Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Hej Alicia!
Jag fick ju diagnosen ungefär samtidigt som dej… Har du hunnit smälta det något?Förstår att det känns lite pressat just nu! Håller tummarna för att du blir gravid snabbt 🙂
Ja, jag har också förstått det som att graviditeten har “samma effekt” som bromsmediciner (kroppen sänker immunförsvaret för att inte stöta bort fostret). Härligt att du kunde amma en period 🙂 Gissar att det inte var ett helt lätt beslut att ta när läkaren ville motsatsen, men man måste ju välja det som känns bäst för en själv!
På vilket sätt är du hängig? Känner du dig trött, eller har du snuva/huvudvärk/halsont?
Jag har precis börjat trappa in Tecfidera och har fått förklarat för mig att antalet infektioner inte ökar pga medicinen. Hur upplever ni andra – har ni fler förkylningar nu än före behandlingen?
Vilken härlig bekräftelse att MR:n inte visade några förändringar! Grattis 🙂 Och skönt att bierkningarna hann avta något. Tror du att du kommer att fortsätta med Tecfidera efter graviditeten?
Hur länge måste du vara utan behandlingen innan du får bli gravid? Har du trappat ut eller kan man sluta rakt av? Ursäkta alla frågor, du behöver självklart inte svara om du inte vill!
Jag vill också gärna lägga så lite energi som möjligt på diagnosen. Men först måste jag nog inse lite mer vad som har hänt. Tack för stödet! Du har så rätt i att man inte ska sörja i förtid. Trots allt vet ingen vad som händer imorgon.
Jag får hoppfullhet när du skriver att du inte har haft något skov på fem år och att du har fått ett barn sedan diagnosen. En av mina rädslor är att MS ska hindra mig från att skaffa familj, men ju mer jag läser så förstår jag att det går bra för de flesta. Jag antar att du var tvungen att göra uppehåll i medicineringen under graviditeten. Hur kändes det?
Tack för peppet! Jag får fundera lite på om jag ska ta kontakt med en kurator… Upplever du att oron har minskat tack vare dessa samtal?
Du har rätt i att jag inte borde lägga ner mina framtidsplaner. Just nu är jag mitt i en lång utbildning och den ska jag i varje fall läsa klart 🙂
Hej!
Jag är en tjej på 26 år som nyligen fick diagnosen MS efter ett par års utredning. Min förhoppning här på forumet är att komma i kontakt med andra människor i min situation. Ingen i min bekantskapskrets har sjukdomen (vad jag vet).
Just nu har jag bara milda sensoriska restsymtom. Jag påbörjade precis behandling med Tecfidera och hoppas på att slippa så mycket biverkningar. Än har jag inte riktigt förstått att jag faktiskt har MS.
Nu håller jag tummarna för att alla medlemmar tillsammans håller forumet aktivt, för den här platsen behövs verkligen för att ventilera och peppa 🙂
Jag känner igen mig i det du skriver! Jag hade mitt skov för flera år sedan, men det var först nu som MR:n visade något tydligt. Så var inte alls beredd på diagnosen… Å andra sidan verkar ju även jag ha en mild variant, med tanke på att jag inte har fått något mer symtomatiskt skov.
Du har så rätt i att man ska leva och njuta! Det enda man kan göra är att ta sina mediciner och hoppas att allt går bra 🙂
Låter jobbigt med så mycket biverkningar, Tessan! Hur har det gått, har de avtagit något?
-
FörfattareInlägg