Inlägg om: fasta

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.

Svar om Fasta, Fatiguemediciner, Smärta, Utfasning av Mabthera, Diagnos & Obehag i benen

MS-Neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för! Denna gång kommer extra många svar då förhinder tyvärr har fördröjt publiceringen.

Ställ en egen fråga
 

Fasta

”Hittar inget svar på nätet,men hur är det med fasta och ms? är det tillåtet?”

Svar: Det finns inga hinder med att fasta när man har MS. Allt ska ske med måtta, det viktiga är att man får i sig vätska så att man upprätthåller en vettig saltbalans.

Fatiguemediciner

”Hej! Jag undrar vad de finns för olika mediciner mot fatiqe. Jag har fått prova modafinil och Amatadin men utan något resultat och nu säger läkaren att de inte finns några alternativ. Jag har läst i andra forum och på fb att man kan få tex nån medicin som heter concerta Ritamin och att de faktiskt hjälper. En kompis mamma får amfetamin men känns som dom inte vill hjälpa mig på sjukhuset.”

Svar: Hej, fatigue är ett svårt handikapp som är svårt att förklara både för anhöriga och för läkarna. Forskningsmässigt är det ett eftersatt område, men vi vet att riktad neurorehab är bäst. I andra hand försöker man med amfetamin, eller amfetaminanaloger. Om modafinil inte fungerar så brukar jag pröva T Elvanse 50mg 1+1+0. Alternativt skriver jag ut på licens Amfetamin 5mg. Concerta och Ritalin är amfetaminanaloger som också kan fungera. Jag tycker du ska be att få pröva lite olika mediciner för att se om din fatigue blir bättre.

Ryggsmärta

”Hej! Det är så att jag har haft en otrolig smärta precis under skulderbladen vid ryggen i ungefär 1-2 veckor. Jag åkte till akuten och dem sade att det inte har något med min MS och göra, men idag hoppade smärtan till nacken och högra sidan av ryggen samt mitten av ryggen. Jag kan varken sträcka på mig, kolla höger eller knappt röra på mig utan hjälp. Jag har begärt en akut läkartid men det har nu gått flera dagar utan någon hjälp.”

Svar: Hej, antar att det nu gått för lång tid för ”akut” hjälp från min sida. Det du beskriver verkar vara renodlat smärta i muskler och skelett (muskuloskelettala smärtor). Det är inte ett vanligt tillstånd vid MS, utan det låter som muskellåsningar. Jag misstänker att du kommer att få råd om att göra sjukgymnastik och ta antiinflammatorisk medicin, tex ibuprofen el dyl.

Utfasning av Mabthera

”Hej! Jag undrar hur du ser på den långsiktiga användningen av Mabthera? Är det riktigt uppfattat att den bara ges under några begränsade år till varje patient? Jag är 34 år, haft ms sedan tonåren och stått på Mabthera i åtta år nu. Den har haft fantastisk effekt i mitt fall, från att ha haft skov varje år trots interferon, har jag inte haft nåt skov sedan 2010 och inga nya plack på MR. Den läkare jag tidigare hade pratade om att jag skulle stå på Mabthera under lång tid framöver. Jag har dock fått ny neurolog sedan nåt år tillbaka, och hans filosofi är att jag ska börja trappa ut Mabtheran, dvs ge lägre dos med glesare intervall för att så småningom sluta helt. Att det inte är meningen att man ska få mabthera i all evighet, utan att effekten på inflammationen förväntas bli bestående när man har tagit det under så många år som jag..

De olika budskapen förvirrar mig och jag måste säga att det känns oroligt att sluta med det enda preparat som haft riktigt god effekt på min ms. Så vad är det som gäller enligt dig? Har läkare olika uppfattning i denna fråga, eller är det så att direktiven har uppdaterats nu på senare år?
Tacksam för svar!”

Svar: Hej, det stämmer att vi börjat se över möjligheten att successivt fasa ut Mabthera. Jag brukar följa blodprofilen, ffa CD19 positiva celler. Om de är omätbara under lång tid så glesar jag ut Mabthera 500mg till var 8:e månad. Vi börjar nu samtidigt att studera CD27 positiva celler, vilket är minnes B-celler. Vi släpper successivt upp produktionen av dessa 2 celltyper och vår förhoppning är att man efter långvarig Mabthera exponering faktiskt ”omprogrammerat” immunsystemet. Vi har så att säga gjort en form av ”re-boot” av systemet.

Jag tar ställning till hur sjukdomsförloppet har varit, dvs antal skov, hur aggressiv den biokemiska bilden var vid insjuknandet (LP-svar) och ålder. Mina patienter som jag glesar ut Mabthera är generellt äldre än 40 och har haft relativt milt förlopp, där Mabthera har helt tagit bort sjukdomsaktiviteten.

