Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Hej Antoinette!
Intressant det du skriver om epiduralen. Jag bor också i Västerås (tolkar dig så) och födde här. Jag behövde inget samtal för godkännande av epidural. Jag frågade bara min neurolog via 1177 huruvida olika “smärtlindringsmetoder” kunde komma att behöva anpassas pga ms. Men det var inga konstigheter att använda epidural, och inga frågetecken dök upp från förlossningsavdelningen. Däremot avstod jag den när jag blev erbjuden.
Hej!
Jag födde mitt första barn i september i år och jag hade en helt fantastisk graviditet och förlossning! Inga graviditetsbesvär eller komplikationer vid förlossningen. Min ms har inte varit aktiv sen jag insjuknade för några år sedan. Jag har gått till vanliga MVC som (så gott de kunnat) läst på om sjukdomen. Det har egentligen inte varit på tal om ms förutom vid diskussion gällande amning.
Jag fick en remiss till specialistmödravården i början av graviditeten, men man ansåg inte att min ms var till anledning att fortsätta gå där (om jag inte ville). Gällande att vara garanterad sin plats kan jag inte uttala mig om, men jag blev mottagen som “vem som helst” på förlossningen 🙂
Allt gott! 🙂
Hej! Jag går i samma tankar. Har i dagsläget varit på mitt nuvarande jobb i ca 6 år. Där vet alla om min diagnos, mestadels egentligen för att mina arbetstider inte är så flexibla och jag var tvungen att blanda in kollegor och chef i samband med utredning och medicinering (mabthera).
Mina tankar går i att inte berätta om min diagnos för framtida arbetsgivare, då min ms inte påverkar mig. Däremot är jag tvungen att en gång i halvåret besöka sjukhuset för min Mabthera. Ska man då plötsligt försvinna från jobbet för en dag utan förklaring, eller kommer man bli tvungen att berätta tillslut ändå?
Jag tycker du ska satsa! Saker och ting löser sig oftast.
Lycka till!!
Hej!
Jag fick min diagnos för 3 år sedan efter en inflammation i synnerven samt känselbortfall i benen (vilket idag är helt återställt). Jag sattes på medicin på en gång och lever vilket vanligt liv som helst. Tränar hårt, jobbar deltid och pluggar. Det enda besvär jag har av sjukdomen är precis som du beskriver, medicinen. Jag lever mitt liv som innan diagnosen och hoppas att det kan få förbli så.
Kram!
Jag känner igen det du beskriver, upplever det på min vänstra hjärnhalva. Dock har jag inte högaktiv ms, men heller inte upplevt något skov efter huvudvärken.
Hej igen!
Jag fick träffa en jourläkare som (efter min uppfattning av honom) inte var allt för insatt i ms. Han menade på att besvär med minnet och andra upplevda kognitiva besvär inte kan ses som direkt kopplat till ms, eller som ett skov och att detta inte går att behandla. “Men om jag vill kan jag få träffa ett ms-team om 2 månader”. Sen var det inte mer med det…
Jag får precis som Emma tipsar om ovan, hitta lite egna strategier för att jobba på det. Kanske köpa en ny almanacka eller två 🙂
Tack för att ni vill dela med er!! Vet inte hur man svarar alla i ett separat inlägg, men jag vill verkligen tacka er alla för era svar så jag skriver såhär. Vad skönt (om man får säga så) att inte känna sig ensam i att ha det “såhär”. Är relativt ny med ms jag också, 2 år precis som Oligo. Trodde först inte att ms kunde påverka minnet/kognitiva, utan varit fast inställd på att kroppsdelar så som armar och ben kommer att påverkas.
Jag ska till läkaren på tisdag för byte av medicin, så detta ska jag passa på att ta upp med honom.
Kramar på er och hoppas att det blir bättre för er!