Hej
Jag är anhörig. Min sambo har ingen diagnos men besvärliga symtom som hämmar hans vardag. Jag tror (tyvärr) inte på MS. Jag tror det varit lättare att behandla på ett effektivt sätt om det var MS. Jag skulle vilja att ni säger vad ni tror om följande symtom:

Han är 47 år idag. Fick de första symtomen för 2 år sedan när han var 45 år. Ett par fingrar började rycka på vänsterhanden. Ganska snart utökades ryckningarna till alla fingrar + handleden. Vissa dagar mer , andra lite lindrigare men aldrig symtomfri en hel dag. Så inga skov.
Senaste månaderna har det blivit värre och hela underarmen har blivit ryckig. När han promenerar så slår han med vänsterhanden mot låret. Jag trodde först att han gjorde det med vilje men han kan inte stoppa det när armen hänger rakt ner, då rycker den ganska så kraftigt, inte en liten skakning bara.
Jag har naturligtvis uppmanat att han ska söka hjälp men han har stoppat huvudet i sanden och tänkt att “det går väl över”
Droppen kom litegrann i helgen då han ville söka ett jobb som personlig assistent till en kille med MS.
Han ville prova att borsta mina tänder för att se att det funkar med skakningarna. Det funkade inte alls med den typen av finmotoriska rörelse och han blev helt förkrossad. Han är ju vänsterhänt också så han brukar göra det mesta med vänsterhanden.
Jag har även sett senaste månaderna att han skakar väldigt när han ska äta. Att göra en lite snabbare rörelse verkar gå bra. Men tex när han för gaffeln mot munnen i långsam takt så hoppar det väldigt och maten vill trilla av innan han når munnen. Mer grova rörelser går bra att göra. Han orkar lyfta tungt och kan greppa hantlar osv på ett bra sätt. Däremot att hålla i en penna och skriva blir riktigt hoppigt och oläsligt.

I måndags fick jag honom äntligen att ringa vårdcentralen då han insåg att han inte kunde söka jobbet han tänkt.
Tyvärr fick han ingen tid i närtid utan de tyckte att har han haft symtom varje dag i 2 år så var det inte så akut nu heller. Så några veckor får han vänta.
Jag håller på att förgås av oro, det har ju verkligen eskalerat. Skakningarna avtar inte på natten, nästan tvärtom, Jag hör hur han klappar mot madrassen. Han kan inte sova då han inte får armen att lugna sig. Jag kan inte sova heller förstås. Det känns verkligen som jag håller på bli sjuk själv. Han måste ju ha behandling NU! Vad det nu är för fel.

Har ni några tankar?

Parkinson?
ALS?
MS?