Inlägg om: rituximab

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.

Svar om Radiologiskt högaktiv MS, Tyruko, Rituximab under lång tid och Högsignalerade förändringar

MS-neurologen Lucía Alonso Magdalena, biträdande överläkare och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

Radiologiskt högaktiv MS

“Hej Har en fundering kring vad radiologiskt högaktiv MS betyder. Kan de påverka prognosen?”

Svar: Hej! Det finns egentligen ingen entydig definition för ”radiologiskt högaktiv MS” men de flesta skulle nog säga att det betyder många nya eller kontrastladdande MS förändringar/lesioner/skadorna på MR vilket innebär en hög grad av inflammation i det centrala nervsystemet. Prognosen varierar mycket mellan individer men en sådan bild talar för mer aktiv sjukdom och mindre gynnsam prognos. Har man ingen behandling är det hög tid att börja. Har man redan behandling kan det innebära att man behöver en mer effektiv och kraftfull behandling.

Tyruko

“Hej! Har Tyruko värre biverkningar än Tysabri?”

Svar: Hej! Biverkningsprofil för Tyruko är lik den som ses för originalläkemedel (Tysabri). Tyruko har inte funnits länge men redan hunnit skapa en del oro bland patienter i Sverige. Anledning till det är att en del patienter i Storbritannien (framför allt från ett specifikt sjukhus i London) rapporterat en del biverkningar. Det är oklart vad detta står för men än så länge finns det inte andra signaler som pekar på värre biverkningar.

Rituximab under lång tid

“Ungefär hur länge kan man få rituximab? Jag ska få min 7e omgång och får den ännu var 6e månad. Jag förstår att sjukdomsbild/aktivitet påverkar hur ofta osv, men undrar ungefär när man börjar glesa ut den? Är det när man tryckt ner immunförsvaret tillräckligt, för jag har inte haft någon aktivitet sedan start med rituximab och hoppas det håller i sig såklart. Skulle det i så fall vara ett alternativ att sluta helt, eller fortsätter man livet ut?”

Svar: Hej! Det finns inga generella rekommendationer som gäller för MS patienter som behandlas med rituximab och dessutom görs det olika avseende behandlingsintervaller på de olika centra runt om i landet. Med detta sagt, så är rituximab ingen behandling man har livet ut, bland annat då sjukdomen blir mindre aktiv av sig själv med stigande ålder samtidigt som man blir känsligare för biverkningar.
Vad gäller ditt fall: Det beror lite på din ålder, hur länge du har haft MS och hur det ser ut med biverkningar (till exempel infektioner). Är du närmare 55–60 årsålder och utan särskild tendens att utveckla infektioner borde man kunna glesa ut till årlig behandling och därefter avsluta kring 60 årsålder. Har du däremot återkommande infektioner kan man överväga att sluta redan nu och fortsätta följa upp med MR.
Är du yngre borde man kunna glesa ut till årliga behandlingar och samtidigt monitorera/följa dina B-celler och immunglobulin G. Fråga gärna din neurolog, det kan finnas någon specifik anledning till att du fortfarande har behandling var 6:e månad.

Högsignalerade förändringar

“Hej ,vad menas med ”2 högsignalerade förändringar cervikalt?” är det pågående inflammation?”

Svar: Hej! Det betyder två förändringar/lesioner/skador i halsryggen. MS är en möjlig orsak men det kan finnas andra (åldersrelaterade, diskbuktning). Om de är på grund av MS och är kontrastladdande tyder på pågående inflammation.

Covid-19 uppdatering för patienter som får anti-CD20 behandling 2022-01-17

I samband med den ökande smittspridningen av Covid-19 så ser vi också ett ökat behov av att ställa frågor som rör MS och sagda virus här på Ung Med MS. Samtidigt som allmänheten blivit medveten om att två doser vaccin inte ger ett speciellt gott skydd mot smittspridningen av virusvarianten Omikron (även om det verkar ge ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död för de flesta). Allt fler MS-patienter, i synnerhet de som står på anti-CD20 behandling (Mabthera, Rixathon, Truxima, Ritemvia, Ocrevus mfl), har blivit varse om att det inte är säkert att de fått tillräckligt med antikroppar även efter sin tredje vaccindos.

