Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Vart i Skåne bor du? Bor mellan Malmö Lund:). Har någon som vet om min diagnos, men pratar gärna inte om det då jag inte vill ha allt fokus med mina news liksom.
Nej, jag har ingen hjälp kring ätstörningen, har tackat nej till all samtalshjälp de erbjudit mig sedan beskedet kom v 8 förra året. Är inte redo för det. Gilenyan älskade jag personligen, men tester visade att min kropp invändigt blev kaos. Träffade en av framställarna bakom och hen sålde in sig och medicinen väldigt bra, så var lugn etc inför det. Däremot skrämmer allt detta mig då det är ett bevis på att jag inte fungerar som jag bör. Får panik av tanken att åka in och sitta-ligga med andra MS patienter, känner mig mupp helt enkelt. Är inte där i mina tankar.
Sen hjälper det kanske inte att jag är ensamstående student och jobbar extra över min egentliga förmåga bara för att få det att gå runt. De vill ju sjukskriva mig sedan länge, men som student finns inte det alternativet. Känner mig trygg med min vikt dagbok där jag har makten att styra över mina beslut helt enkelt.
mm. Är som bekant väldigt känsligt ang vikten. Rasade i vikt av Gilenyan och tappade inte mer hår än normalt. Kan väl glädjas av att jag har enormt mycket hår, så tror inte håravfall hade synts egentligen. Well Well oavsett vad kommer detta med Mabthera väldigt olägligt, så MS teamet blev liiiiiite upprörda när de ringde. Så får se hur det blir helt enkelt.
Hej… Fortfarande inte förlikat mig med att jag har MS.. Och nu läser jag här att ni är några som gått upp i vikt av Mabthera, som en person med ätstörnings problematik är detta KAOS för mig. Är ni många som gått upp i vikt? Och ser att en del tappar hår, alltså ska jag bli tjock och hårlös nu tänker jag och får panik på riktigt..Ja det är bara en yta, men vi lever i en ytlig värld helt enkelt. Kommer få min första dos Mabthera nu om någon vecka(skulle fått imorgon, men inte mentalt redo). Gömmer mina känslor kring varför “just jag” och kör på som vanligt. Fick Gilenya först, sabba min lever big time och stoppade tydligen inte skoven. På började en dropp behandling men fick akut avbryta andra gången då jag inte kunde andas längre. Så allt kring (min) MS känns bara som ett tecken av ondo i min värld.
Tack för alla svar.. Tar mig till det ni skriver. Och känns skönt att höra att det är inte bara jag som tycker det är jobbigt. Är inte öppen med det än, delvis för att jag ogillar när folk tycker synd om mig plus inte accepterat det än själv. Tar vara på varje dag, och njuter av enkla saker, som att kunna gå lååååångt innan jag känner av något. Lider dock av ångest över vad som kan ske om jag sover, så tyvärr missköts sömnen väldigt mycket.
Gick och la mig en kväll- mådde verkligen jättebra, när jag vaknade var ALLT fel. Gick runt o var dålig i kanske 2 månader, tog mig till VC en dag när det var som värst, och sa: hjälp mig, något är väldigt fel. 3 veckor senare fick jag diagnosen. Så allt gick väldigt fort.
Tack söta för svar. Tycker det är jobbigt att hantera alla känslor och mår väl inte jättebra i grunden, så är lite känslig och envis typ. Hur pass öppna är ni med att ni har MS? det är en stor hemlighet hos mig, endast den närmsta sfären som vet om det. Tror jag skäms helt enkelt, den vanligaste bilden av MS är ju just den extremt negativa och vill ju inte att folk ska tänka-känna så om mig. Svårt det här…
-
FörfattareInlägg