Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Intressant.
Nu kommer du tro att jag har för mkt fritid men jag har faktiskt lite snabbt kollat upp det där med gula tänder och gurkmeja. Det finns indikationer på att gurkmeja kan ge vitare tänder, och det finns tom gurkmejatandkräm. Om det funkar, eller hur bra verkar inte solklart men i länder som Indien har man länge använt gurkmeja för tandblekning.
Väldigt intressant angående din vän. Jag hittade flera källor (tänk bloggar) som skrev om gurkmejan (eller kurkumin för att vara mer exakt) men då jag är skeptisk till sådana informationskällor började jag leta runt i typ PubMed och liknande för att få en med vetenskaplig vinkling. Jag blev överraskad av hur mycket forskning det gjorts, och görs, på kurkumin och de artiklarna jag länkade till ovan är endast ett axplock av vad jag hittat. Jag letade också lite mer specifikt (typ kurkumin och MS) men om man breddar sin sökning lär man hitta klart många fler artiklar. Efter att ha läst ett tiotal artiklar så får iaf jag bilden av kurkumin som ett potentiellt väldigt bra ämne att ta, dock är jag av åsikten (likt flera andra) att det bästa kanske är att inta det i dess naturliga form, dvs färsk (som en rot) eller i pulverform.
Jag äter färsk gurkmeja ungefär 5 ggr/v (tillsammans med svartpeppar) och precis som dig så har jag inte märkt någon skillnad men tänker att allt anti-inflammatoriskt är positivt. Ska dock tilläggas att jag inte har så stora problem från början så det kan ev förklara varför jag inte känner någon skillnad mot innan.
Dags för en liten uppdatering. Efter att ha läst och letat de senaste veckorna har jag hittat några intressanta studier som berör ämnet kost. VI börjar med kurkumin som är en substans som finns i gurkmeja. Kurkumin har många potentiella positiva hälsoegenskaper och är väldigt anti-inflammatoriskt och har tom lyfts fram som potentiell behandling mot en rad sjukdomar, däribland många autoimmuna. VI börjar med en översiktsartikel från Harvard:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3535097/Fritt citerat från abstraktet:
“Some promising effects have been observed in patients with various pro-inflammatory diseases including cancer, cardiovascular disease, arthritis, uveitis, ulcerative proctitis, Crohn’s disease, ulcerative colitis, irritable bowel disease, tropical pancreatitis, peptic ulcer, gastric ulcer, idiopathic orbital inflammatory pseudotumor, oral lichen planus, gastric inflammation, vitiligo, psoriasis, acute coronary syndrome, atherosclerosis, diabetes, diabetic nephropathy, diabetic microangiopathy, lupus nephritis, renal conditions, acquired immunodeficiency syndrome, β-thalassemia, biliary dyskinesia, Dejerine-Sottas disease, cholecystitis, and chronic bacterial prostatitis”Nästa artikel handlar mer specifikt om kurkumin och MS (med den optimistiska titeln “Curcumin has bright prospects for the treatment of multiple sclerosis”) och är även den en översiktsartikel:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20828641Följande studie visar även på skyddande effekter på axon:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24382451Ett av problemen med kurkumin är att det har låg biotillgänglighet, dvs det är svårt att tas upp i kroppen. Det mest effektiva sättet att öka denna biotillgänglighet är att äta svartpeppar samtidigt som man äter gurkmejan. Detta är också något som man snabbt kan läsa om vid en googling. Givetvis har studier kring biotillgängligheten kring kurkumin testats i en studie:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3918523/Om vi går från kurkumin och vidare till hesperidin. Hesperidin är ett ämne som finns i stora mängder i citrusfrukter (https://en.wikipedia.org/wiki/Hesperidin) och som har visats (i flera studier) kunna skydda mot inflammation och lindra sjukdomstillståndet hos möss med EAE, musmodellen av MS.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27912911Artikeln visar på väldigt positiva effekter på EAE och jag blev förvånad över dess stora påverkan.
Jag avslutat med att länka till två studier som visar på kopplingen MS och brist på D-vitamin, samt på koppling till störd tarmbiota och EAE:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27725127https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20660719
Mycket vetenskapliga studier nu jag vet men det är där jag letar efter information. Ska man sammanfatta ovanstående kan man kanske säga att gurkmeja tillsammans med svartpeppar, citrusfrukter och D-vitamin är alla bra saker mot MS, samt att tarmbiotan verkar spela stor roll i sjukdomen. Jag tycker det är intressant att det görs så pass mycket forskning kring kost/fasta/tarmbiota och MS. Ovanstående är ett axplock av vad jag hittat senaste tiden och en majoritet av alla artiklar jag läst är max 3-4 år gamla, dvs forskningen är väldigt ny.
I träningstråden har jag för mig att jag länkade till en P4-dokumentär (spring för livet) om en kille som fick MS och tänkte precis som du gör, dvs att han ville träna upp sig inför framtiden. Läste hans blogg lite och han gick från “vanlig Svensson” till att bli långdistanslöpare och gå på gym samt tänka på kosten vilket hjälpte honom väldigt.
Hej Lina
Ångestproblematik är inget ovanligt, speciellt inte om man har MS. Det är väl ca 25% av alla MS-patienter som drabbas av depression varje år tex.
För egen del hanterar jag problemet genom att tänka på och läsa kring vad jag kan göra själv mot sjukdomen. Jag har tex startat två trådar här på forumet – en som handlar om träning och en om kost. Jag spenderar ganska mycket tid till att förkovra mig i alla de otroliga forskningsresultat kring MS som kommit bara senaste åren, och då pratar jag inte enbart om läkemedelsforskning. Jag säger inte att du ska göra som jag och börja läsa på/ändra kost/träning, jag berättar bara hur jag hanterar min sjukdom. Jag mår bra av att läsa på och se att det finns så mycket jag kan göra för min egen skull. Känner andra med MS som har liknande berättelser. F ö mår jag också så mycket bättre idag efter att ha ställt om kost och delvis livsstil, men det är en annan femma.
