Hej! Välkommen hit säger jag ändå, under omständigheterna.
Som jag ser det har de hittat din MS i väldigt tidigt stadie med så få plack – det är en bra början bara det. Som du säger är dagens MS-mediciner bra och effektiva och det är en sjukdom det forskas mycket på – även där en fördel och positiv sak (om vi ska titta under skiten och det tråkiga i att få en diagnos alls).
Det är okej att tycka att livet suger, att känna oro inför framtiden och att känna att allt slängs upp och ner, det gör det på ett eller annat sätt för oss alla, tror jag.

Efter 3,5 år kan jag ändå säga att min MS inte påverkar mig på daglig basis. Kan känna en trötthet när livet blir väl tungt och stressigt, kan känna ”sockerdricka” under fotsulor, framför allt, när jag stressar för mycket men däremellan lever jag mitt liv ganska så vanligt. Jobbar som IT-konsult, har extrajobb på café med längre tider, gymmar, springer Vårruset och Tjejmilen (inte snabbt men det är min egen lathet 😉).

Livet kommer fortsätta även för dig och kom ihåg att ingen vet vad som händer imorgon. Du kommer vara bättre kollad med blodprov, hälsa och magnetröntgen än majoriteten av befolkningen på jorden. Visst, hade vi kunnat välja att lämna tillbaka MS’en hade vi naturligtvis gjort det men det finns också fina saker med det som gör att du kan få lära känna dig själv på ett annat sätt och även få känna ett band med andra i samma situation.

Skriv av dig här, om du vill, vi är många som vill lyssna, trösta och uppmuntra! Och på riktigt, livet är inte slut här. Ta hand om dig! ♥️

Hej! Jag körde på med pågående skov (2017). Hade först att benet sackade efter när jag kom upp i puls och även domnings-/sockerdrickskänsla i kroppen. På det fick jag synnervsinflammation.
Fick också kortison intravenöst.
Det jag kunde känna var lite läskigt var att när jag kom upp i puls försvann synen på det inflammerade ögat men så fort jag kom ner i vila kom det tillbaka igen.
Än idag kan jag känna domning/sockerdricka i benen när jag kört på bra på gymmet eller varit ute och sprungit, det är vad de (läkarna) kallar pseudo-skov. Det är inget nytt men du kan märka av gamla symptom. Det är tillfälligt och försvinner efter en stund igen.
Jag skulle säga att du kan köra på MEN var snäll mot kroppen och känn efter vad den klarar av just nu. Du kanske inte kan köra i 110 som du brukar men 70-80 kanske kan vara tillräckligt en tid. Ta inte ut dig fullt utan tänk mer åt halvfart-hållet i så fall. Känner du dig osäker kan du alltid kolla med neurologen vad de säger om just det här skovet och förutsättningarna du har eller om sjukgymnast finns nära (om du har ett MS-team, t.ex.) som kan tipsa. Lycka till!

Jag tillhör Region Jönköping och jag vet egentligen inte om jag har ett team så, men varje år träffar jag neurologen, arbetsterapeut och sjukgymnast för årskoll och på det magnetröntgen. Har ett nummer till sjuksköterska jag kan ringa och som ska vara första kontakten, tror jag. Men som sagt, kuratorerna har inte spetskompetens för MS just eller så.
Hur funkar det för dig med årskoll, har du samma procedur med de professionerna och då kanske samma människor? Tänker att det är det som är teamet i så fall.

Det är en sanning med modifikation. De kan se om man enbart har det kortvariga skyddet eller även det långvariga. Jag hade Covid-19 i mars och har både kort- och långvariga skyddet aktivt. Däremot kan man inte, som du säger, veta om man är immun för alltid.
Jag, personligen, lever inte annorlunda idag från när jag fick veta. Men det var ändå skönt att få bekräftat att det var det jag jag hade, som jag misstänkt hela tiden.

@Saga98 Som Therese säger så finns det ju andra att byta till så kör inte in i väggen, blir det outhärdligt, kontakta neurologen!