Inlägg om: träning

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.

Snabbare än någonsin trots MS

Hej alla fina kämpar!

När jag fick min diagnos för drygt fem år sedan trodde jag att det var kört. Jag var säker på att allt i mitt liv skulle bli sämre. Idag vet jag att det inte är så.

Det hela började med en synnervsinflammation i april 2014. Jag hade bestämt mig för att springa ett halvmaraton, men veckan innan hade jag en ordentlig huvudvärk och var säker på att jag höll på att bli sjuk. Mina tre barn var sjuka så jag var övertygad om att de hade smittat mig och att huvudvärken var ett tecken på att en förkylning var på väg. Men jag blev inte sjuk ut utan kunde ställa upp på tävlingen, dock märkte jag strax efter målgång att synen var kraftigt försämrad på ena ögat.

Karusellen drog igång, det var läkaren på vårdcentralen som skickade mig till ögonmottagning och väl där konstaterades en inflammation på synnerven. Det blev en remiss till neurologen, magnetkameraundersökning och lumbalpunktion och flera andra tester. Så efter några månaders fick jag samtalet jag bävat för: Du har MS.

Ångesten var avgrundslik i början, chocken total. Jag, som inte kände mig sjuk hade helt plötslig fått en sjukdom som dessutom var kronisk. Jag kunde inte tänka på något annat än att jag hade fått en sjukdom och var övertygad om att jag i framtiden skulle vara rullstolsbunden. Jag hade massa förutfattade meningar om denna sjukdom och hittade tyvärr massa information om sjukdomen på nätet som inte var uppdaterad. Oftast utgick den infon från data där patienter gått utan bromsmedicin, det kan jag förstå idag, men inte då i början när jag ägnade massa tid åt att googla på sjukdomen i allmänhet och mina symtom i synnerhet.

Första året, eller mer än ett år, så mådde jag inte alls bra. Synen hade jag fått tillbaka, det mesta iaf, men jag hade oerhört svårt att acceptera att livet hade förändrats och att förutsättningarna var andra. Jag kände ilska, skam och kunde inte förlika mig med tanken att just jag blivit drabbad. Men på något vis lyckades jag, men en otrolig bra hjälp och stöttning från neurologmottagningen på Falu lasarett vända mina tankar och jag började sakteligen kravla mig upp ur detta svarta avgrundshål. Jag fick gå en MS-skola och träffa andra människor med MS och vi fick ny uppdaterad information om sjukdomen, vilka behandlingar som fanns och vad man själv kan göra för att må bättre. Jag lyckades vända denna negativa spiral och hitta verktyg för att lära mig fortsätta leva och finna glädje trots att livet tagit en oväntad vändning.

Så vad gjorde då konkret jag för att må bättre: Dels så började jag aktivt jobba med mina tankar, jag insåg att allt jag tänkte bara var negativt om MS, det fanns inga nyanser i mina tankar. Mina tankar avgjorde hur jag mådde och eftersom jag bara tänkte negativt mådde jag såklart därefter. Så jag blev uppmärksammad på hur jag tänkte och hur detta påverkade mig och började försöka tänka andra tankar. I detta arbete fick jag ovärderlig hjälp av både kuratorer och KBT -terapeuter knutna till neurologmottagningen. Jag märkte också otrolig skillnad, när jag började tänka på ett annat sätt kring min sjukdom, så märkte jag inte heller av mina symtom lika mycket. Eller åtminstone fokuserade jag inte på det lika mycket.

Den andra viktiga pusselbiten för mitt välmående och hur jag lyckades jobba mig ur krisen det innebar att få en sjukdom, var min träning. Jag är en person som alltid tränat, och efter att jag fått mina tre barn var det just löpning som jag fastnat för. Så enkelt och lättillgängligt. Jag fick även till mig, genom sjukgymnasterna på neurologmottagningen, att träning är viktigt för MS-patienter. Det fanns viss forskning som pekade på en minskad skov frekvens och en snabbare återhämtning efter skov för patienter som tränat regelbundet. Detta var jag redo för att höra. Så jag tog upp träningen igen och började även nu träna löpning mer målinriktat. Jag gick med i en lokal löparklubb och fick hjälp med styrketräning av sjukgymnasterna. Detta fick mig att må så mycket bättre, plötsligt fick jag också något meningsfullt att fokusera på. Det blev ett fritidsintresse som gav mig positiv energi och dessutom svarade min kropp bra på träningen. Trots MS kunde jag ju springa och träna och dessutom förbättra mig, vilken otrolig känsla! Träningen blev ett kvitto på att min kropp fungerade och jag känner mig piggare och gladare när jag får träna.

