Inlägg om: PPMS

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.

Svar om Kognition, Hjärtklappning, Antal plack och Misstänkt PPMS

S-neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

Kognition

“Hej! Kan man uppleva att man tappat kunskap med kognitiv påverkan?”

Svar: Hej!
Kognitivpåverkan innefattar alla ”högre” funktioner såsom bla minnet. För att ta reda på om kognitionen är påverkad och på vilket sätt så går man till en neuropsykologiska och gör en utvärdering. Utifrån svaren på denna kan man sätta in riktade insatser.
/Albert

Hjärtklappning

“Hej jag undrar om ms kan ge hjärtklappning av skadorna osv Med vänlig hälsning, Elvira”

Svar: Hej! Det är mycket ovanligt, jag har inte stött på det! Men, teoretiskt kan MS spöka på alla sätt, och pulsen styrs till stora delar av hjärnan. Dock ska alla andra orsaker uteslutas. Hjärtklappning är dock ett mkt vanligt fenomen hos gemene man!

Antal plack

Hej! Jag har precis blivit diagnostiserad med MS. Dem hittat tiotals plack i min hjärna! Min fråga är om placken har någon betydelse? Då vissa människor har tex bara 2-3 plack. Min andra fråga är om man kan se när sjukdomen startade?”

Svar: Hej!
10-20 (lesioner) är relativt normalt när man upptäcker MS sjukdomen, det finns en liten korrelation mellan antalet plack och svårighetsgrad. Det som ffa styr svårighetsgrad är var placken är belägna. Nej, man kan inte radiologiskt se när sjukdomen startade.

Misstänkt PPMS

“Jag har MS och fick diagnosen i juni 2021. Det började med ett skov i maj med domningar i hela vänster sida, nasalt- och sluddrigt tal, balanssvårigheter samt yrsel. Detta gick också över efter en månad.

Efter att jag fått diagnosen gjordes det en efterkontroll på mitt vänstra öga för att jag hade symtom i mars 2021. Visade sig att jag har haft en optikusneurit. Började med Tecfidera i juni för “snäll ms” men då visste vi inte om synnervsinflammationen. Fick byta till Mabthera i slutet på augusti.

I mitten av augusti fick jag urinvägsinfektion som behandlades med antibiotika på vårdcentralen. I slutet av september fick jag njurbäckeninflammation med sepsis och låg inlagd. Efter det konstaterades det att jag har resurin när jag kissat och nu har jag precis börjat med RIK.

Jag har som vi vet idag:
– 1 lesion i bakre vänstra kvadranten av övre delen av medulla oblongata finns en centimeterstor på T1 låg- och T2/FLAIR högsignalerande signalförändring.
– 1 lesion i höjd med C1. Den är belägen dorsalt till höger och mäter 5 mm i transversalplanet och 7 mm i kraniokaudalt mått.
– 1 lesion perifert belägen, c.a 7 mm stort avrundad högsignalerande signalförändring ses åt höger i medulla – i höjd med kotkroppen C3.
– 1 lesion, trekantig hypersignalerande signalförändring ses perifert ventralt åt vänster i medulla i höjd med vänstra foramina intervertebralia C4-C5.
– Ingen lesion uppvisar tecken till barriärskada eller diffusionsinskränkning. Totalt 4 lesioner. 3 i halsryggen och 1 i medulla oblongata.

Ryggvätska/lumbalpunktion: Ett flertal (>2) IgG-band ses i cerebrospinalvätskan som ej återfinns i serum.
– Csv-IgG: 52 mg/L.
– Csv-IgG index: 1.07.
– Csv-Leukocyter, mono: 9 x10E6/L.
– Normal Csv/S-albuminkvot. Inga hållpunkter för barriärskada.
– Stegrat neurofilament.
– Negativ akvaporin-4 serumantikroppar och MOG-antikroppar.

