Jag fick MS-diagnos 2006 när jag var 24 år, men valde att inte ta några bromsmediciner även om jag fick regelbundet skov i början och hade väldigt många besvärande symptom med nervsmärta, domningar, synproblem, urinläckage. Nu snart 20 år senare så är jag mycket bättre i min MS, men det fanns givetvis en oro när BC kom att det nya påfrestningarna för kroppen skulle kicka igång saker.
Jag gjorde vissa val gällande min BC med tanke på min MS. Jag valde bort implantat när de skulle operera bort bröstvävnad, eftersom jag förstod att det kunde innebära större risker med infektioner. Jag valde också tillslut bort endokrin behandling av min BC(dvs antihormonell behandling i form av tabletter/sprutor) då det gav väldigt stora bieffekter.
Cellgifterna kan komma att ge bieffekter under lång tid efteråt och ev. bestående, och ev. kan det komma att ge nya sjukdomar.
Jag fick en ny autoimmun sjukdom(Lichen sclerosus) efter cellgiftsbehandling, men det tog flera år innan jag fick veta att mina besvär var en sjukdom och inte bieffekter av cellgifter. Eftersom det är en autoimmun sjukdom, så är det ju troligt att min bakgrund med MS är en stark faktor. Men kanske även i kombination med cellgifter. Jag misstänker nu också diagnosen Oral lichen planus, som också är en autoimmun sjukdom som kan ha uppkommit av samma skäl.
Alltså, jag vill inte oroa dig… nu är det ju en sak i taget, och fokus på att cellgifterna ska hjälpa dig med din BC. Men vår benägenhet med autoimmuna sjukdomar + BC kan ju leda till nya diagnoser.
Det kommer säkert gå bra med din behandling, och jag kan verkligen rekommendera FB-gruppen “bröstcancer före, under och efter” och att ta kontakt med lokal BC-förening(I sthlm heter den Amazona) för att ha andra att bolla alla tusen frågor som uppkommer vid BC-diagnos.
Bara att höra av dig om du har funderingar!
Hopp och lugn till dig!
/Lisa

Hej!
Jag heter Lisa och har haft MS nu i typ 15 år(så är inte längre “ung med MS”), men var 24 år när jag fick diagnosen.
Jag har under åren dejtat med MS, och funderat liksom du hur jag ska göra med informationen kring MS. Jag tänker att MS var mycket mer stigmatiserat förut, folk saknade kunskap och likställde MS med rullstol.

Jag brukar säga det på första dejten, men i princip aldrig innan dejten(ifall vi textar). Jag upplever det som att folk faktiskt inte tycker att det är någon “stor grej” med att jag har MS. Det är i alla fall inget som skulle vara avgörande i fråga om det ska bli seriöst eller inte.
Jag känner att jag har oroat mig i onödan tidigare. Nu säger jag det när/om jag vet att jag vill träffa personen igen.

Jag har varit skovfri i många år, men för min egen del så kopplar jag skoven med min livsstil.