Mina resultat inom löpningen är egentligen inte det viktigaste, utan det är att jag mår bra, både fysiskt och psykiskt av att få röra på mig. Men det är ändå en sådan revansch för mig att kunna prestera på den nivån jag gör trots en kronisk sjukdom. I juni sprang jag t.ex. mitt första maraton på en tid av 3 timmar och 12 minuter och i augusti kom jag på plats 35 på tjejmilen och i Stockholm halvmaraton blev jag inbjuden att starta i elitledet. Helt fantastiskt! Mitt nästa mål nu är att ta mig till USA och springa Boston Marathon i april. Jag har med min tid från Stockholm maraton direktkvalificerat mig!

Så mycket i mitt liv blev faktiskt inte sämre efter att jag fått MS. Jag har idag en annan syn på MS. Jag kan se att jag lärt mig mycket, både om mig själv och om livet. Jag har blivit bättre på att leva i nuet och vara tacksam för det jag har. Jag har dåliga dagar också, dagar då jag inte orkar någonting, då synen och balansen är dålig och MS-tröttheten vedervärdig. Men jag ser med tillförsikt på framtiden och har bestämt mig för att inte bli min sjukdom. Jag har insett att mitt allmänna välbefinnande kommer styra hur jag upplever vissa symtom och därför fokuserar jag på att påverka just det. Jag prioriterar det som är riktigt i livet för mig: mina barn, träningen, sömn och kost och sociala relationer. Jag försöker vara mitt bästa jag utifrån de förutsättningar jag har fått. Gör det ni också! Testa era gränser och lev det liv ni vill leva!

MS is not the end of the world it is just a new beginning!

Följ mig gärna på Instagram! @runfor.ms

Livsstilsråd för dig med MS

Senast uppdaterad 2019-05-12

Personer med MS är ofta intresserade av vad de själva kan göra i sin vardag för att bättre kunna hantera sin sjukdom, mildra sina besvär och kanske till och med reparera skador de ådragit sig. Denna efterfrågan på information kring livsstilsförändringar är något som vi här på Ung Med MS märker av. Problemet är att få vet var de ska börja leta eller hur de kan ska sålla i det överflöd av information som finns på nätet. För att underlätta i det arbetet har @Imni och @Qbert här på Ung Med MS gått igenom vetenskaplig litteratur på området för att försöka ge ett nyanserat svar på frågan:

Vad kan du som MS-patient göra, utöver att ta din bromsmedicin, för att bättre kunna hantera din sjukdom?

Sammanfattning

Vi kan konstatera att det finns en rad livsstilsfaktorer som kan vara värda att ta hänsyn till om man har skovvis förlöpande MS. Baserat på de vetenskapliga studier vi tagit del av anser vi att det kan vara fördelaktigt att:

  • Äta mycket grönsaker, bär och frukt
  • Äta mycket fet fisk, samt inta fiskolja
  • Undvika processad mat (skräpmat och helt/delvis färdiglagade produkter)
  • Träna regelbundet
  • Ta extra D-vitamin
  • Implementera regelbunden fasta, intermittent fasta och/eller kalorirestriktion baserat på dina förutsättningar (se boktips nedan).

Det finns områden där forskningen inte kommit lika långt som ovan, men där det finns goda indikatorer på att det kan vara fördelaktigt att även:

  • Undvika mjölkprodukter
  • Minimera spannmålskonsumtionen
  • Minska saltintaget

Belägg och detaljer finner ni nedan.

Inledning

Vi kommer inte att ge detaljerade måltidsplaner eller specifika träningsprogram utan försöka måla med breda penseldrag. All information vi presenterar har sin grund i vetenskapliga studier, vars referenser hittas längst ner på sidan. Tyvärr är dessa studier ofta, oavsett om de tittar på kostupplägg, träning eller andra interventioner ganska begränsade i sin omfattning. Men de representerar i alla fall den bästa information vi har i dagsläget. Det bör även nämnas att majoriteten av forskningen är fokuserad på skovvis förlöpande MS, så det är tyvärr endast den typen av MS som omfattas här.

Efter en kort sammanfattning kommer vi att fokusera på områden där vi lyckats identifiera ett flertal studier (både studier på patienter med MS men även på musmodellen av MS förkortad EAE). Vi har endast valt ut områden där majoriteten av studierna pekar i samma riktning, för det är endast inom dessa områden vi anser att man kan ge generella råd. De områden vi identifierat är ”Kost/dieter”, ”fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion”, ”D-vitamin” och ”Träning”. Fler områden såsom tex ”stresshantering” kan komma att läggas till när tillräckligt vetenskapligt underlag finns.

Kost / Dieter

Av de kategorier vi tittar på här är kost den som väcker störst intresse bland MS-patienter. Under årens lopp har det gjorts flertalet studier där man antingen tittar på enskilda komponenter i kosten (såsom olika fetter eller specifika ämnen i kost) eller på hela dieter. Det finns flera dieter som sägs kunna hjälpa vid MS (Wahls Protocol, AIP, Swank, Best Bet Diet, MS Recovery Diet, etc) men vi tänker inte rangordna eller på något sätt betygsätta dessa. Men med utgångspunkt i dessa dieter noteras att alla har en gemensam komponent – ett stort intag av grönsaker, bär och frukt.