Under de senaste månaderna har jag successivt blivit sämre, balanssvårigheter och fötterna känns runda. Yrsel när jag tittar uppåt och kan inte duscha för jag blir yr. Har stora svårigheter att gå uppåt i trappor men att gå neråt går bra. Händerna har avsevärt mindre kraft och jag kan inte öppna förpackningar längre eller bära saker eftersom händerna slutar att fungera och jag tappar saker varje dag. Armarna somnar ofta. Domningar, stickningar i benen och annorlunda känsel. Pirrningar/stickningar och annorlunda känsel i ansiktet som kommer och går. Svårt att svälja mat nästan varje dag, tar bara stopp och jag får dricka eller harkla mig gör att få ner maten. Någon gång i veckan får jag tillbaka nasalt och sluddrigt tal. Värk i kroppen (men det har jag haft i många år förvisso, dock blev det bättre en period i somras när jag började med Gabapentin). Hade i somras även kramper i fötter och vader (på natten) men det försvann med Gabapentin, har dock kommit tillbaka nu, även dagtid. Extrem trötthet sedan allt startade. Är van att vara igång hela dagarna och har adhd. Som exempel så renoverade jag vårt hus som vi köpte för ett år sedan (original från 1970) på tre månader där jag gjorde det mesta själv och min man tog hand om våra två små barn. Nu orkar jag inget mer än vardag, kids och skola.

Jag tänker och tänker för mycket och funderar på om det kan vara PPMS. Tacksam för svar.”

Svar: Hej!
Din klinik, likvorvärdena och MR bilden ter sig mest likna en klassisk skovvist förlöpande MS. Med den sammanlagda bilden så behöver du stöd av MS-team, både MS sjuksköterska, MS fysioterapeut och MS-läkare. Man måste se över att du svarar på Mabtherabehandlingen (rituximab). Ev diskutera terapibyte. Man måste se över arbetssituationen, ditt psykiska välbefinnande mm. Du behöver en 10 000mila service! Jag har svårt att göra det i denna frågespalt.
Med vänlig hälsning, Albert

Foto av Darius Bashar från Unsplash

Detta inlägg har inga kommentarer

Från XXL till L och Temelimab

tomans

En resa mellan vanmakt och förtvivlan till hopp och förtröstan – en period kantad av en åsnas envishet, värkande muskler och sömnlösa nätter. Kanske leder vägen till ett bättre liv. Hoppet måste leva.

Innan vi tar avstamp: Jag är inte forskare eller neurolog och har ingen koppling till Karolinska (förutom att jag är patient),GeNeuro eller något annat läkemedelsföretag. Jag är en privatperson med progressiv MS som försöker förstå mer om nya läkemedel och vart forskningen är på väg.

Det jag skrivit här är inte på något sätt akademiskt fullödig eller komplett men väldigt personligt. Jag sammanfattar vad jag lärt mig genom att tala med mitt vårdlag på Karolinska och att läsa undersökningar och artiklar. Kommentarer är välkomna men jag kanske inte svarar på allt. Och ja, jag vet att det finns ett par svordomar i texten.

Det kom ett brev

Under sommaren, någonstans mitt emellan Covid-19 våg 1 och 2, fick jag ett brev från Karolinska Sjukhuset. Jag blev lite förvånad eftersom det inte fanns några aktiviteter inplanerade – och kuvertet var tjockt. Mer än ett A4 papper… jag slet upp det på väg in från brevlådan.

Sommaren hade varit för varm för min smak, jag hade börjat använda rullstolarna mer och mer. El-rullen åkte permanent i bakluckan på bilen och fick bära mig till min träning i 25-meterspoolen på det lokala badhuset. Jag hade rullat runt i ÅsaViggen (min manuella rulle) på Bauhaus, Biltema och Willys. Fatiguen hade blivit värre dag för dag och medicineringen hjälpte inte längre. Jag hade klivit över till progressiv MS, vilket känts tungt att inse.

Vi hade varit låsta hemma p.g.a. Corona som alla andra, men jag hade precis bokat en färjebiljett till Finland för att kunna se efter sommarstugan. Men även för att fiska, övervaka anläggandet av en ny väg och Corona-fika med släkten och annat löskefolk som bor mer eller mindre permanent i husen runt viken.

När jag öppnat kuvertet hittar jag inbjudningar till tre olika studier på Centrum för Neurologi på KS. Två av dem ignorerar jag direkt men den tredje handlar om en ny medicin. En studie på Temelimab. “Vad i hela friden är Temelimab?” Packandet av bilen får vänta, jag sätter mig framför datorn och börjar googla.

En timme senare har jag bestämt mig: Den här studien MÅSTE jag vara med i! Jag ringer alla telefonnummer som finns i brevet och lämnar två röstmeddelanden för att vara säker på att budskapet ska gå fram. Jag vill vara med.