MS-diagnos

”Hej. För ca 2 månader sen fick jag plötsligt nedsatt känsel i mitt vänstra ben, kunde inte känna när jag nöp mig själv, hade svårt att gå samt hade jag nedsatt känsel i underlivet.. det gick över av sig själv efter ca 2veckor och nu är allt normalt igen. Men nyligen så fick jag helt plötsligt nedsatt syn i mitt vänstra öga.. tog ett par dagar innan jag tog kontakt med läkare för jag trodde det skulle gå över av sig själv.. Blev inlagd på sjukhus där jag fick kortison i tre dagar, och sen gjorde dem en röntgen på hjärnan där det visade att jag hade synnersinflamation.. har också fått tid att ta ett ryggmärgsprov. Läkaren sa också att den bilden på min hjärna visade små förändrigar (förstog inte riktigt vad han mena där..) och derför är det bra att ta den här ryggmärgsproven.

Kan dem här symptomen vara till att jag har MS? jag har innan inte riktigt förstått vad MS är men nu har jag googlat det och.. jag vet inte riktigt vad jag ska tänka. Jag är så rädd!”

Svar: Ja, det du beskriver kan vara MS. Fångar man sjukdomen tidigt så kan den behandlas. Med våra nya läkemedel så kanske man till och med kan sträcka sig till att säga att den kan botas.

”Hej Albert! Jag är en 26 årig tjej som går igenom många jobbiga tankar just nu. I ca 5 år har jag haft extrem trötthetskänsla både mentalt och i musklerna. För övrigt är jag en aktiv person som alltid hållit på med träning. De två senaste fotbollssäsongerna har jag fått klivit av mitt i på grund av skakningar av låg ansträngning, känsla av att vara sjuk flera dagar efter ett hårt pass, ben som viker sig då jag ska skjuta en boll osv. Jag orkar helt enkelt ingen fysisk ansträngning. Promenader funkar men det känns som att varje ben väger 50kg, uppförsbackar är väldigt jobbiga. Jag har svårt att klara av ett heltidsjobb på grund av tröttheten.

För ett år sedan fick jag väldigt ont i min högra fotled utan anledning.. efter några dagars haltande gick det över och gick över till vänster handled. Jag började för 9 månader en utredning och följande ”fynd” har man nu hittat: *mr: normalt *hyperreflexi i armar och ben *muskelsvaghet i höger fot * muskeltonus * emg: normalt.

Jag väntar nu på att få komma till en neurolog i umeå för vidare utredning men har nu väntat ett halvår och blir mer och mer deppig då det påverkar mi vardag så mycket.. Förlåt för mitt långa inlägg men min fråga är följande: * kan jag utesluta ms helt och hållet då mr ej visade något? * kan man ha kraftiga reflexer och tonus utan att det behöver vara något tok? Tackar så mycket i förväg för svar. Trots att det blev ett långt inlägg är det skönt att skriva av sig.”

Svar: Hej, i princip kan man avfärda MS diagnosen på en MR hjärna om man på frågeställningen till undersökningen specificerade att man ville utreda just MS Dina symptom är inte klasiska för MS. Hyperreflexi (livliga reflexer) kan vara ett helt normalt fynd. Det intressanta är om reflexerna är symmetriska eller ej. Symmetriska fynd är godartade.

Obehag i benen

”Hej, jag har MS-diagnos sedan 2004, går på Mabthera. Största bekymret är min fatigue. Sedan några dagar har det börjat pirra under fötterna och det känns ”skumt”/obehagligt i benen – hur ska jag förhålla mig till det??? Är det ett skov? Jag har ingen extra stress i livet som det skulle kunna bero på.”

Svar: Hej, det låter inte som klassiskt MS symptom. Det kan vara en begynnande polyneuropati, så du bör kolla upp det hos distriktsläkare och fråga din neurolog. Man bör screena för tex B12 brist mm.

Beskuret foto av Ryan Adams.

Livsstilsråd för dig med MS

Senast uppdaterad 2019-05-12

Personer med MS är ofta intresserade av vad de själva kan göra i sin vardag för att bättre kunna hantera sin sjukdom, mildra sina besvär och kanske till och med reparera skador de ådragit sig. Denna efterfrågan på information kring livsstilsförändringar är något som vi här på Ung Med MS märker av. Problemet är att få vet var de ska börja leta eller hur de kan ska sålla i det överflöd av information som finns på nätet. För att underlätta i det arbetet har @Imni och @Qbert här på Ung Med MS gått igenom vetenskaplig litteratur på området för att försöka ge ett nyanserat svar på frågan:

Vad kan du som MS-patient göra, utöver att ta din bromsmedicin, för att bättre kunna hantera din sjukdom?

Sammanfattning

Vi kan konstatera att det finns en rad livsstilsfaktorer som kan vara värda att ta hänsyn till om man har skovvis förlöpande MS. Baserat på de vetenskapliga studier vi tagit del av anser vi att det kan vara fördelaktigt att:

  • Äta mycket grönsaker, bär och frukt
  • Äta mycket fet fisk, samt inta fiskolja
  • Undvika processad mat (skräpmat och helt/delvis färdiglagade produkter)
  • Träna regelbundet
  • Ta extra D-vitamin
  • Implementera regelbunden fasta, intermittent fasta och/eller kalorirestriktion baserat på dina förutsättningar (se boktips nedan).