Samtliga av studierna på området som vi tittat på, [1-13], visar på positiva effekter för patienter, oavsett om det är en (strukturerad) så kallad stenålderskost, [2,3,7,13], en medelhavskost, [9,10,12], eller helt enkelt en kost med ett stort intag av grönsaker, bär och frukt, [1,4-6,8,11], som undersökts. Det kan också noteras att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, med ett högt intag av kostfibrer, resulterar i en mer diversifierad tarmflora. Kopplingen mellan just tarmfloran och autoimmuna sjukdomar är något som är ett väldigt aktuellt forskningsområde men det är inget vi kommer att kommentera vidare här.

Om vi fortsätter med mat som visat på positiva effekter för MS-patienter kommer vi till fisk och/eller fiskolja. Detta är ett område det forskats kring under relativt lång tid, [14-30]. Flera av artiklarna visar att ett högt intag av fisk eller fiskolja reducerar sannolikheten att utveckla MS, [14-19,22], medan andra visade på att fiskolja kunde mildra sjukdomsbesvär, [20,21,23,26,27,29-31]. Vi har endast hittat en studie, [28], där ett intag av Omega-3 inte verkade göra någon större skillnad. Dock var mängden Omega-3 som personerna i den studien gavs liten. Även intag av andra fleromättade fetter har visat god effekt på MS-patienter, [31-36].

Så nu när vi sett att en kost rik på grönsaker, bär och frukt samt fleromättade fetter (Omega-3 och Omega-6) är bra mot MS, finns det då något livsmedel som är sämre? Här är forskningen inte lika tydlig men det finns indikationer på att spannmål kan ge negativa följder, [5,38,39], och likaså mejeriprodukter, [39-41]. Processad mat, eller ”skräpmat”, har även den visat sig kunna öka risken för att få MS, [42], samt ge negativa följder när man väl fått sjukdomen, [43,44]. Notera att processad mat inkluderar alla former av helt/delvis färdiglagade produkter såsom tex pastasåser. Även ett högt saltintag har setts ge förvärrade symtom, [45-47], även om inte alla studier pekar i samma riktning i det fallet, [48,49].

Fasta / intermittent fasta / kalorirestriktion

Nästa område vi tar en titt på är fasta, intermittent fasta och kalorirestriktion. Forskning kring dessa interventioner och deras koppling till neurodegenerativa sjukdomar i allmänet, och MS i synnerhet, har pågått i flera årtionden även om många av studierna är relativt nya. Den kanske mest kända studien kring fasta och MS kom 2016 där en fem dagar lång diet som skulle försätta kroppen i att efterlikna fasteläge visade på mycket goda resultat, både för människor och möss, [50]. Man har i studier sett att fasta minskar neuroinflammation, [51], och flertalet studier visar på goda effekter på möss med EAE och/eller patienter med MS med antingen fasta, [50,52-55], intermittent fasta [56-58], eller kalorirestriktion, [59-62].

För dig som vill prova på att fasta rekommenderas varmt boken ”The Ultimate Guide to Fasting” av Jason Fung och Jimmy Moore. Den är inte MS-specifik men ger en god inblick i olika typer av fasta och vad man bör tänka på.

D-vitamin

Efter kost och fasta tar vi en titt på D-vitamin. Kopplingen mellan MS och D-vitaminnivåer har det forskats en hel del kring, och det har kommit en rad studier, [63-72]. Man har sett att högre D-vitaminnivåer korrelerar mot lägre skovfrekvens, [64,70], och en översiktsstudie från 2017 rekommenderar en daglig D-vitamindos på 2000-4000IU, vilket motsvarar 50-100 µg per dag, [64].

Träning

Sista området vi undersöker är kanske det minst kontroversiella – träning och fysisk aktivitet. Det finns flera studier där man undersökt träningens effekt på MS (och EAE), [73-86]. Man har sett att allt från vanlig aerob träning och generell fysisk aktivitet, [73-76,78,82,84,85], simning, [77], och hästhoppning, [81], till högintensiv träning, [79], balansträning, [83], och styrketräning, [80,86], alla har positiva effekter mot sjukdomen.

Slutsats

Vi anser att det finns mycket man kan göra för att påverka sitt sjukdomstillstånd och sin sjukdomsutveckling. Detta ger i alla fall oss en känsla av att ha mera kontroll över våra liv trots att vi har MS.

Om du undrar något så är det bara att skriva en kommentar nedan eller skriva i forumet.

Vi avser uppdatera detta biblioteksbidrag regelbundet för att hålla det aktuellt med den senaste forskningen.

Referenslista

Dieter:
[1] Hadgkiss, E. J., Jelinek, G. A., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. (2015). The association of diet with quality of life, disability, and relapse rate in an international sample of people with multiple sclerosis. Nutritional neuroscience, 18(3), 125-136.