Verkan av Temelimab

Under den timme jag lade på att söka information förstod jag att Temelimab är en ny typ av medicin som testas kliniskt för att påvisa om den kan minska eller förhindra progressionen av MS. I studien som jag anmälde mig till ges den till MS patienter som har, eller börjar uppvisa symptom på, ett progressivt sjukdomsförlopp och som tidigare har behandlats med rituximab (Mabthera).

Fakta: Temelimab neutraliserar ett protein som finns naturligt i hjärnan hos MS patienter, pHERV-W Env. Proteinets negativa egenskap är att det aktiverar de immunceller som angriper myelinet i hjärnan vilket ger upphov till demyelinisering, dvs. progressiv MS.

Fynd från tidigare studier tolkas även så att hjärnan kan regenerera myelin bättre när pHERV-W Env-proteinet neutraliserats (remyelinisering). Remyelinisering – den heliga graalen; kanske kan jag delvis återfå känseln under fötterna eller bättre gångförmåga?

Fördel, nackdel och biverkningar

Enligt GeNeuro har pHERV-W Env-proteinet ingen känd fysiologisk funktion, vilket medför att Temelimab förväntas ha god säkerhets- och toleransprofil utan någon effekt på immunsystemet. Detta har också bekräftats av alla hittills genomförda kliniska prövningar.

Potentiellt får jag alltså en bra medicin mycket tidigare än många andra (om försöken fortsätter efter ett år och jag svarar positivt på behandlingen).

Jag hittar ingen nackdel trots att jag försöker. Visst satsar jag på okänd häst – men alternativet är att fortsätta vara progressiv utan att ta chansen. Så roligt är det INTE att ha två rullstolar tycker jag.

Inklusions- och exklusionskriterier

Vad jag inte kände till när jag anmälde mig till studien, var att det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att man ska få delta i studien. Man måste till exempel

ha behandlats med rituximab (Mabthera).
ha, eller påvisa symptom på, sekundärprogressiv MS (SPMS).
ha en gångförmåga som överstiger 100 m.
ha ett felfritt EKG – hjärtproblem är exkluderande.
väga mindre än 100 kg.

Det kom ett telefonsamtal

Kommunikationen med KS tog fart i början av Augusti. Jag fick ett för-screeeningsbesök med min neurolog, och besökte avdelningen för att lämna en komplett blodstatus. 14 provrör med blod fattigare åkte jag glad i hågen hem. Då ringer telefonen.

“Vi glömde kolla en sak när du var här. Hur mycket väger du?” hör jag forskningssköterskan säga.

Helvete, vad är det här nu? Jag svarar, och får reda på att jag måste gå ner i vikt för att bli inkluderad i studien. Sussi, som min forskningssköterska kallas, hanterar samtalet väl, och vi kommer överens om att jag ska minska 8 kg i vikt på tre månader. “Det går. Det måste gå!” tänker jag stilla.

Problemet var bara att det var inte 8 kg det handlade om, det var 13,6 kg… men det behöll jag för mig själv.

En viktig sak

Jag har haft problem med min vikt sedan barnsben. När jag växte som mest på längden, och fram till 18-årsåldern, tunnade jag ut. 180 cm lång och 78 kg tung ryckte jag in i lumpen. När jag muckade efter 15 månader hade jag ökat till 82 kg (det är gott om god mat i bergrummen).

Med ett stillasittande arbete och tynande fritid gick det som det gick. Jag har alltid jobbat extremt mycket, 60 timmars veckor är inget ovanligt i konsult-branschen där jag verkat i 20 års tid. Ett antal år drev jag ett företag med kontor i tre städer, sov inget, körde bil mellan kontoren och hemmet och åt när det fanns tid (om det funnits guldkort på McDonalds hade jag haft platina).

Efter detta, och en rejäl utmattningsdepression, toppade jag på 119 kg.

En kollega (jag kallar honom MyckeMuskler) räddade antagligen livet på mig när han mer eller mindre släpade mig till Viktväktarna. Men det fungerade och jag gick ner 24 kg. Jag lärde mig väldigt mycket om näringsintag, kosthållning och vikten av träning (!), en kunskap som jag snabbt inser att jag har nytta av nu.