Det finns områden där forskningen inte kommit lika långt som ovan, men där det finns goda indikatorer på att det kan vara fördelaktigt att även:

  • Undvika mjölkprodukter
  • Minimera spannmålskonsumtionen
  • Minska saltintaget

Belägg och detaljer finner ni nedan.

Inledning

Vi kommer inte att ge detaljerade måltidsplaner eller specifika träningsprogram utan försöka måla med breda penseldrag. All information vi presenterar har sin grund i vetenskapliga studier, vars referenser hittas längst ner på sidan. Tyvärr är dessa studier ofta, oavsett om de tittar på kostupplägg, träning eller andra interventioner ganska begränsade i sin omfattning. Men de representerar i alla fall den bästa information vi har i dagsläget. Det bör även nämnas att majoriteten av forskningen är fokuserad på skovvis förlöpande MS, så det är tyvärr endast den typen av MS som omfattas här.

Efter en kort sammanfattning kommer vi att fokusera på områden där vi lyckats identifiera ett flertal studier (både studier på patienter med MS men även på musmodellen av MS förkortad EAE). Vi har endast valt ut områden där majoriteten av studierna pekar i samma riktning, för det är endast inom dessa områden vi anser att man kan ge generella råd. De områden vi identifierat är ”Kost/dieter”, ”fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion”, ”D-vitamin” och ”Träning”. Fler områden såsom tex ”stresshantering” kan komma att läggas till när tillräckligt vetenskapligt underlag finns.

Kost / Dieter

Av de kategorier vi tittar på här är kost den som väcker störst intresse bland MS-patienter. Under årens lopp har det gjorts flertalet studier där man antingen tittar på enskilda komponenter i kosten (såsom olika fetter eller specifika ämnen i kost) eller på hela dieter. Det finns flera dieter som sägs kunna hjälpa vid MS (Wahls Protocol, AIP, Swank, Best Bet Diet, MS Recovery Diet, etc) men vi tänker inte rangordna eller på något sätt betygsätta dessa. Men med utgångspunkt i dessa dieter noteras att alla har en gemensam komponent – ett stort intag av grönsaker, bär och frukt.

Samtliga av studierna på området som vi tittat på, [1-13], visar på positiva effekter för patienter, oavsett om det är en (strukturerad) så kallad stenålderskost, [2,3,7,13], en medelhavskost, [9,10,12], eller helt enkelt en kost med ett stort intag av grönsaker, bär och frukt, [1,4-6,8,11], som undersökts. Det kan också noteras att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, med ett högt intag av kostfibrer, resulterar i en mer diversifierad tarmflora. Kopplingen mellan just tarmfloran och autoimmuna sjukdomar är något som är ett väldigt aktuellt forskningsområde men det är inget vi kommer att kommentera vidare här.

Om vi fortsätter med mat som visat på positiva effekter för MS-patienter kommer vi till fisk och/eller fiskolja. Detta är ett område det forskats kring under relativt lång tid, [14-30]. Flera av artiklarna visar att ett högt intag av fisk eller fiskolja reducerar sannolikheten att utveckla MS, [14-19,22], medan andra visade på att fiskolja kunde mildra sjukdomsbesvär, [20,21,23,26,27,29-31]. Vi har endast hittat en studie, [28], där ett intag av Omega-3 inte verkade göra någon större skillnad. Dock var mängden Omega-3 som personerna i den studien gavs liten. Även intag av andra fleromättade fetter har visat god effekt på MS-patienter, [31-36].

Så nu när vi sett att en kost rik på grönsaker, bär och frukt samt fleromättade fetter (Omega-3 och Omega-6) är bra mot MS, finns det då något livsmedel som är sämre? Här är forskningen inte lika tydlig men det finns indikationer på att spannmål kan ge negativa följder, [5,38,39], och likaså mejeriprodukter, [39-41]. Processad mat, eller ”skräpmat”, har även den visat sig kunna öka risken för att få MS, [42], samt ge negativa följder när man väl fått sjukdomen, [43,44]. Notera att processad mat inkluderar alla former av helt/delvis färdiglagade produkter såsom tex pastasåser. Även ett högt saltintag har setts ge förvärrade symtom, [45-47], även om inte alla studier pekar i samma riktning i det fallet, [48,49].

Fasta / intermittent fasta / kalorirestriktion

Nästa område vi tar en titt på är fasta, intermittent fasta och kalorirestriktion. Forskning kring dessa interventioner och deras koppling till neurodegenerativa sjukdomar i allmänet, och MS i synnerhet, har pågått i flera årtionden även om många av studierna är relativt nya. Den kanske mest kända studien kring fasta och MS kom 2016 där en fem dagar lång diet som skulle försätta kroppen i att efterlikna fasteläge visade på mycket goda resultat, både för människor och möss, [50]. Man har i studier sett att fasta minskar neuroinflammation, [51], och flertalet studier visar på goda effekter på möss med EAE och/eller patienter med MS med antingen fasta, [50,52-55], intermittent fasta [56-58], eller kalorirestriktion, [59-62].