[2] Irish, A. K., Erickson, C. M., Wahls, T. L., Snetselaar, L. G., & Darling, W. G. (2017). Randomized control trial evaluation of a modified Paleolithic dietary intervention in the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis: a pilot study. Degenerative Neurological and Neuromuscular Disease, 7, 1-18.

[3] Irish, A. K. (2015). Evaluation of a modified paleolithic dietary intervention for the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis.

[4] Saresella, M., Mendozzi, L., Rossi, V., Mazzali, F., Piancone, F., LaRosa, F., ... & Clerici, M. (2017). immunological and clinical effect of Diet Modulation of the gut Microbiome in Multiple sclerosis Patients: a Pilot study. Frontiers in immunology, 8.

[5] Fitzgerald, K. C., Tyry, T., Salter, A., Cofield, S. S., Cutter, G., Fox, R., & Marrie, R. A. (2018). Diet quality is associated with disability and symptom severity in multiple sclerosis. Neurology, 90(1), e1-e11.

[6] Azary, S., Schreiner, T., Graves, J., Waldman, A., Belman, A., Guttman, B. W., ... & Ness, J. (2017). Contribution of dietary intake to relapse rate in early paediatric multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry, jnnp-2017.

[7] Bisht, B., Darling, W. G., Grossmann, R. E., Shivapour, E. T., Lutgendorf, S. K., Snetselaar, L. G., ... & Wahls, T. L. (2014). A multimodal intervention for patients with secondary progressive multiple sclerosis: feasibility and effect on fatigue. The journal of alternative and complementary medicine, 20(5), 347-355.

[8] Lauer, K. (1997). Diet and multiple sclerosis. Neurology, 49(2 Suppl 2), S55-S61.

[9] Materljan, E., Materljan, M., Materljan, B., Vlačić, H., Barićev-Novaković, Z., & Sepčić, J. (2009). Multiple sclerosis and cancers in Croatia–a possible protective role of the» Mediterranean diet «. Collegium antropologicum, 33(2), 539-545.

[10] Sedaghat, F., Jessri, M., Behrooz, M., Mirghotbi, M., & Rashidkhani, B. (2016). Mediterranean diet adherence and risk of multiple sclerosis: a case-control study. Asia Pacific journal of clinical nutrition, 25(2), 377-384.

[11] Riccio, P. (2011). The molecular basis of nutritional intervention in multiple sclerosis: a narrative review. Complementary therapies in medicine, 19(4), 228-237.

[12] ECTRIMS: ” Effect of dietary patterns on disease activity in early multiple sclerosis”, D. Chermon, I. Levi, E. Segal, A. Achiron. Poster session, 12 okt. 2018.
[13] Ramanathan, M., Fellows, K., Wahls, T., Browne, R., Bisht, B., Snetselaar, L., & Weinstock-Guttman, B. (2018). A Paleolithic Diet-Based Intervention Decreases Multiple Sclerosis Fatigue via Lipid Profile Changes (P2. 358).
Fisk/Fiskolja:
[14] Langer-Gould, A., Black, L., Wu, J., Smith, J., Gonzales, E., Barcellos, L., ... & Lucas, R. (2018). Fish, Fatty Acid Biosynthesis Genes, and Multiple Sclerosis Susceptibility (S44. 002)

[15] Bäärnhielm, M., Olsson, T., & Alfredsson, L. (2014). Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple sclerosis. Multiple Sclerosis Journal, 20(6), 726-732.

[16] Cortese, M., Riise, T., Bjørnevik, K., Holmøy, T., Kampman, M. T., Magalhaes, S., ... & Myhr, K. M. (2015). Timing of use of cod liver oil, a vitamin D source, and multiple sclerosis risk: The EnvIMS study. Multiple Sclerosis Journal, 21(14), 1856-1864.

[17] Swank, R. L., Lerstad, O., Strøm, A., & Backer, J. (1952). Multiple sclerosis in rural Norway: its geographic and occupational incidence in relation to nutrition. New England Journal of Medicine, 246(19), 721-728.

[18] Westlund, K. (1970). Distribution and mortality time trend of multiple sclerosis and some other diseases in Norway. Acta Neurologica Scandinavica, 46(4‐5), 455-483.

[19] Presthus, J. (1960). REPORT ON THE MULTIPLE SCLEROSIS INVESTIGATIONS IN WEST‐NORWAY. Acta Psychiatrica Scandinavica, 35(S147), 88-92.

[20] Goldberg, P., Fleming, M. C., & Picard, E. H. (1986). Multiple sclerosis: decreased relapse rate through dietary supplementation with calcium, magnesium and vitamin D. Medical hypotheses, 21(2), 193-200.

[21] Bates, D., Cartlidge, N. E., French, J. M., Jackson, M. J., Nightingale, S., Shaw, D. A., ... & Millar, J. H. (1989). A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 52(1), 18-22.

[22] Hayes, C. E. (2000). Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proceedings of the Nutrition Society, 59(4), 531-535.