Intäkter och utgifter

Så, med Viktväktarkunskapen i bakhuvudet, en god relation till ägaren av mitt rehab-gym, och tillgång till en “riktig” våg satte jag igång den 10 Augusti. Samma dag som telefonsamtalet från KS kom.

Under tre månaders tid gjorde jag allt det där som man SKA göra om man har problem med vikten – men i ett rasande ursinnigt tempo. Jag bokförde noggrant näringsintag och träning och valde att ligga 1 500 kcal under rekommenderat intag per dag. Jag gymmade två gånger och simmade 3000 – 5000 m i veckan.

Träningen ger ju ett tillskott på kalorier, vilket innebär att jag kunde äta vettigt ändå. Enligt lagen om intäkter och utgifter i kalorier innebar det en viktminskning på ca. 1,4 kg per vecka. För mig, är det väl bäst att lägga till eftersom alla är olika disponerade för viktnedgång.

Från XXL till L

Den 6 November vägde jag in mig på 97,9 kg på KS och blev inkluderad i studien.

Kläderna jag hade på mig när jag stod på vågen var i princip de enda som jag hade, och det står Adidas eller Nike på varje plagg. Hela min tidigare garderoben är på väg till Myrorna – jag har minskat i klädstorlek från XXL till L.

Ny garderob ser jag dock som en möjlighet. En utmaning, absolut, men hur många gånger i livet kan man med gott samvete byta klädsmak? Köpa allting på nytt (eller begagnat), och välja att BARA köpa det som man VERKLIGEN vill ha?

Med en febless för svart, ferrari-rött och höga kontraster ska jag gå igenom hyllmeter efter hyllmeter på Quality Outlet… Fåfäng? Njä, skönt att kunna välja var jag vill handla. Märkeshomofil? Kanske. Men nån jävla nytta ska jag väl ha av bedriften.

Om även du vill vara med i studien

Fakta: I November 2020 startar en klinisk prövning på GNbAC1 (Temelimab) som utvecklats av företaget GeNeuro. Den årslånga Fas II studien drivs av Professor Fredrik Piehl (Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm) och riktas till patienter med sekundärprogressiv Multiple Skleros (SPMS).

Det är en randomiserad kontrollerad studie (Engelska: ”Randomized, double-blind, placebo controlled trial”). Det betyder att slumpvist utvalda deltagare får den verksamma substansen, medan en kontrollgrupp inom studien får placebo eller en (för) låg dosering för att vara verksam.

Om du vill vara med, men inte bor i stockholmstrakten, måste du vara beredd att resa hit ett antal gånger. I mitt fall tillbringade jag torsdagarna på Karolinska de tre första veckorna av studien. Ska du dessutom vara på avdelningen kl 07.30 som jag, kanske det är bra att sova i Stockholm natten innan besöket.

Kostnader för resor och uppehälle ska betalas av någon, av dig eller ditt landsting. Alla kan inte sova i vårt gästrum – även om några kan få göra det.

Under det följande året måste du vara på plats på Karolinska en dag varje månad för att få medicinen. Den måste ges på plats och precis som Mabthera intravenöst.

Två LP (ryggmärgsvätskeprov) ingår, ett i starten och ett i slutet. Bara så du vet. Min läkare är världsbäst på att göra LP, men alla gillar ju inte att ge ryggmärgsvätskeprov.

Alternativ till Temelimab

Det forskas mycket på medicin för progressiv MS. Det finns ett 20-tal substanser som ansetts ha potential att utvecklas till kommersiella läkemedel för att bromsa demyelinisering och/eller stärka kroppens förmåga till remyelinisering. Det pågår större kliniska studier i bl.a. USA och Australien.

Remyelinisering är inte ett unikt fynd från tester av Temelimab – stamceller, steroider, CNM-Au8, Miconazole samt ett antal andra substanser ger positiva resultat och är föremål för fortsatt forskning och kliniska tester.

Det finns minst ett kommersiellt tillgängligt läkemedel som anses bromsa demylenisering. Det marknadsförs under namnet Mayzent, den verksamma substansen är siponimod. Svenska Nuroförbundet publicerade en artikel om siponimod i September 2020.

