31 år, bor i Skåne med man och två barn.
Fick diagnosen för ganska precis ett år sedan efter ett skov som påverkade styrka, känsel och finmotoriken i ena armen. Åkte in på akuten den gången (efter samtal med 1177) och fick, efter att ha träffat en läkare i två minuter, svaret att jag hade fått karpaltunnelsyndrom. Någon dag gick och jag nöjde mig inte med det svaret utan gick till vårdcentralen för en ny bedömning. Fick remiss till neurologen och genomgick MR och LP. Fick diagnosen efter någon månad.
Däremot har jag haft sjukdomen sedan minst 2008. Fick vad jag vet och kommer ihåg mitt första skov efter en innebandyträning. Jag var ganska otränad och trodde att jag skadat mig på något sätt eller fått en nerv i kläm. Tror det satt i högra halvan av kroppen, från foten och upp till midjan ungefär. Vid något tillfälle sökte jag för att jag kände mig domnad i huden på vissa ställen.
Har även blivit svag i framförallt höger ben vid ett eller flera skov. Vid ett tillfälle 2010 fick jag komma in och göra en MR. Fick ett brev hem där det stod att jag hade små förändringar som troligtvis var orsaken till mina problem. En läkare ringde upp och ville boka en LP samma vecka vilket jag absolut inte ville eftersom min man var bortrest. Läkaren skulle återkomma efter sin semester, vilket han inte gjorde. Så det rann ut i sanden tills jag var gravid (tre år senare) och fick ett brev hem om att de ville göra en LP då. Det ville jag inte då heller pga graviditeten men lovade att höra av mig om jag fick mer bekymmer (hade inte haft några märkbara skov på några år då). Så fick jag ju skovet för ett år sedan och nu sitter jag här.

Aldrig någonsin under dessa år har någon nämnt MS, även fast jag nu i efterhand fått reda på att det misstänkts. Ganska konstigt att aldrig nämna det kan jag tycka. Jag själv har haft det i bakhuvudet sedan första skovet efter diverse Google sökningar. Men jag ville inte veta eller tro det.

MR som gjordes i februari förra året visade en del fläckar både på hjärnan och ryggen. Medicineras med Tecfidera nu och mår bra på dom. Får fortfarande flush emellanåt men det har blivit bättre sedan jag började med minipiller och fick ordning på mina hormoner. Kanske någon mer som gjort den kopplingen mellan Tecfidera och hormoner?
Ny MR i november visade inga nya förändringar så vi håller tummarna att medicinen gör vad den ska.

Besvär då? Jag har känselbortfall i benen, främst höger, och kan bli ganska trött i benen på kvällen men vila brukar hjälpa. Även sämre känsel över lag i huden men det stör inte vardagen. Har lite svårt med inlärning av ny teori (pluggar just nu så det är lite tufft). Har lättare för praktisk inlärning. Lite allmänt förvirrad också men vem är inte det 😉

För att sammanfatta allt så mår jag bra och klarar av mitt liv som det ser ut nu Jag njuter av livet och hoppas att jag får fortsätta må bra. Tar problemen om och när de dyker upp.

Jag har två barn, 4 och 2 år. Båda två föddes innan jag fick min diagnos. Däremot har jag haft några skov sedan 2008/2009 utan att få diagnos.
Jag går på Tecfidera sedan ett år tillbaka när jag fick min diagnos. Senaste skovet fick jag i januari 2015.
Hade inga besvär från ms vad jag vet under graviditeterna eller amning.
Båda förlossningarna gick bra. Men jag är än så länge väldigt frisk i min sjukdom trots många år utan medicin.