[23] D’hooghe, M. B., Haentjens, P., Nagels, G., & De Keyser, J. (2012). Alcohol, coffee, fish, smoking and disease progression in multiple sclerosis. European Journal of Neurology, 19(4), 616-624.

[24] Kampman, M. T., Wilsgaard, T., & Mellgren, S. I. (2007). Outdoor activities and diet in childhood and adolescence relate to MS risk above the Arctic Circle. Journal of neurology, 254(4), 471-477.

[25] Kampman, M. T., & Brustad, M. (2008). Vitamin D: a candidate for the environmental effect in multiple sclerosis–observations from Norway. Neuroepidemiology, 30(3), 140-146.

[26] Weinstock-Guttman, B., Baier, M., Park, Y., Feichter, J., Lee-Kwen, P., Gallagher, E., ... & Awad, A. B. (2005). Low fat dietary intervention with ω-3 fatty acid supplementation in multiple sclerosis patients. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids, 73(5), 397-404.

[27] Kouchaki, E., Afarini, M., Abolhassani, J., Mirhosseini, N., Bahmani, F., Masoud, S. A., & Asemi, Z. (2018). High-dose ω-3 Fatty Acid Plus Vitamin D3 Supplementation Affects Clinical Symptoms and Metabolic Status of Patients with Multiple Sclerosis: A Randomized Controlled Clinical Trial. The Journal of nutrition, 148(8), 1380-1386.

[28] Torkildsen, Ø., Wergeland, S., Bakke, S., Beiske, A. G., Bjerve, K. S., Hovdal, H., ... & Dalene, F. (2012). ω-3 fatty acid treatment in multiple sclerosis (OFAMS Study): a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Archives of neurology, 69(8), 1044-1051.

[29] Nordvik, I., Myhr, K. M., Nyland, H., & Bjerve, K. S. (2000). Effect of dietary advice and n‐3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurologica Scandinavica, 102(3), 143-149.

[30] Jelinek, G. A., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. (2013). Association of fish consumption and omega 3 supplementation with quality of life, disability and disease activity in an international cohort of people with multiple sclerosis. International Journal of Neuroscience, 123(11), 792-801.

[31] Simopoulos, A. P. (2002). Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. Journal of the American College of nutrition, 21(6), 495-505.

Övriga fetter:
[32] Linker, R. (2017, February). Dietary Fats and Susceptibility to MS. In MULTIPLE SCLEROSIS JOURNAL (Vol. 23, No. 1, pp. 6-6). 1 OLIVERS YARD, 55 CITY ROAD, LONDON EC1Y 1SP, ENGLAND: SAGE PUBLICATIONS LTD.

[33] Dworkin, R. H., Bates, D., Millar, J. H. D., & Paty, D. W. (1984). Linoleic acid and multiple sclerosis A reanalysis of three double‐blind trials. Neurology, 34(11), 1441-1441.

[34] Timmermans, S., Bogie, J. F., Vanmierlo, T., Lütjohann, D., Stinissen, P., Hellings, N., & Hendriks, J. J. (2014). High fat diet exacerbates neuroinflammation in an animal model of multiple sclerosis by activation of the Renin Angiotensin system. Journal of Neuroimmune Pharmacology, 9(2), 209-217.

[35] Mehta, L. R., Dworkin, R. H., & Schwid, S. R. (2009). Polyunsaturated fatty acids and their potential therapeutic role in multiple sclerosis. Nature Reviews Neurology, 5(2), 82.

[36] Shinto, L., Marracci, G., Baldauf-Wagner, S., Strehlow, A., Yadav, V., Stuber, L., & Bourdette, D. (2009). Omega-3 fatty acid supplementation decreases matrix metalloproteinase-9 production in relapsing-remitting multiple sclerosis. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids, 80(2-3), 131-136.

Spannmål/mejeriprodukter:
[37] Zevallos, V. F., Raker, V., Tenzer, S., Jimenez-Calvente, C., Ashfaq-Khan, M., Rüssel, N., ... & Schuppan, D. (2017). Nutritional wheat amylase-trypsin inhibitors promote intestinal inflammation via activation of myeloid cells. Gastroenterology, 152(5), 1100-1113.

[38] Reichelt, K. L., & Jensen, D. (2004). IgA antibodies against gliadin and gluten in multiple sclerosis. Acta neurologica scandinavica, 110(4), 239-241.

[39] Winer, S., Astsaturov, I., Cheung, R. K., Schrade, K., Gunaratnam, L., Wood, D. D., ... & Dosch, H. M. (2001). T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. The Journal of Immunology, 166(7), 4751-4756.

[40] Banwell, B., Bar‐Or, A., Cheung, R., Kennedy, J., Krupp, L. B., Becker, D. J., & Dosch, H. M. (2008). Abnormal T‐cell reactivities in childhood inflammatory demyelinating disease and type 1 diabetes. Annals of neurology, 63(1), 98-111.