Det florerar även rykten på internet om kosttillskott som promoverar remyelinisering. Detta ser jag jag personligen med stor skepsis på: Om det var så enkelt att en viss typ av sockermolekyl skulle vara mätbart positiv för remyelinisering och bromsa demyelinisering hade det troligen uppmärksammats av neurologer världen över. Vad jag vet är så inte fallet. Döm själv, men i mina öron låter det för bra för att vara sant.

Kontaktinformation till forskningsteamet på Karolinska

Notera att det alltid är förenat med viss risk att delta i en klinisk prövning av en ny medicin som inte är godkänd av Läkemedelsverket. De prövningar som gjorts hittills har dock påvisat små eller inga biverkningar av Temelimab – vilket gjorde att jag personligen valde att delta.

Men det är mitt beslut – du måste ta ett eget beslut.

Om du klarar “Inklusions- och exklusionskriterier” ovan, och är beredd att satsa på ett deltagande i studien, tycker jag att du ska ringa forskningssköterskorna och be dem screena dig för att bli inkluderad.

Ring 08-123 67 331 eller 08-123 67 311.

Av integritetsskäl uppger jag inte namnen på alla mina fantastiska forskningssköterskor, men en av dem heter Susanne (“Sussi”). De tar väl hand om dig, jag lovar. Och ja, jag har fått tillåtelse av Dr. Piehl att uppge telefonnumren ovan.

Till slut

Det här är ingen betald annonsplats eller rekryteringsannons. Jag hoppas ingjuta lite hopp och ge dig med SPMS en möjlighet att ta ett “leap of faith”. Att ha MS tycker jag ibland är ett ensamt helvete, ett krig mot hela världen inklusive min egen kropp och hjärna. Personligen tar jag hellre ett eget beslut och kör än att sitta på läktaren.

Jag ser studien som en möjlighet, ett sätt att själv ta taktpinnen och hamra fram ett solo – med mig själv som enda åhörare. Om bara en enda person till drar nytta av informationen, ringer till Sussi och blir med – då har jag vunnit ett krig. Gott så.

Håll ut!

Källor

Karolinskas studie på www.clinicaltrials.gov: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04480307?term=GNbAC1&draw=2&rank=8

Information om Temelimab (GNbAC1): https://multiplesclerosisnewstoday.com/gnbac1-for-rrms/

Resultat från andra kliniska studier: http://www.geneuro.com/en/clinicaltrials/english
(OBS: Google Chrome betraktar länken som ”osäker”, men det är den inte.)

Presentation på ECTRIMS 2019 kongressen i Stockholm:
http://www.geneuro.com/data/news/GeNeuro-ECTRIMS-PR-160919-ENG.pdf

Lista på studier från www.clinicaltrials.gov:
https://clinicaltrials.gov/ct2/results?cond=&term=GNbAC1&cntry=&state=&city=&dist=

GeNeuros hemsida:
http://www.geneuro.com/en/about/overview

Detta inlägg har 7 kommentarer

Svar om MS-fatigue, PPMS, Lhermittes-fenomen och svullen fot

Ung Med MS

MS-Neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

MS-fatigue

“Min fråga gäller om man fått bra (Mabthera) bromsmedicin i ett tidigt skede av sjukdomen och främst haft domningar och känselbortfall som skov kan ”klara sig undan” Fatique framöver? Kraftig trötthet startade och fanns ca 1 år före diagnosen våren 2018 men tolkades före dess som tonårströtthet då någon annan tanke aldrig fanns. De fysiska symtomen (skov?) kom ca ett halvår innan diagnos. Tröttheten har nu blivit mindre och mindre men finns där och blir klart påverkad om rutiner såsom sömn och kost rubbas. Kan MS-tröttheten/energilösheten ”försvinna” helt eller kommer den alltid finnas? Övriga symtom är borta och 3e bromsbehandling görs inom någon vecka. Vänligen Mamma E”

Svar: Vi vet tyvärr väldigt lite om vad som driver MS-fatigue. Vi vet däremot att bästa behandlingen är regelbunden motion – cykling, simning, gym, jogging mm. Vissa patienter som får högeffektiv behandling kan ibland rapportera en successiv förbättring av fatigue. Fatiguen kan successivt försvinna, men i dagsläget vet vi inte när eller varför den gör det ibland.

