Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Du verkar ha missat en ganska viktig faktor i ditt inlägg, och det rör helt enkelt funktion och känsel. Vad jag förstår drabbar det många. Jag själv hade känselbortfall i underlivet under ett skov i somras, peppar peppar så gick det tillbaka. Gällande bromsmedicinen så upplevde jag det snarare som tvärt om efter min första infusion, det påverkade inte sexdriften negativt alls.
Fast vad gjorde ni rent praktiskt åt problemet? Gjorde du olika övningar? Sedan kanske personkemin mellan terapeuten du talade med och dig inte var klockren, man kan behöva prova sig fram. Jag är inte emot medicin överlag, men de är sällan hela lösningen på problemet. De kan hjälpa till att avdramatisera och i kombination med terapi kan det bli bra resultat. Men jag tror inte på att det funkar med enbart tabletter.
Om jag vore som du skulle jag nog höra av mig till psykiatrin, och berätta om den omfattande problematiken du har. Lite beroende på hur det ser ut vid ditt sjukhus kanske du kan få hjälp via avdelningens kurator?
Alltså, alla har lika stor rätt att uttrycka sin åsikt om något. På ett forum får man dock räkna med att bli ifrågasatt, eller att någon inte håller med eftersom att man diskuterar. Det är inte samma sak som att bli påhoppad. På samma vis som alla har rätt att uttrycka sin åsikt, har alla samma rätt att reagera på vad som skrivs. Och med din logik borde ju du låta bli att hoppa på mig, eftersom att jag ju också har rätt att skriva min åsikt?
Ja, såklart. Men råden är ändå generellt formulerade.Och gällande tabletterna, så sa hon att de inte är bra i längden. Det är generellt, inte personligt. Att säga att hon inte vill äta, det är personligt, rätt och riktigt.
Har ni pratat om det här problemet ingående, du och terapeut? Har denne gett några förslag om vilka verktyg du kan ta till? Exponeringsövningar?
Svar i stil med ditt, stjälper snarare än hjälper som råd gällande det TS beskrev. Det funkade för dig, det kanske inte fungerar för mig eller TS. Sådant är så individuellt.
För många är det inte “bara” att kämpa. Och för många är faktiskt medicin nödvändigt.
Jag lider också av ångest, långt innan jag fått MS. Och det blir ju inte bättre nu, med allt som tillkommer och rädslan för att få ett nytt skov osv osv.
Får du någon samtalsterapi som hjälp? Även om det varit din MS som utlöst bekymren, så är ju exempelvis en fobi mot att gå in i affärer någon som KBT kan hjälpa mot.
Det vet jag inte heller, men senast jag gjorde MR så var jag blå på i stort sett hela underarmen tack vare ett enormt blåmärke från kanylen. Det kanske kan vara något att ha i åtanke.