[41] Malosse, D., Perron, H., Sasco, A., & Seigneurin, J. M. (1992). Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology, 11(4-6), 304-312.

Kvalitet på mat:
[42] Al Wutayd, O., Mohamed, A. G., Saeedi, J., Al Otaibi, H., & Al Jumah, M. (2018). Environmental exposures and the risk of multiple sclerosis in Saudi Arabia. BMC neurology, 18(1), 86.

[43] Lerner, A., & Matthias, T. (2015). Changes in intestinal tight junction permeability associated with industrial food additives explain the rising incidence of autoimmune disease. Autoimmunity reviews, 14(6), 479-489.

[44] Marck, C. H., De Livera, A. M., Weiland, T. J., Jelinek, P. L., Neate, S. L., Brown, C. R., ... & Jelinek, G. A. (2017). Pain in People with Multiple sclerosis: associations with Modifiable lifestyle Factors, Fatigue, Depression, anxiety, and Mental health Quality of life. Frontiers in neurology, 8, 461.

Salt:
[45] Farez, M. F., Fiol, M. P., Gaitán, M. I., Quintana, F. J., & Correale, J. (2015). Sodium intake is associated with increased disease activity in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry, 86(1), 26-31.

[46] Faraco, G., Brea, D., Garcia-Bonilla, L., Wang, G., Racchumi, G., Chang, H., ... & Sugiyama, Y. (2018). Dietary salt promotes neurovascular and cognitive dysfunction through a gut-initiated TH17 response. Nature neuroscience, 1.

[47] Wilck, N., Matus, M. G., Kearney, S. M., Olesen, S. W., Forslund, K., Bartolomaeus, H., ... & Vvedenskaya, O. (2017). Salt-responsive gut commensal modulates T H 17 axis and disease. Nature, 551(7682), 585.

[48] Fitzgerald, K. C., Munger, K. L., Hartung, H. P., Freedman, M. S., Montalbán, X., Edan, G., ... & Ascherio, A. (2017). Sodium intake and multiple sclerosis activity and progression in BENEFIT. Annals of neurology.

[49] Cortese, M., Yuan, C., Chitnis, T., Ascherio, A., & Munger, K. L. (2017). No association between dietary sodium intake and the risk of multiple sclerosis. Neurology, 89(13), 1322-1329.

Fast/IF/kalorirestriktion:
[50] Choi, I. Y., Piccio, L., Childress, P., Bollman, B., Ghosh, A., Brandhorst, S., ... & Wei, M. (2016). A diet mimicking fasting promotes regeneration and reduces autoimmunity and multiple sclerosis symptoms. Cell reports, 15(10), 2136-2146.

[51] Vasconcelos, A. R., Yshii, L. M., Viel, T. A., Buck, H. S., Mattson, M. P., Scavone, C., & Kawamoto, E. M. (2014). Intermittent fasting attenuates lipopolysaccharide-induced neuroinflammation and memory impairment. Journal of neuroinflammation, 11(1), 85.

[52] Choi, I. Y., Lee, C., & Longo, V. D. (2017). Nutrition and fasting mimicking diets in the prevention and treatment of autoimmune diseases and immunosenescence. Molecular and cellular endocrinology, 455, 4-12.

[53] Razeghi Jahromi, S., Ghaemi, A., Alizadeh, A., Sabetghadam, F., Moradi Tabriz, H., & Togha, M. (2016). Effects of intermittent fasting on experimental autoimune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Iranian Journal of Allergy, Asthma and Immunology, 15(3), 212-219.

[54] Sanna, V., Di Giacomo, A., La Cava, A., Lechler, R. I., Fontana, S., Zappacosta, S., & Matarese, G. (2003). Leptin surge precedes onset of autoimmune encephalomyelitis and correlates with development of pathogenic T cell responses. The Journal of clinical investigation, 111(2), 241-250.

[55] Gerriets, V. A., Danzaki, K., Kishton, R. J., Eisner, W., Nichols, A. G., Saucillo, D. C., ... & MacIver, N. J. (2016). Leptin directly promotes T‐cell glycolytic metabolism to drive effector T‐cell differentiation in a mouse model of autoimmunity. European journal of immunology, 46(8), 1970-1983.

[56] Fontán-Lozano, Á., López-Lluch, G., Delgado-García, J. M., Navas, P., & Carrión, Á. M. (2008). Molecular bases of caloric restriction regulation of neuronal synaptic plasticity. Molecular Neurobiology, 38(2), 167-177.

[57] Kafami, L., Raza, M., Razavi, A., Mirshafiey, A., Movahedian, M., & Khorramizadeh, M. R. (2010). Intermittent feeding attenuates clinical course of experimental autoimmune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Avicenna journal of medical biotechnology, 2(1), 47.

[58] Cignarella, F., Cantoni, C., Ghezzi, L., Salter, A., Dorsett, Y., Chen, L., ... & Zhou, Y. (2018). Intermittent Fasting Confers Protection in CNS Autoimmunity by Altering the Gut Microbiota. Cell metabolism, 27(6), 1222-1235.

