Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag har hunnit få två doser Mabthera. Första gången började det klia i halsen efter kanske 30-40 minuter in i behandlingen, sedan blev det värre och dom fick pausa en stund sedan kunde dom fortsätta igen. Är normalt att man får reaktioner under behandlingen. Andra gången så kände jag hur det började klia lite men då åt jag en smörgås väldigt långsamt och tillslut försvann det. Efteråt har jag inte märkt så stor skillnad, jag är mer eller mindre som vanligt. Mensen har blivit annorlunda dock, har den i max 4 dagar ibland 3, förr kunde jag ha den i 8-9 dagar. Så det är ju ett plus för min del, haha. Jag är nöjd än så länge!
Detta är kanske inte riktigt svar på din fråga egentligen och har inget bra svar. Men känner igen mig lite, mitt högra ben är inte alls min vän längre. Den gör ont, känns tung och hänger inte riktigt med. Det är nästan outhärdligt vissa dagar, om jag tex äter mycket socker så får jag något så förskräckligt ont och jag måste kämpa för att få foten att hänga med. Choklad är den värsta boven för mig och socker i kaffet, förstod inte riktigt sambandet förut men hittade denna artikel https://feedabrain.com/terry/
Väldigt intressant läsning, har inte provat så mycket av det hon skriver och man får nog ta det med en nypa salt då det kanske inte alls fungerar för en själv. Men du kanske kan prova och se om det blir värre om du äter något speciellt? Om det finns något samband där. Att stretcha tycker jag också fungerar för att benet ska bli lite bättre, framförallt stretcha ryggen. Märker att benet mår sämre om jag har ont i ländryggen tex. Nu vet jag själv inte vilken form av ms jag har då läkarna inte sagt något till mig, går och på centrum för neurologi. Men enligt journalen på 1177 så har dom skrivit att jag har en väldigt aktiv ms, och fick medicin nästan omgående efter diagnos. Men det är allt jag vet, haha.. kanske var en onödig kommentar men kunde inte hjälpa mig själv att skriva, kanske kan hjälpa på något sätt!Hoppas du får veta vad som är fel!
Jag tycker definitivt att du ska söka hjälp. För mig tog det ca 8 månader från första symptom innan jag satte mig på akuten på Karolinska i Huddinge. Fick gå på dagvården och 1,5 vecka senare fick jag min diagnos och 1-2 månader senare fick jag min första dos Mabthera. Hade jag sökt hjälp tidigare så hade jag inte fått mitt stora skov och jag kanske inte alls haft samma besvär som jag har idag. Så ta modet till dig och sök hjälp. Ifall det nu skulle vara MS så är det bättre att du får hjälp tidigt, för så fort ett skov är borta kan nästa komma tätt bakom. Jag hade fyra skov under dessa 8 månader då jag inte sökte hjälp. Det är tre skov som kunde ha förhindrats om jag bara hade sökt hjälp. Det hjälper så otroligt mycket att få veta vad som är fel, så var inte rädd för svaret och som alla andra skriver, det finns hjälp att få!
I min släkt är vi tre som har MS. Jag, min morfars syster och hennes barnbarn (min syssling). Så vi är några stycken!
Jag fick mitt första skov i slutet av graviditeten med domningar och känselbortfall som började under brösten och hela vägen ner till tårna. Allt försvann någon månad efter förlossningen och kom tillbaka igen någon månad efter det och då fick jag domningar i hela vänster sidan. Även det försvann och sedan drabbades höger sida men då kunde jag knappt gå och styrkan i handen försvann, fick dra upp mitt ben i sängen när jag skulle sova osv för att jag inte fick upp det själv. Var riktigt obehagligt men fick gå på rehab och blev sakta med säkert bättre och idag mår jag nästan helt bra och bär min son hela tiden för att jag inte kunde göra det under mitt senaste skov. Dock bränns det fortfarande i benet hela tiden och domnar bort titt som tätt, har forfarande lite känselbortfall i både arm och ben men jag kan ju fungera som vanligt så jag är glad att det är så bra som det kan vara under omständigheterna. Har också fått mabthera som behandling. Fick min diagnos för 2 månader sedan. Återstår att se om den fungerar för mig! Känns just nu som att hela kroppen är ett enda stort kaos, men det tar väl tid att lära känna sin “nya” kropp..