För dig som vill prova på att fasta rekommenderas varmt boken ”The Ultimate Guide to Fasting” av Jason Fung och Jimmy Moore. Den är inte MS-specifik men ger en god inblick i olika typer av fasta och vad man bör tänka på.

D-vitamin

Efter kost och fasta tar vi en titt på D-vitamin. Kopplingen mellan MS och D-vitaminnivåer har det forskats en hel del kring, och det har kommit en rad studier, [63-72]. Man har sett att högre D-vitaminnivåer korrelerar mot lägre skovfrekvens, [64,70], och en översiktsstudie från 2017 rekommenderar en daglig D-vitamindos på 2000-4000IU, vilket motsvarar 50-100 µg per dag, [64].

Träning

Sista området vi undersöker är kanske det minst kontroversiella – träning och fysisk aktivitet. Det finns flera studier där man undersökt träningens effekt på MS (och EAE), [73-86]. Man har sett att allt från vanlig aerob träning och generell fysisk aktivitet, [73-76,78,82,84,85], simning, [77], och hästhoppning, [81], till högintensiv träning, [79], balansträning, [83], och styrketräning, [80,86], alla har positiva effekter mot sjukdomen.

Slutsats

Vi anser att det finns mycket man kan göra för att påverka sitt sjukdomstillstånd och sin sjukdomsutveckling. Detta ger i alla fall oss en känsla av att ha mera kontroll över våra liv trots att vi har MS.

Om du undrar något så är det bara att skriva en kommentar nedan eller skriva i forumet.

Vi avser uppdatera detta biblioteksbidrag regelbundet för att hålla det aktuellt med den senaste forskningen.

Referenslista

Dieter:
[1] Hadgkiss, E. J., Jelinek, G. A., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. (2015). The association of diet with quality of life, disability, and relapse rate in an international sample of people with multiple sclerosis. Nutritional neuroscience, 18(3), 125-136.

[2] Irish, A. K., Erickson, C. M., Wahls, T. L., Snetselaar, L. G., & Darling, W. G. (2017). Randomized control trial evaluation of a modified Paleolithic dietary intervention in the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis: a pilot study. Degenerative Neurological and Neuromuscular Disease, 7, 1-18.

[3] Irish, A. K. (2015). Evaluation of a modified paleolithic dietary intervention for the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis.

[4] Saresella, M., Mendozzi, L., Rossi, V., Mazzali, F., Piancone, F., LaRosa, F., ... & Clerici, M. (2017). immunological and clinical effect of Diet Modulation of the gut Microbiome in Multiple sclerosis Patients: a Pilot study. Frontiers in immunology, 8.

[5] Fitzgerald, K. C., Tyry, T., Salter, A., Cofield, S. S., Cutter, G., Fox, R., & Marrie, R. A. (2018). Diet quality is associated with disability and symptom severity in multiple sclerosis. Neurology, 90(1), e1-e11.

[6] Azary, S., Schreiner, T., Graves, J., Waldman, A., Belman, A., Guttman, B. W., ... & Ness, J. (2017). Contribution of dietary intake to relapse rate in early paediatric multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry, jnnp-2017.

[7] Bisht, B., Darling, W. G., Grossmann, R. E., Shivapour, E. T., Lutgendorf, S. K., Snetselaar, L. G., ... & Wahls, T. L. (2014). A multimodal intervention for patients with secondary progressive multiple sclerosis: feasibility and effect on fatigue. The journal of alternative and complementary medicine, 20(5), 347-355.

[8] Lauer, K. (1997). Diet and multiple sclerosis. Neurology, 49(2 Suppl 2), S55-S61.

[9] Materljan, E., Materljan, M., Materljan, B., Vlačić, H., Barićev-Novaković, Z., & Sepčić, J. (2009). Multiple sclerosis and cancers in Croatia–a possible protective role of the» Mediterranean diet «. Collegium antropologicum, 33(2), 539-545.

[10] Sedaghat, F., Jessri, M., Behrooz, M., Mirghotbi, M., & Rashidkhani, B. (2016). Mediterranean diet adherence and risk of multiple sclerosis: a case-control study. Asia Pacific journal of clinical nutrition, 25(2), 377-384.

[11] Riccio, P. (2011). The molecular basis of nutritional intervention in multiple sclerosis: a narrative review. Complementary therapies in medicine, 19(4), 228-237.

[12] ECTRIMS: ” Effect of dietary patterns on disease activity in early multiple sclerosis”, D. Chermon, I. Levi, E. Segal, A. Achiron. Poster session, 12 okt. 2018.
[13] Ramanathan, M., Fellows, K., Wahls, T., Browne, R., Bisht, B., Snetselaar, L., & Weinstock-Guttman, B. (2018). A Paleolithic Diet-Based Intervention Decreases Multiple Sclerosis Fatigue via Lipid Profile Changes (P2. 358).
Fisk/Fiskolja:
[14] Langer-Gould, A., Black, L., Wu, J., Smith, J., Gonzales, E., Barcellos, L., ... & Lucas, R. (2018). Fish, Fatty Acid Biosynthesis Genes, and Multiple Sclerosis Susceptibility (S44. 002)

[15] Bäärnhielm, M., Olsson, T., & Alfredsson, L. (2014). Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple sclerosis. Multiple Sclerosis Journal, 20(6), 726-732.