[59] Piccio, L., Stark, J. L., & Cross, A. H. (2008). Chronic calorie restriction attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis. Journal of leukocyte biology, 84(4), 940-948.

[60] Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez, V., Cutrera, R. A., & Cardinali, D. P. (2004). Experimental allergic encephalomyelitis in male Lewis rats subjected to calorie restriction. Journal of physiology and biochemistry, 60(4), 245-252.

[61] Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez-Ortega, V., Fernández-Mateos, M. P., & Cardinali, D. P. (2007). Immune response after experimental allergic encephalomyelitis in rats subjected to calorie restriction. Journal of neuroinflammation, 4(1), 6.
[62] Fitzgerald, K. C., Vizthum, D., Henry-Barron, B., Schweitzer, A., Cassard, S. D., Kossoff, E., ... & Mattson, M. P. (2018). Effect of intermittent vs. daily calorie restriction on changes in weight and patient-reported outcomes in people with multiple sclerosis. Multiple sclerosis and related disorders, 23, 33-39.
D-vitamin:
[63] Ascherio, A., Munger, K. L., & Simon, K. C. (2010). Vitamin D and multiple sclerosis. The Lancet Neurology, 9(6), 599-612.

[64] Pierrot-Deseilligny, C., & Souberbielle, J. C. (2017). Vitamin D and multiple sclerosis: An update. Multiple sclerosis and related disorders, 14, 35-45.

[65] Ascherio, A., Munger, K. L., White, R., Köchert, K., Simon, K. C., Polman, C. H., ... & Edan, G. (2014). Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA neurology, 71(3), 306-314.

[66] Mowry, E. M., Krupp, L. B., Milazzo, M., Chabas, D., Strober, J. B., Belman, A. L., ... & Waubant, E. (2010). Vitamin D status is associated with relapse rate in pediatric‐onset multiple sclerosis. Annals of neurology, 67(5), 618-624.

[67] Laursen, J. H., Søndergaard, H. B., Sørensen, P. S., Sellebjerg, F., & Oturai, A. B. (2016). Vitamin D supplementation reduces relapse rate in relapsing-remitting multiple sclerosis patients treated with natalizumab. Multiple sclerosis and related disorders, 10, 169-173.

[68] Pierrot-Deseilligny, C., Rivaud-Péchoux, S., Clerson, P., de Paz, R., & Souberbielle, J. C. (2012). Relationship between 25-OH-D serum level and relapse rate in multiple sclerosis patients before and after vitamin D supplementation. Therapeutic advances in neurological disorders, 5(4), 187-198.

[69] Simpson, S., Taylor, B., Blizzard, L., Ponsonby, A. L., Pittas, F., Tremlett, H., ... & van der Mei, I. (2010). Higher 25‐hydroxyvitamin D is associated with lower relapse risk in multiple sclerosis. Annals of neurology, 68(2), 193-203.

[70] McKay, K. A., Jahanfar, S., Duggan, T., Tkachuk, S., & Tremlett, H. (2017). Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: a systematic review. Neurotoxicology, 61, 189-212.

[71] Hayes, C. E. (2000). Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proceedings of the Nutrition Society, 59(4), 531-535.

[72] Krementsov, D. N., Asarian, L., Fang, Q., McGill, M. M., & Teuscher, C. (2018). sex-specific gene-by-Vitamin D interactions regulate susceptibility to central nervous system autoimmunity. Frontiers in immunology, 9.

Träning:
[73] Marck, C. H., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Van der Meer, D. M., Pereira, N. G., & Jelinek, G. A. (2014). Physical activity and associated levels of disability and quality of life in people with multiple sclerosis: a large international survey. BMC neurology, 14(1), 143.

[74] Le Page, C., Bourdoulous, S., Beraud, E., Couraud, P. O., Rieu, M., & Ferry, A. (1996). Effect of physical exercise on adoptive experimental auto-immune encephalomyelitis in rats. European journal of applied physiology and occupational physiology, 73(1-2), 130-135.

[75] Souza, P. S., Gonçalves, E. D., Pedroso, G. S., Farias, H. R., Junqueira, S. C., Marcon, R., ... & Calixto, J. B. (2017). Physical exercise attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis by inhibiting peripheral immune response and blood-brain barrier disruption. Molecular neurobiology, 54(6), 4723-4737.

[76] Benson, C., Paylor, J. W., Tenorio, G., Winship, I., Baker, G., & Kerr, B. J. (2015). Voluntary wheel running delays disease onset and reduces pain hypersensitivity in early experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE). Experimental neurology, 271, 279-290.

[77] Bernardes, D., Oliveira-Lima, O. C., da Silva, T. V., Faraco, C. C. F., Leite, H. R., Juliano, M. A., ... & Arantes, R. M. E. (2013). Differential brain and spinal cord cytokine and BDNF levels in experimental autoimmune encephalomyelitis are modulated by prior and regular exercise. Journal of Neuroimmunology, 264(1-2), 24-34.