PPMS

“Hej! Här kommer en fråga från en mycket orolig person. Har fått problem med balansen när jag går (marken gungar) vilket sakta ökat. Hade tillfälliga domningar som försvunnit men istället kom muskelryckningar i framförallt benen och bålen men även armarna och dessa pågår fortfarande efter 5 v. Jag har gjort en MR på huvud och nacke (utan kontrast) utan anmärkning och två neurologer säger att jag garanterat inte har PPMS. Jag har såklart dammsugit internet (vilket påverkat min psykiska hälsa mycket negativt) men blir ju inte lugn eftersom det på många ställen står att det är möjligt med en MR utan anmärkning vid PPMS. Jag förstår det som att jag borde göra en MR även på ryggraden men det får jag inte. Jag är själv övertygad om att något är genuint fel i kroppen men stångar mig blodig och undrar om du kan bidra med någon kunskap/tips för vad jag kan göra/hur jag kan gå vidare och om det finns nåt hopp för en ev PPMS patient. Har googlat kring forskning men verkar inte som någon ljuspunkt i sikte vad gäller någon form av stamcellsbehandling. Vet du något som inte står på nätet? Mycket tacksam för svar.”

Svar: Oj, detta är svårt då jag egentligen behöver mycket mer bakgrundsinformation. Vad som är mycket gynnsamt i din symptombeskrivning är en blandbild med domningar och därefter muskelryckningar. Dessa symptom går lite emot varandra vilket gör att MS diagnos ter sig osannolik. En MR av hjärnan och övre halsryggmärg täcker 95-97% av hela CNS så det räcker för att ”screena” efter neurodegenerativa sjukdomar och MS. Jag har aldrig sett en progressiv MS (äldre beteckning PPMS) utan fynd på MR. Jag vet att kollegor rapporterat det i litteraturen, men jag tror inte det är MS. PS! Googla inte symptom DS! Se till att du får bra svar vid återbesök till din neurolog.

Lhermittes fenomen

“Hej jag är ny här och har en fråga ang mina symtom. Jag fick för 2 år sedan stickningar i kroppen och ef en månad ca gick över till värk som flyttade sig runt i ca 6 månader sedan helt plötsligt försvann. Men har en strålande smärta i rygg ut mot armen och benet kvar som kommer och går skarpare i perioder när jag tittar upp o ner. Nu för ca 1. 5 månad sedan så började jag känna mig lätt i kroppen o ibland som att gå på moln. Har även märkt att kropps delar har känselbortfall rätt ofta känns som en typ tandläkar-bedövning o ibland blir det bättre. Tappade aptiten helt första 2 veckorna men börjar bli bättre även vid sex kan det kännas som jag är bedövad. Vad kan detta bero på? Mina prover ser bra ut och läkaren säger stress o oro ångest och vill ge mig antidepp. Kan detta vara MS?”

Svar: Hej dina symptom är lite spretiga, vilket kan tala emot MS. Däremot uppvisar du en smärtbild som strålar längs ryggen när du rör nacken, detta kan vara ett Lhermitte-fenomen och är kopplat till MS. Mitt förslag är att du ber att få träffa en neurolog och att man som led i en utredning gör både MR (magnetkamera) och LP (lumbalpunktion).

Svullen fot

“Jag undrar om ms har något med att man har ena foten som är svullen”

Svar: Nej, det har ingenting med MS att göra.

Beskuret foto av Yuwen Memon.

Detta inlägg har inga kommentarer

Svar om Flush, Ryggsmärtor, PPMS och Varningstecken

Ung Med MS

MS-Neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

Flush

“Hej! Jag håller nu på att gå ner i vikt men har de senaste dagarna haft sånna problem med flush. Jag vet inte riktig vad jag ska göra. Jag äter 1500-1900 kalorier per dag och joggar på löpbandet 3 gånger i veckan. Jag äter allt förutom pasta, ris, potatis, sås och bröd. Har 1 ”ätar- dag” i veckan då jag ”tillåter” mig själv att äta tex. några chips, lite godis eller dricka nån alkohol. Enegrgin är det inget fel på. Jag funkar och orkar som jag ska men de är magen som krånglar då det gör så förbannat ont och sen får jag flush. Alla tips och råd tas mer än gärna emot då jag verkligen måste gå ner i vikt. (Har 30 kg i övervikt) tack på förhand!”

Svar: Jag behärskar inte olika dieter och ev biverkningar av dem. Om du står på MS läkemedel, ffa tablettbehandling då är flush ett vanligt symptom. Man rekommenderar att man ska ta tabletterna med mat för att undvika flush.