Vissa har blivit uppmanade av sina mottagningar att ta ett antikroppstest, andra har inte fått den uppmaningen. Vissa har fått höra att de ska kontakta sin MS-mottagning vid ett positivt testsvar för Covid-19, eller att kontakta infektionsläkare på annat sätt, för bedömning om man vid ett tidigt skede ska sätta in behandling med antiviral monoklonal antikroppsterapi. Andra har ingen aning om att vad som rekommenderas. Tillgången till antiviral monoklonal antikroppsterapi kan dessutom vara mycket begränsad och behöver samtidigt prioriteras till de patienter som behöver den mest.

Att döma av inläggen i forumet så finns det exempel på de som haft Covid-19 utan några komplikationer alls, samtidigt som de finns de som behövt läggas in. På samma vis som sjukdomen multipel skleros kan te sig väldigt individuellt med varierande svårighetsgrad, verkar Covid-19 kunna drabba både den breda allmänheten och oss MS-patienter väldigt olika. Så givetvis finns det många frågetecken, och även om vi som står bakom sidan inte är sjukvårdspersonal så försöker vi nu med hjälp av vedertagna källor hjälpa till med att räta ut dem. Så här följer några viktiga punkter som är värda att känna till just nu.

Rituximab och Covid-19

De flesta frågor gäller rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon, Truxima etc. kärt barn har många namn efter att patentet gick ut). Rituximab är en av de vanligaste bromsmedicinerna mot MS men tycks ge ett sämre vaccinationssvar (åtminstone vad gäller antikroppar). Vad gäller T-cellsvar så verkar MS-patienter på rituximab kunna få ett robust sådant. På grund av varierande vaccinationssvar kan det vara av värde att veta att svenska MS-sällskapet, redan i sin senaste uppdatering från september, skriver att: ”Infektionsläkare skall omgående kontaktas vid positiv PCR test för SARS-CoV-2 (gäller även lättare symtom) för ställningstagande till tidig initiering av antiviral monoklonal antikroppsterapi.”. Detta är något som vissa kliniker i Sverige särskilt har informerat sina patienter om i närtid,

Prioritering av testning

Vid symtom är det särskilt viktigt för patienter på anti-CD20 behandling att försöka få tag i ett PCR-test, även om man har fått tre doser vaccin, och även om det råder prioriteringsordningar i olika regioner på grund av testbrist. Det är högst troligt att patienter som tar anti-CD20 behandling hör till de som bör prioriteras! Folkhälsomyndigheten listar i texten ”Stöd för prioritering av testning och smittspårning under fjärde vågen av covid-19” att just personer med en indikation/diagnos som kräver övervägande av läkare för fortsatt handläggande, som särskilt viktiga att testa.

Oro

De allra flesta har ett tillräckligt vaccinationsskydd och kommer inte att få ett allvarligt sjukdomsförlopp vid en Covid-19-infektion med Omikron. Däremot så är risken för ett allvarligt förlopp som sagt något högre, samtidigt som det finns en erfarenhet av att patienter med anti-CD20 behandling tagit längre tid på sig för att tillfriskna, eftersom immunförsvaret ofta är påverkat och kan behöva lite hjälp på traven. Vår avsikt med detta inlägg är inte att skapa oro utan på bredare front informera om sådant som enbart delar av patienterna har blivit informerade om från sina kliniker. Får du inte testa dig, har du testat positivt eller känner du en stor oro så kontakta din klinik. Har du frågor och funderingar, eller bara vill prata av dig så finns vi naturligtvis alltid här för dig på ungmedms.com.

Ta hand om er allihopa!
/ @Emma och @Qbert

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.