[78] Dalgas, U., & Stenager, E. (2012). Exercise and disease progression in multiple sclerosis: can exercise slow down the progression of multiple sclerosis?. Therapeutic advances in neurological disorders, 5(2), 81-95.

[79] MEDICA, E. M. (2017). High-intensity interval training combined with resistance training improves physiological capacities, strength and quality of life in multiple sclerosis patients: a pilot study. European journal of physical and rehabilitation medicine.

[80] Kjølhede, T., Siemonsen, S., Wenzel, D., Stellmann, J. P., Ringgaard, S., Pedersen, B. G., ... & Dalgas, U. (2017). Can resistance training impact MRI outcomes in relapsing-remitting multiple sclerosis?. Multiple Sclerosis Journal, 1352458517722645.

[81] Vermöhlen, V., Schiller, P., Schickendantz, S., Drache, M., Hussack, S., Gerber-Grote, A., & Pöhlau, D. (2017). Hippotherapy for patients with multiple sclerosis: A multicenter randomized controlled trial (MS-HIPPO). Multiple Sclerosis Journal, 1352458517721354.

[82] Stellmann, J. P., Schulz, K. H., Maarouf, A., Baquet, L., Poettgen, J., Patra, S., ... & Nolte, G. (2017, October). Aerobic exercise induces functional and structural reorganisation of the brain network: Results from a randomized controlled trial in relapsing-remitting multiple sclerosis. In MULTIPLE SCLEROSIS JOURNAL (Vol. 23, pp. 75-76). 1 OLIVERS YARD, 55 CITY ROAD, LONDON EC1Y 1SP, ENGLAND: SAGE PUBLICATIONS LTD.

[83] Hebert, J. R., Corboy, J. R., Vollmer, T., Forster, J. E., & Schenkman, M. (2018). Efficacy of Balance and Eye-Movement Exercises for Persons With Multiple Sclerosis (BEEMS). Neurology, 90(9), e797-e807.

[84] Stennett, A., De Souza, L., & Norris, M. (2018). The meaning of exercise and physical activity in community dwelling people with multiple sclerosis. Disability and rehabilitation, 1-7.
[85] Negaresh, R., Motl, R., Mokhtarzade, M., Ranjbar, R., Majdinasab, N., Khodadoost, M., ... & Patel, D. (2018). Effect of Short-Term Interval Exercise Training on Fatigue, Depression, and Fitness in Normal Weight vs. Overweight Person With Multiple Sclerosis. EXPLORE.
[86] Rahimi, A. (2019). Eight weeks resistance training reduces interlukin-17 in women with multiple sclerosis. Journal of Physical Activity and Hormones, 2(4), 26-40.

Ändringshistorik

2018-08-12
Första versionen.

2019-05-12
1. Lagt till fler referenser. De flesta av de nya artiklarna publicerades efter första versionen. De ger ingen direkt ny information utan stärker resonemangen i föregående version.
2. Tagit bort en referens i ursprungslistan som var en dubblett.
3. Förtydligat enstaka detaljer i texten såsom att några av studierna kring fasta inte enbart var gjorda på möss.
4. Lagt till rubriker i referenslistan för tydligare struktur.
5. Lagt till denna ändringshistorik.

Beskurna och ihopklippta foton av Rain Love AMR, @Qbert och Gareth Williams.

Ett litet ryck

Semestern är slut och vardagen återfinner sig sakta. Jag har kommit fram till att det är dags att börja ta lite extra bra hand om min kropp. Jag har inga bantningsambitioner eller så, utan detta baseras bara på följande tankegångar:

MS-mediciner hjälper tyvärr, än så länge, inte kroppen med läkande av de skador som sjukdomen orsakat, utan det är kroppen som står för återhämtningen. Om kroppen är glad borde den ha bättre förutsättningar för återhämtning. Så… därför har jag, både ur ett allmänt hälsoperspektiv och ur ett MSåterhämtningsperspektiv, gjort ett hälsoryck. Sedan tre veckor tillbaka har jag och min sambo helt frångått onyttig snabbmat, minimerat onödigt sockerintag samt återupptagit och intensifierat träningen.

Träningen består mest av simning för min del. Värmen gör att det går rätt kasst att till exempel springa. Blir efter en stund både halvblind och halt, och det resulterar i att jag antingen springer in i en lyktstolpe, snubblar, får muskelont eller i värsta fall allt på en gång. 🙂

Vad det gäller den här sidan så vill jag passa på att påminna om att alla kan vara med och bidra till innehållet. Det vore jätteroligt om fler delar med sig av sina diagnosberättelser, erfarenheter av mediciner, behandlingar, träning, rehabilitering med mera. Sidan blir vad vi alla som besöker den, gör den till.

Ha det fint därute!

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.