Ryggsmärtor

“Hej Albert! Jag fick mitt MS diagnos mars föra året. Jag går på mabthera, snart på min tredje behandling. Jag har ångest samt depression då jag inte kan komma över det. Mitt fråga är hur jag kan dämpa mina rygg smärtor som blir sämre och sämre varje dag då varken läkaren elr på akut-neurolog kan göra någon åt saken. Allt de rekommenderar är alvedon då det inte gör någon nytta åt saken. Jag brukar träna men inget som blir bättre. Vad kan jag göra.”

Svar: Detta är inte helt lätt att lösa per internet. Träning är som du vet absolut en hörnsten vid behandling av ryggvärk, det kan vara idé att etablera kontakt med en fysioterapeut. Ryggvärk blir förvärrad av depression, så du bör även ta tag i detta.
Tag upp dina problem med din neurolog ånyo, samt ha regelbunden kontakt med husläkaren.
Det är lätt att skylla smärtor på MS, men ibland kan det vara en ”vanlig” ryggvärk.

PPMS

“Hej Albert! Min MR för 6 månader sedan många visade högsignalerade förändringar i hela ryggen, samt några i hjärnan. När jag nyligen gjorde en ny MR fanns alla plack kvar, och i hjärnan hade ett plack tillkommit samt de gamla placken vuxit i storlek. Jag har aldrig heller haft någon kontrastladdning på MR-bilder. Har detta någon betydelse för huruvida min MS är progressiv eller skovvis? Att placken är kvar efter så lång tid, innebär det då att min kropp inte återhämtar sig mellan “skoven” och att jag är i ett progressivt stadie? Varför har vissa plack expanderat i storlek? Jag är ung och har endast vetat om att jag har MS i drygt ett halvår. Jag har aldrig haft några tydliga skov utan min MS har framförallt bestått av känselsymptom som pirrningar, domningar, osv. Somliga av dessa har gått tillbaka, medan vissa har varit kvar väldigt länge (3-4 månader än så länge). Pirrningar och domningar i ben har blivit högintensiva med tiden, så pass att det blir svårt att stå länge eller gå längre sträckor. Räknas detta som ett “framsmygande” handikapp? I neurologiska undersökningar hittas inga fel på mig förutom överaktiva reflexer i armar och ben. Jag har en väldigt stark oro för att jag ska PPMS, men min neurolog säger att PPMS ter sig annorlunda. Hur kan man utesluta PPMS egentligen?”

Svar: Du har en högaktiv MS, sannolikt RRMS med tanke på dynamiken i lesionerna och din ålder. Du ska erbjudas intravenös immunomodulerande tex rituximab, natalizumab eller alemtuzimab..
En inflammation skapar ett sklerotiskt plack (MS lesion), denna är permanent. Vi använder dessa plack för att ställa diagnos, och för att följa sjukdomsförloppet.
Plack kan också skapa permanenta symptom, allt beroende på var de finns i CNS.
PPMS är i princip en uteslutningsdiagnos, där man väger samman ålder, symptom, MR fynd och ryggvätskefynd.

Varningstecken

“Hej! Jag skapade ett konto här enbart för att ställa en fråga just om denna sjukdom. Det är så att jag har känt av dessa symptom, som kommit plötsligt. T.ex så känns det som om mitt ansikte har svullnat bort, typ som känslobortfall. Är det ett varningstecken? Några andra symptom har jag inte, om man inte inkluderar problem med synen, t.ex så har jag börjat få stickningar i ögat då och då. Ganska ont också. Lite ryckningar här och där. Låter det som något jag borde vara orolig för? Är tjej och 19.”

Svar: Känselbortfall resp stickningar är motstridiga symptom, man brukar vid MS oftast debutera med antingen känselbortfall, motorikstörning (rörelsestörning) eller synbortfall med smärta i ett öga.
Alla neurologiska symptom bör följas upp av läkare, och en MR hjärna med frågeställning MS kan fria dig helt. Denna kan beställas av antingen din husläkare, eller efter att du fått remiss till neurolog. För att spara tid rekommenderar jag att du vänder dig till din husläkare och meddelar att om hen finner symptom som hen inte kan förklara på annat sätt så gör hen en MR!

Beskuret foto av duzern.