Länkar till en artikel från KI som länkades i en annan tråd.
http://ki.se/forskning/multipel-skleros-nytolkad-sjukdom
Där säger Fredrik Piehl samma sak som han gjorde under en föreläsning jag var på i höstas, nämligen:
“– När vi tittar på markörer för pågående nervskada kan vi se en väldigt tydlig ålderskorrelation, den är högst hos de yngre patienterna och sedan sjunker den. ”
“– Hela MS-behandlingen har haft ett felaktigt fokus. Ofta är det så att man behandlar patienter som har en ökande grad av neurologisk funktionsnedsättning i äldre år med mer effektiva, men potentiellt också mer farliga terapier. Vi underbehandlar i det tidiga skedet och överbehandlar till viss grad senare i sjukdomsförloppet. Det största problemet är dock underbehandlingen av yngre, säger han.”
Såsom jag förstått det har Mabthera ett större skydd än Tecfidera och är enligt berättelsen ovan det man bör välja om man är ung (och således har högre inflammationsmarkörer).
Så, dags för en uppdatering. Jag snubblade över två intressanta artiklar där den första är en ganska ny översiktsartikel där författarna pratar om tarmbiotan och dess roll kring autoimmuna sjukdomar. Den andra är från 2015 och där tittar forskarna mer specifikt på skillnader i tarmbiotan mellan personer med MS och IBD. Jag tar mig friheten att citera fritt från de båda artiklarna.
——————— artikel 1 ———————
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27481556
“Furthermore, a growing body of evidence suggests that the gut microbiota plays a role in the development of a range of autoimmune diseases including inflammatory bowel disease, multiple sclerosis, type one diabetes and rheumatoid arthritis. In this review, we summarize how advances in DNA-based sequencing technologies have been critical in providing baseline information concerning the gut microbiota in health and how variation amongst individuals in controlled by multiplesfactors including age, genetics, environment and the diet.”
“There have even been studies describing an improvement in the neurological symptoms of three multiple sclerosis patients after being administered faecal transplants for chronic constipation”
“Prebiotics are non-digestiblesubstances that may improve host health by promoting the growth of probiotic gut bacteria. Fructo-oligosaccharides and inulin are amongst the prebiotic compounds that are thought to promote bacteria such as Bifidobacteria and Lactobacilli. Of note, inulin and fructo-oligosaccharides are broken down into short-chain fatty acids, which have been shown to promote the differentiation of Tregs, and improve barrier function in the gut. Importantly,
both prebiotics and probiotics have been shown to prevent antibiotic-induced diarrhea or food allergies represents a noninvasive treatment for suppression of autoimmunity.”——————— artikel 2 ———————
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4569432/
“Taken together, these results suggest that the gut microbiota in patients with RR MS is characterized by moderate dysbiosis”
“Among the 21 species, a depletion of 19 species was striking in MS samples”
“Accordingly, it is conceivable that a depletion of a large subset of clostridial butyrate producers is associated with MS pathogenesis”
“Even though available information is too limited at present, we do not exclude a possibility that gut microbiota may influence on the neurodegenerative processes in MS.”
Intressant att notera är att författarna till den första artikeln nämner inulin och fruktooligosackarider som fördelaktig prebiotica. De ger även exempel på mat som är rik på dessa och deras lista stämmer väl överens med den lista som Tim Spector ger i sin bok The Diet Myth som nämnts tidigare i tråden. Jag har själv sedan i somras även inkluderat en del av råvarorna i listan i min mat, speciellt jordärtskockor, vitlök och andra typer av lökar.
Dags för en liten uppdatering. Nyligen släpptes en artikel från Harvard Medical School med namnet “Environmental control of autoimmune inflammation in the central nervous system”. I den går författarna igenom vad vetenskapliga studier i dagsläget sagt om omvärldsfaktorer och de tittar främst på solljusexponering (D-vitamin) och kost och dess påverkan på tarmbiotan. Jag citerar lite fritt från artikeln:
” only in 2011 was the essential role of the gut flora for the development of CNS inflammation discovered”
“a recent study in pediatric MS showed perturbations in the gut microbiome of patients favoring increased glutathione metabolism and pro-inflammatory pathways associated with neurodegeneration”
“dietary intake and microbial production of long and middle chain fatty acids promote the differentiation of pathogenic T cells in the gut and their subsequent induction of inflammatory lesions in the brain. Conversely, short chain fatty acids lead to the expansion of protective regulatory T cell responses and ameliorate disease”
Jag är osäker om alla kan läsa hela artikeln men länkar till PubMed iaf.
Stämmer bra Tomasni. Artikeln är en review-artikel kring ämnet intermittent fasta och eftersom fasta och intermittent fasta är en del av tråden, och eftersom fasta har visat sig ha god effekt mot MS och inflammation, tänkte jag att det kan passa bra med en sådan artikel. MS nämns förvisso i artikeln men endast en gång. Författarna Mattson och Longo är för övrigt två väldigt framstående forskare i ämnet. Tidigare i tråden har jag och andra länkat om fasta och MS och inflammation.
En fantastiskt bra översiktsartikel om intermittent fasta. MS nämns endast i slutet men man får en bra överblick kring fasta överlag.
https://www-ncbi-nlm-nih-gov.ludwig.lub.lu.se/pubmed/27810402
