Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Det känns lite fel, men det känns som en lättnad att man inte är ensam med så aggresiv ms. Assistansen för mig är livsnödvändig samtidigt som det verkligen är hemskt attt inte ha ngn frihet och ensamtid.
jag Undrade mest, alla som är sjuka med ms som är i min ålder (36) verkar så himla friska. Jag har hjälpbehov med allt förutom att tänka och prata. Jag har assistans dygnet runt och det medför ju en annan typ av problematik än bara sjukdomen. Har ser din situation ut?
Hej,
nu har jag också fått Tolterodin för att prova som ett hjälpmedel. Jag tycker det är mest jobbigt att bli nervös över att det inte finns toaletter överallt som är anpassade. Är det någon mer som använder Tolterodin vid behov? Hur upplever ni i så fall att det fungerar?Hej
Jag var den fjärde i Göteborg att göra en behandling. 2010, jag var 27 år.
Haft diagnos sen 2009, sjuk sen sent2007.
En ovanligt aggressiv ms. Jag fick absolut inte tänkt och önskat resultat.
Sjukdomen har långsamt fortskridigt och jag har idag assistans dygnet runt.Jag vill bara nyansera behandlingen lite. Däremot ångrar jag mig inte, vem vet vart jag hade varit utan den.
Om läkarna träffar rätt på patienturvalet så kan det vara fantastisk.
Jag vill inte skrämma någon., trots mitt stora handikapp lever jag ganska bra, gott humör, starkt psyke och bra assistenter kan man komma relativt långt med.
Hej igen,
tänkte dra vidare lite på denna tråden, de känslorna jag beskrev gäller fortfarande, att inte fler har svarat och sagt jo jag mår som dig bevisar bara mina känslor, så, finns det fler här inne med större handikapp i ung ålder? Det hade varit trevligt att lära känna andra unga oavsett handikapp, men inte särskilt givande egentligen då vi inte skulle kunna utbyta erfarenheter kring olika sakeer, ex, resor, sociala aktiviteter, rullstol etc etc.