[16] Cortese, M., Riise, T., Bjørnevik, K., Holmøy, T., Kampman, M. T., Magalhaes, S., ... & Myhr, K. M. (2015). Timing of use of cod liver oil, a vitamin D source, and multiple sclerosis risk: The EnvIMS study. Multiple Sclerosis Journal, 21(14), 1856-1864.

[17] Swank, R. L., Lerstad, O., Strøm, A., & Backer, J. (1952). Multiple sclerosis in rural Norway: its geographic and occupational incidence in relation to nutrition. New England Journal of Medicine, 246(19), 721-728.

[18] Westlund, K. (1970). Distribution and mortality time trend of multiple sclerosis and some other diseases in Norway. Acta Neurologica Scandinavica, 46(4‐5), 455-483.

[19] Presthus, J. (1960). REPORT ON THE MULTIPLE SCLEROSIS INVESTIGATIONS IN WEST‐NORWAY. Acta Psychiatrica Scandinavica, 35(S147), 88-92.

[20] Goldberg, P., Fleming, M. C., & Picard, E. H. (1986). Multiple sclerosis: decreased relapse rate through dietary supplementation with calcium, magnesium and vitamin D. Medical hypotheses, 21(2), 193-200.

[21] Bates, D., Cartlidge, N. E., French, J. M., Jackson, M. J., Nightingale, S., Shaw, D. A., ... & Millar, J. H. (1989). A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 52(1), 18-22.

[22] Hayes, C. E. (2000). Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proceedings of the Nutrition Society, 59(4), 531-535.

[23] D’hooghe, M. B., Haentjens, P., Nagels, G., & De Keyser, J. (2012). Alcohol, coffee, fish, smoking and disease progression in multiple sclerosis. European Journal of Neurology, 19(4), 616-624.

[24] Kampman, M. T., Wilsgaard, T., & Mellgren, S. I. (2007). Outdoor activities and diet in childhood and adolescence relate to MS risk above the Arctic Circle. Journal of neurology, 254(4), 471-477.

[25] Kampman, M. T., & Brustad, M. (2008). Vitamin D: a candidate for the environmental effect in multiple sclerosis–observations from Norway. Neuroepidemiology, 30(3), 140-146.

[26] Weinstock-Guttman, B., Baier, M., Park, Y., Feichter, J., Lee-Kwen, P., Gallagher, E., ... & Awad, A. B. (2005). Low fat dietary intervention with ω-3 fatty acid supplementation in multiple sclerosis patients. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids, 73(5), 397-404.

[27] Kouchaki, E., Afarini, M., Abolhassani, J., Mirhosseini, N., Bahmani, F., Masoud, S. A., & Asemi, Z. (2018). High-dose ω-3 Fatty Acid Plus Vitamin D3 Supplementation Affects Clinical Symptoms and Metabolic Status of Patients with Multiple Sclerosis: A Randomized Controlled Clinical Trial. The Journal of nutrition, 148(8), 1380-1386.

[28] Torkildsen, Ø., Wergeland, S., Bakke, S., Beiske, A. G., Bjerve, K. S., Hovdal, H., ... & Dalene, F. (2012). ω-3 fatty acid treatment in multiple sclerosis (OFAMS Study): a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Archives of neurology, 69(8), 1044-1051.

[29] Nordvik, I., Myhr, K. M., Nyland, H., & Bjerve, K. S. (2000). Effect of dietary advice and n‐3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurologica Scandinavica, 102(3), 143-149.

[30] Jelinek, G. A., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. (2013). Association of fish consumption and omega 3 supplementation with quality of life, disability and disease activity in an international cohort of people with multiple sclerosis. International Journal of Neuroscience, 123(11), 792-801.

[31] Simopoulos, A. P. (2002). Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. Journal of the American College of nutrition, 21(6), 495-505.

Övriga fetter:
[32] Linker, R. (2017, February). Dietary Fats and Susceptibility to MS. In MULTIPLE SCLEROSIS JOURNAL (Vol. 23, No. 1, pp. 6-6). 1 OLIVERS YARD, 55 CITY ROAD, LONDON EC1Y 1SP, ENGLAND: SAGE PUBLICATIONS LTD.

[33] Dworkin, R. H., Bates, D., Millar, J. H. D., & Paty, D. W. (1984). Linoleic acid and multiple sclerosis A reanalysis of three double‐blind trials. Neurology, 34(11), 1441-1441.

[34] Timmermans, S., Bogie, J. F., Vanmierlo, T., Lütjohann, D., Stinissen, P., Hellings, N., & Hendriks, J. J. (2014). High fat diet exacerbates neuroinflammation in an animal model of multiple sclerosis by activation of the Renin Angiotensin system. Journal of Neuroimmune Pharmacology, 9(2), 209-217.

