) en sjukdom som inte visar sig alls sedan flera år tillbaka. Det gjorde att jag vågade ta risken, hade min ms varit mer aktiv hade jag kanske gjort andra val. Jag har mått toppen och inte haft några skov.

Jag tycker att det varit underbart att amma men barnen mår fint på ersättning också så det val man gör ska man göra för att man vill och inte för att man “borde” amma. Man är inte en sämre mamma för att man ger ersättning om man känner att det är rätt val.

Lycka till!

Det här är en intressant fråga, jag har inte satt mig in i den med tanke på att jag själv aldrig har känt en barnlängtan. Vad jag förstår så vilar oftast sjukdomen under graviditeten, men risken för skov ökar efter förlossningen. Sedan finns det vad jag förstår lite olika rön angående amningen, och vissa som menar att den minskar risken för skov? Medans andra menar att man bör få behandling så fort efter förlossningen som möjligt. Ni som har gjort valet att amma eller ej, har ni bara gjort det under läkares medgivande, på en stark önskan att amma oavsett eller har ni baserat ert val på forskning? Om svaret är det sistnämnda, vilka studier?

Jag blev sjuk under graviditeten så jag var tvungen att börja med tysabri igen under graviditeten. Men jag ammade 24 timmar medans jag gick på medicinen. Så som jag förstog det så är jag den enda som gjort detta. Hoppas detta bidrar till forskningen för gravida kvinnor med MS i framtiden. Killen är nu 3 månader och är hur frisk dom helt ☺

Grattis till bebisen 🌷

Har en 6 veckor gammal bebis snusade här brevid mig i soffan 🙂 Har valt att inte amma.och få mabtheran en vecka efter förlossningen. Jag resonerade som så att jag hellre undviker nya skov som kan påverka mig i mitt föräldraskap långsiktigt än att amma. Nu när beslutet är fattat är det ju inte heller helt fel att kunna dela på matningen, även om detta inte spelade in på mitt beslut alls 🙂

Jag har en dotter på 15 månader, hade haft MS i fyra år när jag bestämde mig för att bli gravid och gjorde uppehåll i behandlingen under graviditeten.

Det var skitjobbigt att inte amma henne, ammade en natt innan medicineringen startades upp och jag grät och kände mig värdelös när jag inte ammade mer men jag är säker på att jag inte hade mått lika bra om jag inte börjat medicinera direkt.

Nu är hon frisk, hon växer som hon ska, springer omkring i lägenheten, är mindre sjuk än barn som har ammats och dessutom har hennes pappa kunnat ta hälften av alla matningar! 😉