Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag var i din sits för ett par månader sedan och vägde mellan tysabri och gilenya.
Jag gjorde en plus/minus lista med de båda utefter mina behov så det rekommenderar jag att göra. Till exempel så hade gilenya egentligen passat mig bättre då jag inte måste vara bunden till att åka till sjukhuset en gång i månaden, alltså om jag skulle ut å resa ett par månader hade det inte varit något problem med gilenya. Och det kändes skönt att bara behöva ta ett piller om dagen 🙂
Samtidigt gillar jag att åka till sjukhuset å träffa personalen, ta lite blodprover, det känns som att de har mer koll på mig då.
Men vad som i slutändan avgjorde det för mig var statistiken, tysabri är bättre på pappret (det är dock inte för alla det funkar), så det avgjorde det.
Better safe than sorry 🙂Hej!
Jag blir inte av med min yrsel, mina andra symptom från skovet är så gott som försvunna men yrseln påverkar mig mycket. Jag har börjat fundera lite på om det är psykologiskt också? Då jag blir väldigt rädd när jag är ute själv och känner av yrseln, är rädd att jag inte skall kunna ta mig tillbaka hem och då blir det värre. Så jag har googlat och hittat det här. (Jag är extremt otålig så orkar jag inte vänta tills jag får träffa läkaren/sjukgymnasten).http://www.svenskneurootologiskforening.se/dokument/VardprogramYrsel.pdf
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12599Vad tror ni om att göra detta träningsprogram för balansen?
http://www.vetenskaphalsa.se/se-filmen-om-balanstraning-vid-yrsel/Hittade även den här infon om “fobisk postural yrsel”. Tycker den var himla intressant och känner igen mig på vissa saker;
http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/yrsel-psykogen-yrsel-somatoform-yrsel-fob/http://www.yrsel.com/ywp/fobisk-yrsel/
”Rädslan styr uppmärksamheten mot symtom i kroppen, vilket förstärker symtomen, och man hamnar lätt i en ond cirkel där yrsel ger upphov till rädsla/spänning och där ökad rädsla/spänning i sin tur ger upphov till mer yrsel. Olusten kan bli så stark att man drar sig undan sociala situationer som umgänge, bio- och teaterbesök och att gå i affärer – stå i kö kan vara särskilt påfrestande.”
Vad tror ni?
Hej Danial!
Neroförbundet har en förening i Göteborg som man kan bli medlem i:
http://www.neuroforbundet.se/lokalforeningar/vastra-gotaland/goteborg/Tex skall de som är medlemmar med MS träffas imorgon på fikaträff:
http://www.neuroforbundet.se/lokalforeningar/vastra-gotaland/goteborg/sektionerna/ms-multipel-skleros/Ett tips 🙂
Hej, det måste kännas jättejobbigt. Jag hade pratat med honom, frågat hur han känner med det hela och föreslagit parterapi.
MS är ju kroniskt och hade jag varit du hade jag velat veta att han förstår att jag kommer leva med detta i hela mitt liv, och att han är med på det och kommer ställa upp för dig. Annars är det lika bra att avsluta det nu.
Alltså förlåt om jag låter hård. Han kanske bara behöver tid och hjälp att förstå vad det innebär. Men jag hade velat veta att han kommer va där för mig, för jag kommer inte vilja ödsla någon tid på någon som tvivlar och som jag slösar bort år på.Edit: Förresten det kanske finns något anhörig-stöd? Han behöver säkert prata med någon som också är anhörig och hur de hanterar diverse saker.
/Singel och cynisk 😉
Ja, jag antar du har rätt i att stress är bidragande. Så svårt att leva utan stress dock, jag blir stressad av att vila (jobbar på det).
Men men jag får fråga ut läkaren om yrseln på onsdag, återkommer om jag hittar ett magiskt piller!
Hej fagel, kan nu se ditt svar.
Tack för tipset om spirit, skall testa det när jag känner mig redo.Jag förstår vad du menar med att “bestämde mig för att jag inte är ms”. Jag märker att anhöriga blir förvånade när de träffar mig att jag fortfarande är jag. Vilket gör mig mer ledsen. Är så rädd för att bli “tjejen med ms”, för jag Vet hur folk fungerar och tänker.
Men som du säger, när jag orkar tänker jag också bestämma mig för att inte vara MS, jag skall äga sjukdomen. Inte att den äger mig.Tack för ditt peppande svar, och grattis till bebisen 🙂
Tack för ditt svar! Precis som du säger har jag känt av att yrseln blir lindrigare när jag äter ofta och regelbundet samt dricker mycket vatten. Försöker att inte ha mer än 2-3h mellan måltiderna.
Vet du om det finns något från apoteket som hjälper mot yrseln?
Okej det låter bra, ser fram emot att (förhoppningsvis) få starta med lite mediciner :).
Tycker det är så svårt att lyssna på kroppen, att veta vad som är bäst. Idag trotsade jag faktiskt kroppen och gick ut och försökte va “som normalt” och även om det var jobbigt fysiskt så gör det så gott psykiskt att jag klarade det. Så jag ser det som att det “var värt det”
Tror på det du säger att man får modifiera de gamla saker man tycker om att göra. Då kan man fortfarande göra dem, men kanske inte fullt ut dock..