[35] Mehta, L. R., Dworkin, R. H., & Schwid, S. R. (2009). Polyunsaturated fatty acids and their potential therapeutic role in multiple sclerosis. Nature Reviews Neurology, 5(2), 82.

[36] Shinto, L., Marracci, G., Baldauf-Wagner, S., Strehlow, A., Yadav, V., Stuber, L., & Bourdette, D. (2009). Omega-3 fatty acid supplementation decreases matrix metalloproteinase-9 production in relapsing-remitting multiple sclerosis. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids, 80(2-3), 131-136.

Spannmål/mejeriprodukter:
[37] Zevallos, V. F., Raker, V., Tenzer, S., Jimenez-Calvente, C., Ashfaq-Khan, M., Rüssel, N., ... & Schuppan, D. (2017). Nutritional wheat amylase-trypsin inhibitors promote intestinal inflammation via activation of myeloid cells. Gastroenterology, 152(5), 1100-1113.

[38] Reichelt, K. L., & Jensen, D. (2004). IgA antibodies against gliadin and gluten in multiple sclerosis. Acta neurologica scandinavica, 110(4), 239-241.

[39] Winer, S., Astsaturov, I., Cheung, R. K., Schrade, K., Gunaratnam, L., Wood, D. D., ... & Dosch, H. M. (2001). T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. The Journal of Immunology, 166(7), 4751-4756.

[40] Banwell, B., Bar‐Or, A., Cheung, R., Kennedy, J., Krupp, L. B., Becker, D. J., & Dosch, H. M. (2008). Abnormal T‐cell reactivities in childhood inflammatory demyelinating disease and type 1 diabetes. Annals of neurology, 63(1), 98-111.

[41] Malosse, D., Perron, H., Sasco, A., & Seigneurin, J. M. (1992). Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology, 11(4-6), 304-312.

Kvalitet på mat:
[42] Al Wutayd, O., Mohamed, A. G., Saeedi, J., Al Otaibi, H., & Al Jumah, M. (2018). Environmental exposures and the risk of multiple sclerosis in Saudi Arabia. BMC neurology, 18(1), 86.

[43] Lerner, A., & Matthias, T. (2015). Changes in intestinal tight junction permeability associated with industrial food additives explain the rising incidence of autoimmune disease. Autoimmunity reviews, 14(6), 479-489.

[44] Marck, C. H., De Livera, A. M., Weiland, T. J., Jelinek, P. L., Neate, S. L., Brown, C. R., ... & Jelinek, G. A. (2017). Pain in People with Multiple sclerosis: associations with Modifiable lifestyle Factors, Fatigue, Depression, anxiety, and Mental health Quality of life. Frontiers in neurology, 8, 461.

Salt:
[45] Farez, M. F., Fiol, M. P., Gaitán, M. I., Quintana, F. J., & Correale, J. (2015). Sodium intake is associated with increased disease activity in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry, 86(1), 26-31.

[46] Faraco, G., Brea, D., Garcia-Bonilla, L., Wang, G., Racchumi, G., Chang, H., ... & Sugiyama, Y. (2018). Dietary salt promotes neurovascular and cognitive dysfunction through a gut-initiated TH17 response. Nature neuroscience, 1.

[47] Wilck, N., Matus, M. G., Kearney, S. M., Olesen, S. W., Forslund, K., Bartolomaeus, H., ... & Vvedenskaya, O. (2017). Salt-responsive gut commensal modulates T H 17 axis and disease. Nature, 551(7682), 585.

[48] Fitzgerald, K. C., Munger, K. L., Hartung, H. P., Freedman, M. S., Montalbán, X., Edan, G., ... & Ascherio, A. (2017). Sodium intake and multiple sclerosis activity and progression in BENEFIT. Annals of neurology.

[49] Cortese, M., Yuan, C., Chitnis, T., Ascherio, A., & Munger, K. L. (2017). No association between dietary sodium intake and the risk of multiple sclerosis. Neurology, 89(13), 1322-1329.

Fast/IF/kalorirestriktion:
[50] Choi, I. Y., Piccio, L., Childress, P., Bollman, B., Ghosh, A., Brandhorst, S., ... & Wei, M. (2016). A diet mimicking fasting promotes regeneration and reduces autoimmunity and multiple sclerosis symptoms. Cell reports, 15(10), 2136-2146.

[51] Vasconcelos, A. R., Yshii, L. M., Viel, T. A., Buck, H. S., Mattson, M. P., Scavone, C., & Kawamoto, E. M. (2014). Intermittent fasting attenuates lipopolysaccharide-induced neuroinflammation and memory impairment. Journal of neuroinflammation, 11(1), 85.

[52] Choi, I. Y., Lee, C., & Longo, V. D. (2017). Nutrition and fasting mimicking diets in the prevention and treatment of autoimmune diseases and immunosenescence. Molecular and cellular endocrinology, 455, 4-12.

