Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag har gått igenom 2 graviditeter efter att jag fick diagnosen år 2006. Mådde bra under graviditeterna och ammade båda barnen i ca 6 månader. Den enda gånger jag märkte av min ms var när jag trappade ner amningen, så att välja bort amning kan vara en idé om man är orolig.
Det kanske inte finns fler läkare för dig att välja mellan men du ska följa ditt hjärta och lyssna på mödravården, för de är ju experter på graviditeter!
Hej och grattis till din graviditet! Det är mysigt att ha barn (har ett) men det är förstås en prövning också (man får tycka att det är jobbigt ibland, glöm inte det sen!)
Graviditeten gick bra för mig, fick lite problem med synen bara men det var nog belastningen att vara gravid som gjorde att jag fick tillbaka gamla problem. Fick havandeskasförgiftning i v 40+1, blev igångsatt (blev ändå en snabb förlossning) och fick intensivvård direkt efter förlossningen, men det har ju ingenting med min ms att göra. Efter 3 månader fick jag en kortisonkur som gjorde synen lite bättre men inte helt bra. Gjorde uppehåll i amningen i några dagar då. Fortsatte att amma och efter åtta månader totalt så slutade jag amma och började med min medicin igen. Fick en kortisonbehandling också vill jag minnas och efter tre månader var synen tillbaka som när jag blev gravid (ej helt bra innan heller).
Efter förlossningen tog det några månader innan jag kände mig fit for fight igen. Det berodde nog endast på havandeskapsförgiftningen men min ms gjorde nog att den påverkade mig väldigt länge.
Kolla med din läkare om du inte kan börja med en annan medicin efter att du fått barn.. så att du slipper sprutorna….
Hej,
jag är inne på min andra omgång Tysabri efter ett avbrott för graviditet och amning. Båda gångerna har jag märkt av effekt efter 3 behandlingar. Senast var det jättetydligt och effekten kom direkt efter tredje dosen!
Det är ett tråkigt sätt att bli påmind om sin sjukdom. Det är ju roligare att komma på sig själv med att tänka “men oj, har det redan gått fyra veckor”. Det är viktigt för alla att man är rädd om sig, men jag tror att det är lite extra viktigt för oss, rent kortsiktigt. I det långa loppet är det nog egentligen lika viktigt för alla, vad tror ni?
Hej, hoppas att du snart får reda på vad som orsakar dina problem och att du då kan få hjälp.
För mig var det aldrig tal om annat än MS när man väl började prata om en diagnos så jag vet inte riktigt hur lång tid det tog. Det tog kanske någon månad.
Vet inte vilka andra sjukdomar som orsakar inflammationer på nerverna i hjärnan men ett litet tips är att du ska vara försiktig med att googla för mycket. Man kan bli så orolig av sånt och det är bättre att vänta och se vad läkaren har att säga!
Det är klart att alla som vill får komma, det vore jättekul om du också kom, tror säkert du skulle tycka det var kul! Imorgon kommer vi att bestämma en plats där vi ses på torsdag nästa vecka klockan 17. Vi kan dessutom skicka ut ett nummer, som vi kan nås på ifall vi är svåra att hitta, till dem som sagt här eller på annat sätt meddelat att de tänker dyka upp 🙂