[53] Razeghi Jahromi, S., Ghaemi, A., Alizadeh, A., Sabetghadam, F., Moradi Tabriz, H., & Togha, M. (2016). Effects of intermittent fasting on experimental autoimune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Iranian Journal of Allergy, Asthma and Immunology, 15(3), 212-219.

[54] Sanna, V., Di Giacomo, A., La Cava, A., Lechler, R. I., Fontana, S., Zappacosta, S., & Matarese, G. (2003). Leptin surge precedes onset of autoimmune encephalomyelitis and correlates with development of pathogenic T cell responses. The Journal of clinical investigation, 111(2), 241-250.

[55] Gerriets, V. A., Danzaki, K., Kishton, R. J., Eisner, W., Nichols, A. G., Saucillo, D. C., ... & MacIver, N. J. (2016). Leptin directly promotes T‐cell glycolytic metabolism to drive effector T‐cell differentiation in a mouse model of autoimmunity. European journal of immunology, 46(8), 1970-1983.

[56] Fontán-Lozano, Á., López-Lluch, G., Delgado-García, J. M., Navas, P., & Carrión, Á. M. (2008). Molecular bases of caloric restriction regulation of neuronal synaptic plasticity. Molecular Neurobiology, 38(2), 167-177.

[57] Kafami, L., Raza, M., Razavi, A., Mirshafiey, A., Movahedian, M., & Khorramizadeh, M. R. (2010). Intermittent feeding attenuates clinical course of experimental autoimmune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Avicenna journal of medical biotechnology, 2(1), 47.

[58] Cignarella, F., Cantoni, C., Ghezzi, L., Salter, A., Dorsett, Y., Chen, L., ... & Zhou, Y. (2018). Intermittent Fasting Confers Protection in CNS Autoimmunity by Altering the Gut Microbiota. Cell metabolism, 27(6), 1222-1235.

[59] Piccio, L., Stark, J. L., & Cross, A. H. (2008). Chronic calorie restriction attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis. Journal of leukocyte biology, 84(4), 940-948.

[60] Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez, V., Cutrera, R. A., & Cardinali, D. P. (2004). Experimental allergic encephalomyelitis in male Lewis rats subjected to calorie restriction. Journal of physiology and biochemistry, 60(4), 245-252.

[61] Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez-Ortega, V., Fernández-Mateos, M. P., & Cardinali, D. P. (2007). Immune response after experimental allergic encephalomyelitis in rats subjected to calorie restriction. Journal of neuroinflammation, 4(1), 6.
[62] Fitzgerald, K. C., Vizthum, D., Henry-Barron, B., Schweitzer, A., Cassard, S. D., Kossoff, E., ... & Mattson, M. P. (2018). Effect of intermittent vs. daily calorie restriction on changes in weight and patient-reported outcomes in people with multiple sclerosis. Multiple sclerosis and related disorders, 23, 33-39.
D-vitamin:
[63] Ascherio, A., Munger, K. L., & Simon, K. C. (2010). Vitamin D and multiple sclerosis. The Lancet Neurology, 9(6), 599-612.

[64] Pierrot-Deseilligny, C., & Souberbielle, J. C. (2017). Vitamin D and multiple sclerosis: An update. Multiple sclerosis and related disorders, 14, 35-45.

[65] Ascherio, A., Munger, K. L., White, R., Köchert, K., Simon, K. C., Polman, C. H., ... & Edan, G. (2014). Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA neurology, 71(3), 306-314.

[66] Mowry, E. M., Krupp, L. B., Milazzo, M., Chabas, D., Strober, J. B., Belman, A. L., ... & Waubant, E. (2010). Vitamin D status is associated with relapse rate in pediatric‐onset multiple sclerosis. Annals of neurology, 67(5), 618-624.

[67] Laursen, J. H., Søndergaard, H. B., Sørensen, P. S., Sellebjerg, F., & Oturai, A. B. (2016). Vitamin D supplementation reduces relapse rate in relapsing-remitting multiple sclerosis patients treated with natalizumab. Multiple sclerosis and related disorders, 10, 169-173.

[68] Pierrot-Deseilligny, C., Rivaud-Péchoux, S., Clerson, P., de Paz, R., & Souberbielle, J. C. (2012). Relationship between 25-OH-D serum level and relapse rate in multiple sclerosis patients before and after vitamin D supplementation. Therapeutic advances in neurological disorders, 5(4), 187-198.

[69] Simpson, S., Taylor, B., Blizzard, L., Ponsonby, A. L., Pittas, F., Tremlett, H., ... & van der Mei, I. (2010). Higher 25‐hydroxyvitamin D is associated with lower relapse risk in multiple sclerosis. Annals of neurology, 68(2), 193-203.

[70] McKay, K. A., Jahanfar, S., Duggan, T., Tkachuk, S., & Tremlett, H. (2017). Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: a systematic review. Neurotoxicology, 61, 189-212.

[71] Hayes, C. E. (2000). Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proceedings of the Nutrition Society, 59(4), 531-535.

[72] Krementsov, D. N., Asarian, L., Fang, Q., McGill, M. M., & Teuscher, C. (2018). sex-specific gene-by-Vitamin D interactions regulate susceptibility to central nervous system autoimmunity. Frontiers in immunology, 9.

Träning:
[73] Marck, C. H., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Van der Meer, D. M., Pereira, N. G., & Jelinek, G. A. (2014). Physical activity and associated levels of disability and quality of life in people with multiple sclerosis: a large international survey. BMC neurology, 14(1), 143.

[74] Le Page, C., Bourdoulous, S., Beraud, E., Couraud, P. O., Rieu, M., & Ferry, A. (1996). Effect of physical exercise on adoptive experimental auto-immune encephalomyelitis in rats. European journal of applied physiology and occupational physiology, 73(1-2), 130-135.

[75] Souza, P. S., Gonçalves, E. D., Pedroso, G. S., Farias, H. R., Junqueira, S. C., Marcon, R., ... & Calixto, J. B. (2017). Physical exercise attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis by inhibiting peripheral immune response and blood-brain barrier disruption. Molecular neurobiology, 54(6), 4723-4737.

[76] Benson, C., Paylor, J. W., Tenorio, G., Winship, I., Baker, G., & Kerr, B. J. (2015). Voluntary wheel running delays disease onset and reduces pain hypersensitivity in early experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE). Experimental neurology, 271, 279-290.

[77] Bernardes, D., Oliveira-Lima, O. C., da Silva, T. V., Faraco, C. C. F., Leite, H. R., Juliano, M. A., ... & Arantes, R. M. E. (2013). Differential brain and spinal cord cytokine and BDNF levels in experimental autoimmune encephalomyelitis are modulated by prior and regular exercise. Journal of Neuroimmunology, 264(1-2), 24-34.

[78] Dalgas, U., & Stenager, E. (2012). Exercise and disease progression in multiple sclerosis: can exercise slow down the progression of multiple sclerosis?. Therapeutic advances in neurological disorders, 5(2), 81-95.

[79] MEDICA, E. M. (2017). High-intensity interval training combined with resistance training improves physiological capacities, strength and quality of life in multiple sclerosis patients: a pilot study. European journal of physical and rehabilitation medicine.

[80] Kjølhede, T., Siemonsen, S., Wenzel, D., Stellmann, J. P., Ringgaard, S., Pedersen, B. G., ... & Dalgas, U. (2017). Can resistance training impact MRI outcomes in relapsing-remitting multiple sclerosis?. Multiple Sclerosis Journal, 1352458517722645.

[81] Vermöhlen, V., Schiller, P., Schickendantz, S., Drache, M., Hussack, S., Gerber-Grote, A., & Pöhlau, D. (2017). Hippotherapy for patients with multiple sclerosis: A multicenter randomized controlled trial (MS-HIPPO). Multiple Sclerosis Journal, 1352458517721354.

[82] Stellmann, J. P., Schulz, K. H., Maarouf, A., Baquet, L., Poettgen, J., Patra, S., ... & Nolte, G. (2017, October). Aerobic exercise induces functional and structural reorganisation of the brain network: Results from a randomized controlled trial in relapsing-remitting multiple sclerosis. In MULTIPLE SCLEROSIS JOURNAL (Vol. 23, pp. 75-76). 1 OLIVERS YARD, 55 CITY ROAD, LONDON EC1Y 1SP, ENGLAND: SAGE PUBLICATIONS LTD.

[83] Hebert, J. R., Corboy, J. R., Vollmer, T., Forster, J. E., & Schenkman, M. (2018). Efficacy of Balance and Eye-Movement Exercises for Persons With Multiple Sclerosis (BEEMS). Neurology, 90(9), e797-e807.

[84] Stennett, A., De Souza, L., & Norris, M. (2018). The meaning of exercise and physical activity in community dwelling people with multiple sclerosis. Disability and rehabilitation, 1-7.
[85] Negaresh, R., Motl, R., Mokhtarzade, M., Ranjbar, R., Majdinasab, N., Khodadoost, M., ... & Patel, D. (2018). Effect of Short-Term Interval Exercise Training on Fatigue, Depression, and Fitness in Normal Weight vs. Overweight Person With Multiple Sclerosis. EXPLORE.
[86] Rahimi, A. (2019). Eight weeks resistance training reduces interlukin-17 in women with multiple sclerosis. Journal of Physical Activity and Hormones, 2(4), 26-40.

Ändringshistorik

2018-08-12
Första versionen.

2019-05-12
1. Lagt till fler referenser. De flesta av de nya artiklarna publicerades efter första versionen. De ger ingen direkt ny information utan stärker resonemangen i föregående version.
2. Tagit bort en referens i ursprungslistan som var en dubblett.
3. Förtydligat enstaka detaljer i texten såsom att några av studierna kring fasta inte enbart var gjorda på möss.
4. Lagt till rubriker i referenslistan för tydligare struktur.
5. Lagt till denna ändringshistorik.

Beskurna och ihopklippta foton av Rain Love AMR, @Qbert och Gareth Williams.

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.